Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 maj 1836, sida 2

I aa CO TRI i i: fen når inerän. HER gHUOtnm Börer och porer i bledets mässa och Syfö eva IBpp so Detta ar Ju Just ett bevis för dess Spiritralivet, eft Devissom : straxt dorenter söker att apphälva genom det att du gen detta tina, styntiga väsendle den så högst illa passande benämningen ar Kra och dem åvatrr mera. olämpliga och contradictoriska af byting. Icke kan. din mening vara att FTidsandan år en slags luftig Sammansättning af intusionsdjur, söm vi inandas oeh hvilkas primitiva egenskaper hos: oss: blifva eonsechtita. Eg Ådan hypothes vore icke mindre köjlig ån. den, hvilken en vi Ulärd uppställde, nemil. att fruntimmer, genom inandande af vissa. med ett aget slags insasjonsdjur inpragnerade vindar. knude försättas i krnktsamt tillståndVisserligen kunde dylika hypotheser, om de realiserades, vid mi tillfällen. vara. allt för viga och beqvåma att hafva till hands; men så länge detta icke ännu intuällat, eller blifvit bevisat. låra vi lika litet kunna antaga den ena som den andra. — Låtom oss nu se till, huru långt du kan. komma med Tidsandan, betraktad. sasom åsteng, och en byting, som icke är större, än att den, såsom en director calami kan placera sig på spetsen af din Penna! Tror du att det var denna byting: som vid stränderna af Nilstoden reste: de stenmassor, somärtusenden åj mäktat förstö. ra, söm ännn ådraga. sig vår beundran. och Som efter all sannolikhet gqvaratå när redan baddu och jag då för arhundraden tillbaka betalat der oundriklige förgängelsen var sista gärd? — Tror du att det var denna byting som. satt som vishatslarare i det fordna Uellalärosalar, förde Praxiteles pensel , Myrons och: Phidias? mejsel, talade i Athens fölksammankomster och lemnade : orakelsvar från tretoten i Delphi? Tror du att det var denna vfing som förde de Romerske legionerne segrande från (ialliens slätter . Sesiveflv alpda!ar, Germanjens skogar och. de reridedelar. der fördom eu Dido, en CieoPafra orh en Zenohia tirronade öfcer länder och fosk) . Och, oss närmare: tror du att det var denna bytirg som valde Petrus Eremita till tolk för sin vilja och härosd för sina befailningar? Tror du att det var han, som väpnade: dessa Tusenden, hvilka SFrupade i bludiga strider för den Jord. der stittaren: at vär religion föddes. lefde, lärde och lullkomnade sin bestämmelse: ochtror du att det var han, som genom en L.uther, en. Melanchton, em tafvin oeh er, Zvingli störtade dön. Romerska Hierarchien från sin, usurperade tiiron ? Var det väl denna. byting? som. under den en a formen reste sshavotter ochvadade i strönunar af bäkpatriciskt och hlebriiskt blod: sour under den andra förde de Franska örnarne från seger. till seger; och under den tre de je fångslåde sin egem fosterson, kroubortskänlkaren och kronförslösaren, på en: ödslig klippa i Ethiopiska hafret 2 — Svara. mig på ditt samvete på dessa frågor och jag är då fullt. och fast öfrertygad, att du skail besvara dem med : Nej! — Hycm var det väl da som verkade allt detta ? Historien. skall med hög röst svara. Oss: Pidons Andu. och: vår egen eftertanke: och opartiska uppmårksamhet på de sisttörflutne öre lustrernetilldragelser skola gifva ess vid handen, att det Ör samma Tidsanda, fast under en annan form, som nu vill öra sina rättigheter gällande: Kan du väl med: hunden på ditt hjerta neka. detta? fan div väl neka ätt Pidens Anda eller den gemensamma Öfrerens-stämmelse i tan ke och bnndlingssätt Som liktidigt genomgår en eller flere nationer, är ett resultat :f Here föristgångna. offast till sin natur okända, eller förbisedi da, orsaker och verkningar 2? Fror du vål att Carl X:s dethronisering och Folska frihetskriget endast tillkommo genom. em sdump? Eller. tror du väl att det blod svin. Ströminade under Julidagarne i Paris och: vid s5tormningan af Warsehan. andit sörgätves: Flyger den ange örnen, genast etter att fjädrar. ne i hans vingar börjat vexa mot Solan — eitler prölvar han dem icke först i de lägrerregioanern-: — Tro mig: många tilldragelser ,. som hvarken du eller jag kanna. inse hvartifl de skola tjena, äro: oftast de, som en gäng frambringa. de vigtigagterosSustaterne, och man bör Således icke kalla Tidens AndaSmåaktig dor:ö:e. att dess handlingar nagon gäng Halva utseende deraf. Väl vet jagatt hä rankar en Smasinnad, egoistisk Anda om ibland folken. och söker i deras hjertan utsa missnöje: med. Allt från: det största till det min-. Stas: men: denna. Anda är icke Tiden s: det är en bastard af Despotismen och: PöDelvåIdet, eller: om div så vill, en byting. som icke känner hvarken far eller. mor, och: Som letver endast af det onda: Han: stiftar. Tidens Anela vill Frihet, Upplysntig, Sznning och Rått: dlenne vill Okunnighet, Smicker, Fäld och For oäCk. Den förre ser sin ovän djertt i ögat och ntmanar honom med sitt soda. svård: till en ärlig trckamp; den sednare slipar sin löunspelk så väl tår on väns Som en ovåns hjerta, och mörker, Svart Som den bhöstliga midnatta 8. höljer hans handlingar. Det är denne, som inbillar Rezenterne aut derna tyhroneir stå säkrare: pa kanoner och: bajonetter. an på Nationernas kärleks dit år denne. som Skiljer deras intressen. från Polkens : det är denne; som iskar i detörres Öåron: Törtrycken! och i de sednares: Rivolteren! Det är denne, sem håller den balfmultnade anrnllan för Börden och SÄLOT att den: ensamt utgör förtjensten,. att den ensamt. berättigar till de vigtisaste platser i samhället och: att tillika med: den: följer äfven skicklivhet alt förvalta demsamimne: Det är denne; som har sina, bonom värdiga representanteri hofsalarne och: de Mäktiges förmak : på tabiretterne och vid! nilshärjarthingen; i cabinetterne oefr vid — nyckelhalen. Det är denne. som inbillar hopen att hrilkem ur den som hekt skuln bättre, än de fleste: som: hafra befattning sdlirmedå. Kunna löda et al de allinänne ärendermesrsesot4Katlar KaglÖs HUt?: sFätfft. Sjoa-LÅIH: jamlilhel, god: yO— ke: rätt; och ofÖ rskamdtboet? spina Pit är denne, sem undäörgrätter tbronerne gonom att göra. di1 sovr 1 derpa. döfva för deras umlersåtares råttmätiga klagan, fe ar JÖU. seu, då trågn väckessn att )etrakta fändets rerkliga tillaa s. alltick 21m den kasf, till hvars preJlegier det företrädei, tyckes höra: att strecken förtryrka: och: förblinda.. Orstår Att räkkastegenterne kulL tu SLemt i Ställe för teleskopet eller till eh medmiktosköpet. Det är dutrutÅilfjsogg, sour fråter hjertrofternpa: et sköna frihetstråd, udens 44 2 soker utt upelraga: som motarbetar allas ess, mensklighetens väf atsemue: planer och söker att under Halteas mör ep ny-lrifva hsad denne byrg Vid. (H ljnI). : 5 GEUERENS FR 3 A ETTA 12 — Ä — —— — — —