Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 april 1836, sida 2

mera o tertryck lära oss någon vigtig läxa. Så symes händelser me höpa sit, för att gifva auledving till ett närmare betraktande af ett ogrås. sons länge, nästan omärkligttagit öfverhanden, nemligen Esprit de Corps oew Unhiformens heder — varieralt med. känslor: och blåsanmd? flaggar nuin. ÄÅUa dessa fantower behaga sätta sv ned som nämmdemän och döma öfver lesvande och döda, öfver invigda och profana, Öfver fattiga och rika. Det besyunerligasdte är, att aldrig: nagon code för rättegangsordningen blifsiv stiftad (hvilket dock Hemliga Domstolen, das: Vehmgericht, hade), utan vanligtvis några få, händelsevis samlade. skrida till domsutam att höra hela corpsen ellem ens dess pluralitet, utan att ens varda sig förevifva, det de handla vallas: vamn; att dom och verkställighet besörjes al samma tigurer, ofta den sednare före den förra: att rätten ån Sanilas hos en Åkanerat-, än om skeppsbend, än på en krog, allt som det faller sig. Fordomhar dylikt varit Stutlentfagoner; nu börjarv det att öiverga till klasser, af hvilka fåderneslandet har helt annat att vänta — har rätt att vänta helt annat, efter. ; som det betalar dem för helt. annat. Fordom fans ett annat oskick. sonr väl var : lagligen: lika förkastligt, men dock hade mera correctif inom: sig Jieltt: man hjöd bvarannan värjspetsan: men nu: har man. såsom. en tidning ganska riktigt anmärker, gripit till ett fredligare medel, votering, eller, om vi så fö såga. man gör värjorna till fleuretter, genom att sätta votrring-kusor på spetsarna. Sedan kom:ner det an: på sbeuretternas mängd, ieke pa hurm de föras: man råknar blott krit-flärkarna, likagodt om de blifvit anbragta på bröstet eller på ryggen. Our eller huru: långe statsmagten kar tala ett dylikt tillstånd, veta vi icke: men vi tro: oss. veta, att. om det länge fördrages, skall det så kallade rättstillstundet snart blifwa mena Öfverflädigt, äm det var under näfrättenEm annan sak ; tyckes man vare tämligen ense onn, nemligem att förklaringen fråm de vVtta Premikr Liecut-:nanteiyng (åtta hundsadedelar afGraden, hvilken: synes arbeta på divisioner; såsom. HoflnRätten än det klenaste ovh sämst beräknadle af allas juridiska: producter: som iSednare tider sett ljuset. Den påstås höra försämra deras sak. om: den: kan förstänras. — Anmärkningsvärdt är, att de enda tiulningar, sem Hittills sysselsatt sie med frågan, eller den liberala pressen, svårligen torde: kunna drifvas af noget pertisänre. då I:r von Sehantz är hofmam och nagra af hans motståndare däremot äro: — visst ieke liberala-ty det vore döden för deras nykte och fortkom-e. mem — samliv favoriter Hos de liberala pupsicisterna. Hutta är ett underligt teekem. sovr nästan skakar vån tvo: på Mänervaoch. Statstiluin-gens sats. att don likheraltepuhlicitetenblott drifves af partikat eller partisärlehl det: andra löflTms-malof utvecklar sig ingen ting märklivt, mer än att en vårdstnsballersla var den endn-körstantlaga och modiga: person bland alla de nårvarande.; och närvarande befmmvs. dock bade fredliga och: kritiska ciÅs— — — — — män. U det så kallude Sjöstedisko Kriget var det åtminstone gemenskaven. som: skipade sin compend.ösa rätt visa: mem i det Eindliska ageradte Ois:erarne Sjeltve gemena?.. Linaths upgifter hafva besynnerligt nog, befunnits riktiga i all punkter, utom em endasellar kiurnvida ham blef innarrad på värdshuset: dettakhar mans icke bykånntförmoddigem af det skälatt inga vittnen därpå tills daem flamkommit-. Nam har fästat mycken vigt vid! den: omständigheten, att nägon överenskommelse inom corpsen icke kunnäts att Öfverfalla Lindin: men: så myeket: tyckes dbek framsysaatt man icke trott corpsen kunna så aktning. om icke I-singe-blå rygg... Lifreg. ITusarcorpas aktning ligger således på ev Boktryc-kares rygg?! Em tid! Har: visserligen funnits, då detta var sättet att skaffa: corpser aktning: men: vi trodlle den vara förbi: och: om: methoden skall uplifvas, kan: det: iecke ske genom: annat är en peackion. Hvarken Kindh: eller Böwen in ti-ressera oss: vi Känna ingendera; men det interesserar oss: mycket, om vi likdanefter skola få lefva i! fred för corpser och: RENAR RR RR uniformer, eller om skydd mot en inbilkk soldatesk Skall vägras Oss. Om Westfelt: var för tillfället Löwens förman. är också af föga vigt: han: visade sig atminstone: såsom förman: attaken oh är onekligen: en äldre officer vid samma regimente:. Subordinationen är lått od tages ofta extempore, då man vill åt satnma håll. Hvad årsvexten: i öfrigt angår. så gror och frodas all ting. isynworhet de ny