Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 maj 1836, sida 2

tanken och nppmärksamheten vid tecknen, men icke rit det betecknade ; derföre har Presterskapet så stort besvär medatt få Borncns begrepp om katbechesens innehall fästadt i deras för-tpänd: ty hele (mECLn var fran början en alaniexa; och em iprotad vana är svar att urcuta. Anrorinnda var alltid förhållandet med Starnti-per-eucrs barn, hviika i Erkeg-hargs eller andra Barnaböcker fätt läsa nöjsamma, för deras förstamd fattiiga berättelser, till ex. om beskedliga eller olydiga barns tpplörarde, o. nm. sadant: ty de kunde lätt fattas af deras lörständ, och gjorde intryck på deras menlösa hjertan: de hafva således fråm början vant sig vid att eftertänka, och täst ett begrepp vid hvad de läsa: de vilja ej blott kunna förstå och upprepa tecknen: utan äfven det betecknade. Alltså böra alla folkskolor så ordnas, att Kondharnens första och fortsatta undervisning inrättas efter samma method, som den vid Ståndspersonsbarnens undervisniug användas då skall det icke längre blifva en skolundervisning för minnet, såsom hittills, utan äfren för förstandet och hjertat, säsom rätta ändamålet för all undervisning s emedan minuesläsningen är allenast underordnad till sin natur, fastån Allmogen gör sig ej annat begrepp em i-ärdom, och menar att den Prest, som extemporerar, predikar uatantill. Det gifves ock myeket annat ån Religionsunderrisning oeb skrifning, som ej kan meddelas barnen utan af sadane mån, Som sjeltve erhallit bildning. Mange Lekmän kro visserligen lärdare än nutidens Prester i allmänhet; men sädane fästa icke sin lefuad vid en torftigt donerad folksbala, emedan de hafva ej utsigt till befordran, såsom Presterme. Alltså vore det nyttigt för folkbildningen, om folkskolor öfverallt stiftades, och Prester förordnades såsom Lärare dervidAndra Afseendet. Visserligen inse Dom Capitlen afit detta. liksom vi öfrige; men de hafva sina särskilta betänkligheter dervid; icke den. att folket bör-hållas i okunnighetens. mörker; ty det är en Papistisk ide, som strider mot all Evangelisk Christendom; utan de hafva en annan. som blitt är administrutif; de frukta nemligen, att Comministrar skola satfas till att missivera från ett Pastorat till annat, i och för sjelfva Embetsutäfnängen, till förekommande af messfall. Ä Det är sant, att sådane fixerade Prester, som äro anställde vid em folkskola. kunna ej missiveras; mer deraf följer ingen Prestbrist: ty I:o Blifver det en naturlig följd, att en sådan Prest hjelper Pastor i dess Församlingar, inom hvilkas område skolan finnes. leke heller undandrager han sig att biträda vid behof inom: Häradet mot skäligt arfvode. Deiienom försummas icke skolan : ty Socknebuden inträffa mest om altonen, eller natten, eller tidigt på morgonen; och om Söndagen, då Han predikar, haller Ilen ej skola. 2:0 I dt klärad, der en eller två sådana skolor finnas, skall således, icke mestmträde uteblifva, då det verkligen behöfs; mem i de Färader, der inga endena blifvit stiftade, blifver deremot stundom messtsall. så vida ingen särskilt Comminister är att tillgå ; såsom ofta: händrlern varit. 30 Dessntom skola fuä-ra ynglingar, än hittills, ingå uti Prest Embetet, när de få utsigt att blifva LKärare vid en sådan folkskola; ty de finna der sin tarsliga bergning. helst de genom att biträda Pastor i Embe— — — — — tet erhalla förbättrade lönevilkor1:0 Pe disponible Comministrarne behöfva ej. missiveras på så många särskilta hall. i : Det är alltså ovedersigligt, att DomCepitlens administrativa omsorg i afseende på pligten, att förekomma messfall genom att missivera Prest, det nödvändigheten kallar, skall icke ökas, utan betydligen minskas, ju . flera folkskolor i Stiften inrättas med Lärare, som äro Prester. Fredje afseendet. Åfr Kyrkoherdarne skola. af så. inrättade folkskolor draga betydlig: fördel: ty ho Deras omsorg att undervisa nattvardsbarnen blifver mycket underlättad : deras tilifredsställelse öfver sin nedlagda möda äfven ökad. Orsaken, är redan i första åsigten motiverad. 2:0 Deras bekymmer att få biträde i Embetet vid förfall af sjukdom eler annat förbinder, försvinaner alldeles. 3:0 De kunna hafva ett jemt Embetsbitiäde för billigare lön, ån nu, då Comministrars anspråk åäro så högt stegradeTy efter Skolläraren bar lön vid: skolad, Stager han sig gerna att vara Pastors Adjunkt på skåliga villkor. 4:o0 När Pastor af ålder eller sjuklighet nödsakas hafva ständigt biträde, behöfver Han, icke taga en Sådan Comminister, Som Han aldrig: skulle vilja hafva, derest icke nödvändigheten: tordrade det. Dessa. fyra skäl äro så vigtiga, att Kyrkoherdarnas eget intrese påkallar, att de böra befordra stiftelsen af Lika foskskolor, så vida deras. inflytande: vore så. stort. Fjerde afscendet. Åfven det obefordrade Presterskapets tillstånd: förbättras. genom slika folkskolor: ty. keo ju flera. sådana tolkskotor inrättas, ju säkrare bergning har den Prest, som vid en sadan anställes2:0 Då de Prestär, som ständigt missiveras, äro ur stånd att värda: sin ekonomi, som fordrar stadig plats, emedan dessa täta uppbrotisorder alldeles derangera hushållningen; Så skola de stationära Presterne deremot förbofta sin ekoncmiska belägenhet. Vi försvara alltså det konserd. tira elementet i sannskyldig mening; ty det innebär tillika fröt till stora framsteg på civilisationens bana. 3:o Men äfven. de Prester. som nu ständigt missiveras, skola tåligt fö:draga sitt öde; under atbidan att en gäng blifva anställda vid en folhskola. der de finna ro och säkerhet, intilldess de erhålla ett pastorat. 4:o Presterne. ehnru ånnn icke Kyrkoherdar. kunna träda i äktenskap, så fort db blifvit antagna vid en sådan skola. De kunna sa ledesgifta sig i sin bästa aller; de hafva hopp att få lefva med sina burn, hh når de en gang tillträda ett pastorat, kunna de fullborda sina barns