Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 maj 1836, sida 2

(Insändt.) Om ett och annat som angår Göteborgare. Man har nyligen hört myeker talas om förbättring af vägen till Masthneget och Majorna. och det allmänna interesset, som visat Sig för denna sak, synes, äfven uttuycka behofvet deraf; men förvanas skall man, då man betraktar det stycke al breda vägen i Masthugget, som nyligen, icke blifvit bättradt. utan förderfvadt genom stenpaköring. Det ser just ut. som skulle sjeltve Väglagnings-autoriteten vilja drifva gäck med allbninhöeter, ty på annat sått kan man ej förklara Sig ofärstandet att utbreda grasten på vägen, Hsaraf mångden är större än en knytnälve: hvaraf bättre akdon, uar de än köras steg för Steg, betydligen maste skadas. Det är verkligvu em jämmer att man Så litet tänker på allmänhetens nytta och beqvämlighiet. HUU skatter och utskyldar borde förslå till mera ån lönerne. Den som låser hunru redan Greker ach Fromare voro mäng om att hafva goda vägar och att gifva sina Städer prydlighet och ett vackerf utseende, men vid: gaendet i Allcen, fran Nya til Gamla port kastar ögat på Staden, skall medgeatt den nera liknar em nsel by, än Rikets andra Stad. Ma ingen komma. med dem ursäkt: -det fattas pengar?! Nej! det fattas omtanka peng J och god vilja: ty om den ogjorda vallraseringen indeldes i lotter och dessSas nyttjande. rätt öfverlats ot enskilte på 30 å 60 ar, under vilkor att 4 inom viss, bestämd och kort tid hafva verkställt raseringen och planeringen efter em fastodhlld plan: så skulle träsk och stenrös inom fa år vara förvandlade i vackra anläggningar, och Stadens Innevånare icke allenast slippa de usla dunster Som nu försämra. luften, utan det heia ock få ett skönare utseende: än det nu. har. Sävida Bränuvim mamera: icke skall vara den allmänna dricken. så är väl en vmnig och jemn tillgång på godt drickesvatten ett oumbärligt ting för helsån och lifvat. 1 Göteborg inträfktr dock sällan en högtid — Jul, påsk eller Pinst — utan att källorna sta. Ansades da vattenledniugen för att förse (ialgkrugarne och husen utom Kungsporten med. godt drickesvattem och häuru mycket contribneras derifran till kassan för en så stor förman ? IF alla andra störa Städer finnes Rörmästare på Stat, men Göteborg, som har Slad-ÄLateket. Stads-Musikant. Studs-Sotäre och Stads-Barnmorska, tycks ej ha rad: att antaga och löna en Man, hvars pligt och Skyldichet det är att känna och mot betalning vidmakthalla de underjordiska rännor. SUU ur källare och brunnar afleda vätan och orenligheten och bättre är istand att tillse vattenledningen än det i mänga är skett af den person. som mr har uppsigten deröfver. om enkla rör ej mäkta att jemt förse Staden med godt drickesvatten, är det då en så bötrervinnerlig sak att anskaffa och, underhålla en dubbel rörgång? Till undanrödjande: af alla dessa och måunga andra brister, fordras blott en kunnig, driftig och nitisk man. som, lifvad af äträn att egna Sin tid: och sina krafter uteslutande ät Götheborgs väl, Småningom genomdritver alla de förbättringar, hvilka — man pehöfver till öfvertygande derom ej. fara: längre än til Köpenhamn: — i andra. väl organiserade större Städer för många. decennier sedan åro verkställda... rr ———— —L LS