icke råkna mig till last, att jag endast med tystnadens svar möter hans påstående om ansvar å mig; för det jag icke mägtat afstyra ett våld, sem sju beväpnade män. i tillfälle att förskaffa sig biträde af ännu femtio lidit. Det återstår, att yttra mig öfver andra afdelningen i Herr Åklagarens skrift, eller försöket att bevisa mig brott emot Kongl. förordningen af den 9 November 1830, i afseende på oloflig införsel af varor. Ransakningen vittnar nogsamt, att nämnde försök icke varit påtänkt när. mine vederparter först uppträdde såsom vittnen i målet. De vittnade då: I:o Månsson, att fyra stycken Kläden, ett stycke Doffel och ett stycke Sammet togos i beslag. såsom ostämplade. 2:o Rosengren, att tre å fyra stycken Kläden och ett annat stycke, hvars beskaffenhet Rosengren ej kunde uppgifra, togos i beslag. 3:o Levau, att fyra stycken ljusa Kläden, ett stycke Satinett eller Sammet och några andra packor, hvilkas innehåll Levau ej kände, men dock trodde vara ostämplade varor, togos i beslag, och lades i en säck. Så vittnade desse mån, den 31 Oktober 1835. En gammal regel säger: Mendacem memorem esse oportet. Troligen förstå mine vederparter sig lika mycket på Latin, som på fabrikstillverkningar och ståmplarHörde ytterligare den 17 November, vidhöll Månsson sin uppgift att Klädesstyckena hade varit fyra, Doffelen ett stycke och Sammetet ett stycke: men Rosengren viste nu blott att tygstycket, som han förra gången icke törmadde beskrifva, var svart, och att Klädesstyckena voro några: hvaremot Levan hade fatt de fyra Klädesstyckena, hrarom han förut vittnat. att utgöra sex eller sju, samt de andre paekorna, hvilkas innehåll han då ej kände, att bestå af Sidentyger och Schawlar: men Sammetseller Satinettsstycket läg ännu qvar i hans minne, som rikeligen ersatte bristen pa förmåga, att skilja Satinett från Sammet. Den 19 December inträffade det tredje profret. som man väl kande tyckas ö slog sämst ut, men hvarvid man bör besinna, att saken tagit en ny vändning. Nu visste alla Tre, Månsson, Rosengren och Levau, att beslagsgodset bestatt af trenne ostämplade Bombasinstycken; och Månsson ville alldeles icke vidhålla sin förra uppgift om ett stycke, i beslag taget Sammet, hvilket han trodde vara antingen Satinett eller Bomullstyg: men ounsedt han medgaf att stycket icke uppvxecklades och ban således omöjligen kunnat granska tygets beåge ändar, viste han dock på sitt samvete. att det var ostämpladt. I. ikså viste alla Tre, deribland Rosengren som förut vittnat om beslag a minst tre stycken kläder, att minsta antalet a berörde i beslag tagne stycken. var fyra, hvaraf hvardera innehöll lÅ å 16 ganger längden af Maussous, men 20 ganger längden af Rosengrens och Lerauns alnar. På fraga, huruvida klådet var af Utländsk tillverkning eller ej, srarade Måänson. sig icke kunna sadant med säkerhet bestämma; men af emslaget som skall hafva bestatt af lampeväf och af andre lika märkelige omständigheter tredde han och kammeraterna sig knuna Anta till varans utländska natur: hvaremot desse besigtnioganån lemnade min erinran ovedarsagd, att den stämplade ändan på styckena, hxilka redan voro upptagne till försäljning, enligt braket hos mig och andra lIamdlande, sow söka varda stänspelen, ligger midt i stycket, och att besigtningamännen desto mindre kunnat upptäcka detta förhållande, som intet stycke blifvit vid tillfället uppveckladtOm nu desse vittnen, Mansson. Rosengren och Levan. hvilka, Såsom talesåttet i Lagen lyder, sagt nu ett, nu annats kunde emot lÅ Cap. 26 Rättegang--Balken tilklömas vitsord: så mäste dock ingen med rättvisa kunna tillerkänna dom egenskapen af sakkunnighet. hvilken enligt 3 Cap. i Kongl. förordningen af den 9 Nov. IS30 fordras sasom ett villkor vid afgörandet af deslagsvaraus inhemska efler ntlämdska beskasfenbte t: ty nog vill det tyckas. att en i slikt fall Sakkunnig man, må förstå att skilja emellan Sannuet och Satinette. elter svart Bonmlistyg. N Manvssons, Rosengrens och l.evans vittnesmål innelälla således icke ringaste lagligt bevis derom, at I mitt bus vid beslagstillfället tunnits, ens Svenska stämpelbara, men ostämplade fabrikstillverkvingar. mindre elotligen i Riket infördt guds ; och Åklagarens redan den IS Sisti. December framkastade ann ärkning. att bland de hes mig undersökte varor. skola bafca funnits sådane. som ieke här i landet tillverkas, nemi, Bombasiner och Sammet. är destomera olämplig, som jag med bifogade Fullräkningar visar. att jag törlidet är införtullat icke mimktre än 2691 alnar Bombasin, lol alnar Bomnlis-Sattin. 43 alnar BomnllsSammet jenrte anckra varor, äfvensom jag med Fullkammarens debetssedlar styrker, att jag på Contiscations-auction härstädes samma år inopt kläden och andre väfnader. Otörvunnen till det broft man velat padiktfa mig. — under det man i rättvisans . sfjåt sökt tramsmyga sin hämd. hoppas jag att tillhöra ett Samhälle. hvars Pemaremagt icke erkänner annau regelän bag och rätt. för utössningen af sitt kall, och som, tillsinter för hvarje intlytelse.menu ädelt och oberoendehar; vid atgörandet af mitt. öde i denna sak, blott en enda röst. Samrelets Ystad den 24 Februari 1836. Ä T ff) Krook?