Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 maj 1836, sida 3

tl agde vi annars en Gnctic! 1dÅ : TÖM Å UTcC6nmtftgÅars Fgentga Dtstämmelse är ju att dementera, hvad hvar man vet: annars vore de ju icke bättre än andra avisor, sem lefva af prenumerenitiske. Moniteuren nekade ju nyss, att någon oenighet fanns mellan tva Rlarskalkar, hvilkas gräl likväl inom några dagar föranledde en lika officiel commite. som dementien varit. Samma efterdöme böra andra officiela notabiliteter följa dels för värdighetens bevarande, dels för att fylla luckorna mellan de, om ej officiella, dock officieusa Ramsorna (pa latin Series). Helt hastigt har här begynt rägna höga utnämningar, ehuru just icke af de uppskjutna ; de behöfva väl ännu någon liggetid. Det är egentligen domarecorpsen, som lyckan träffat: Svea och Götha Hot-Råtter hafva fått sig Presidenter, och Högsta Domstolen completterades genast efter den nye Svea-presidenten. Man tyckes allmänt anse H:r von Rosen vara fullkomligt ersatt af Grefve Snoilsky, kanske ännu mera, hvilket vill säga mycketH:r Gyllenhaal är känd såsom en utmärkt landthushallare och i allmänhet. affärsman, såsom en bildad omgängesman och till en viss grad litteratör: och det var således roligt att få se, det han äfven är jurist. d. v. s. en utmärkt jnrisk ty några andra torde väl icke komma i fråga till så höga domaresysslor. — Men jag år kanske i min smak och mina anspråk bortskämd af vanan att i England och Frankrike se den högsta juridiska skickligheten betraktas såsom den enda och ovilkorliga recommendationen till de högsta domareembeten. Jag är smittad af Engekmännen, som nästan skratta åt den tanken. att den, som står högst på laglärdomens ranglista, icke äfven. skulle. genom detta ensamt. komma att stå högst på domarecorpsens. om Han vill. Jag har nägonstädes läsit att en Eord Gantzler, med hvilken en advocat disputerade om en laghrinsip. slutligen blef otålig och sade: Hvorre. om Ni visste: detta bättre än jag, så vore: Nä naturligtvis Bord: Cantzler. Ålan unsog detta icke sasom ett skryt. eller en: oförskämdhet: hela. nationen var åfvertgead-att det var ingen ting annat är ett utdrag ur engelska stateförlattuingen. en slägt af dess lefvande ande. Dår är den rätta rägen till ulkäcken och sidenkäpan icke genom hofvet: och Höof-NMarskalkuar hnacllata sig ej att blifva jurister, eler rättare de lärda juristerne nedlata sig icke att blifsa flos-Ålar-kalkar. Så förhaller det sig i Hela eusbetasmannaväsendet: och. därföre styres också det stackars England: af ömkliga UnAxämA.. såsom Statstidningen för att Berätta oss. En dylik tid kar äfven funnits i Sverige: en Rosir. j j F en Eellen, en Galonims voro icke Hof-Marskalkar: icke ens en Norusen Poppiusen Hamilton. Tcke heller funnos enskilda egendomar, på hvilkas förvaltning man kunde förvärfva domare-meriter. Man har härt klagas, att för närvaramle så föga kunskaper och duglighet inträder i embetsrerken. Detta kan väl til em del skrifras på uptostringasnstalternas räkning. tv i fall där mera bedrifves en mystisk natUrfötlosoft och: ultra-politik än praktisk kunskap. så Kan: man ej annat vänta: men: till! största delen kan man väl söka roten till det onda i ett hefardringssvstem, där den verkliga ötverlågsenheten har föga att betyda mot relationer och annat. Hvem har t. ex. någonsin hört omtalas någon öfverlägsen Kunskap. hos en. Grefre Ånoikkesz 7 eller ens en medemåttig ? och hare kunna unga asjurauter finna nhåvändigheten att förvärfra andra: edenskaper ån dem, sem mau sSer. hafva fratmiljelpt de: personer, hvilka. kommit frun z i —— E militären Har Blott en atnätmmäntg. af betydänliet ägt rumoch det icke ens uyss: men döm Pegynber gå igen. genom ett. par omfalta afskedsansäkpiugur,. sew dääraf föravlediss dag kömer fåra Öfrerste af Dafrl:tråm, och alldetesintet Örverste Ostbom: ine alla heskrifva denne sednare SI som: en gammal äkta. soldat. hviiken aktat kint. an Eärr Svarligen täuka sie: någon: ting, som mera hör sanmanballe och elekhfrisers ett orvegimente. än om i dess: spets går en garmmalerfaren. käck buss. som sett de flesta. soldaterne och: heta befälet inttäda väd corpsen. som Inggit sig fram och kan berätta om fördua bedritter. sem gemonr ett dafkarsttet: vi-stande bland: fosket aimilerat sie med dersbehofi Känslor. ja sjetiva dess. sprak. Däremot om jag: skulle: upge ctt medel att demoralisera: on corpsatt: sänka dess: Sstoithet och ärrgirighet, att oplösa de morsliska banden och: ersätta. dem: med: blott: reglementetsmekaniska sawrmankallviaeanedel så skulle jag: utan tvekan: föresla. följande: Skicka. alltid på regimeunterna obekanta notabiliteten. säsom öfrerhetäl:: tie dessa: icke ens ur anstan. He ka beskaffad tjenst, utan fråm om kring hofret sig rörande stab; ellor fran hallsmtilitäåriska bitjenster: välj därvid endast efter den fictiva rarg. svm sas genom annatz tjenstgörning än: den egeatliga militära: låt däm. som grånat i tjensten på stället, stadha: dör de sta; låt skistligen. i fall: hetordräingar imnn ocorpsen skola ske; åtminstone de rätta meriterna. vara: förrxärfrade atom den. Medlet. tror jag. skulle: vara ofelbart. IE päremot: tror jag visst: ickes att det vore nyttigt om befälet allt jamt stadbade: inom regimentet: flyttning och hvad man äitallar upfri-kurstg är Änvttig vid militären. sasom annorstädes. Men der äår den yenen att laudtrögimenterne altid få öfverbefäl sig paskiokadt. attan att Jeliäe afeverera något at andras corpser, som: jag. egentligen tadlar. Hade Giv. Ostbosr att. slår hade: hav happ att få ett. annat regimente i stället. så. skulle bade: wan och: allmänheten hafva snältat händetken ittan grimacer-Här finnas för närvarande fgra eter fem Stabs-Ordöunance e ii Ådjutants-Os;ecrareeller hvad dke allt: kallassom skola (örsörjasiman naou Örverste Hienfenant vid ett linieregimente kan hoppas befordran. II:r af Dahlström: hans-efterträdare vid. Garlberg. OÖfverste läicutenant:n Am-nilon. och Öfv. Iäienten. Backman utgöra ett högst befordringsi s8löfrerhlad. matericlti dmåväxt: men stort! i ande och Sträfvandt-D Hörnet far nun komomt umder tak: de andra kunna j länge väta ve M. von Rosen har håga förtjenster och Ran ej bliva eläm oc. NO. Ne. Nagot bör väl orksa opniuionen Kuuua täla me en tid. sedan. tiva FE