Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 april 1836, sida 2

tjensttufit project mäst öfvergitvas 1 brist at medel: och, IIo vet om ej detta blir fallet äfven nu! Erfarenheten visar emedlertid. att, äfven i detta afseende, alfvarlige bemödanden krönas med framgång och betydligt underlätta lösandet af denna Giordiska knut. Vi ha ett cj gammalt exempel i Landvettersvägen. Huru många hinder uppstodo ej för denua anlägguing. och hvilken betydlig summa fordrades ej dertiil? minst fyrdubbel mot den som här kan komma i fråga. Icke destomindre lyckades det nitiske medborgare att öfvervinna alla dessa svårigheter, inge båg för saken at flere och, inom jemförelsevis ganska kort tid, bringa arbetet i complett skick. Visserligen skulle det synas som vore ej så vidlyttige åtgärder nödige vid ett arbete af ej större betydenhet, än istandsättande af det korta vägstycket emellan Stigbergsliden och Klippan, utan att detta borde kunna tillrägabringas genom frivillige bidrag (och flere gitvas, som hysa detta opp); men då det är troligt. om ej säkert, att kostnaden kommer att stiga till flera Fusende R:dr B:co, helst det bör besinnas, att vägen ej allenast tarfvar den första totala omläggningen, utan ock framgeut bör sorgfallgt underhållas, för att ej återtalla i sitt gamla skick fett arbete, som väghällningsskyldige troligen bvarken vilja eller kunna astadkomma, som sig bör); så torde det vara problematiskt huruvida så betydliga summor kunna påräknas af den enskildta välviljan. Dessutom, hvilket är väl mera naturligt och öfverensstämmande med allmänna rättsbegrepp, ån att den bekostar en sak, som begagnar den hvikket billigare. än att de trafikerande med en ringa afgift bidraga till underhållet af den väg de befara? Denna princip följes ock med framgång i flera andra Länder, der man med stora kostnader satt allmänna stråkvägar af tlere hundrade mil i ett skick, hvarom vi, Som ena deten af äret traska i smuts till knäet och den andra vandra i moln at damm, näppel. kunna göra oss begrepp: och öfverallt betäckas dessa kostnader och unaderhallas vägarne hufvudsakligen genom de trafikerandes afgifterStödjande mig vid dessa faecta, vägar jag alltså här framställa mitt förslag: ; En actie-teckning öppnades, der hvarje actie vore ställd pa 100 R:dr B:co: sedan 40 å 7 actier vore sabscriberade, sammanträdde Åetie-tecknarne, granskade de arbetsförslag, som förut vore uppgjorde, utsåÅgo nagre bland sig att uppsätta förslag till Reglemente o. s. v.: samt i ansökuivgsväg hos Vederbörarmle, sasom ett conditio sine qva non, begärde tillstånd att efter en billig taxa ) tå uppbära s. k. I bropengar till betäckande af dem kostnad. som å arbetet blefve nedlagd. och hvarötver ett fullständigt förskag borde bifogas En sadam amsbkansom ufern i trifret kande vänta tillstyrkan af Länets Anctoriteter, blefve säkert bifallen. Sedan härefter åfverenskommelse blifvit träffad med Häradsboerne om utgörande i dagsverken eller annorledes af deras väghalluiugsskyldighet. återstod endast att gå i författning med arbetet, som borde kanna fullbordas på 3 manader. j Hvad nu vidkommer sjelfea-sättet för arbetets utförande sa, att vägen uuder onpphärlig trafik och i alla orstider bibehalier sig Ika jema och härd; sa år detta ett problem, hHxAars lösande ej är lätt. . Flere af mine läsare ha, mahanda hört omnämnas en Engelsman, vid namn: JOHN LOUDON M:C ADAM. Ölveruppsyningsman öfver atskilliga vågar i England omkring Bristol w. flStällen. hvilkem gjort sitt namu ryktbart genom upptinuingen af ett vägfyllesom blir oförändradt bade i regna och torka och motsiar hjulets tryckning i bögre grad än nagot annat slag af grus. Detta fylle år ej annat ån krossad gråsten. kkaAus metlunk att dermed förbättra körvägar har sedan unodergatt mangta!dige modifica tioner. för vidlyftige att utförligen omnämnas i er Tidningsartikel. Men i allmänleet sagdt. skalle jag tro första vilkoret, för istandsättamde af ifragaxkarurde vägstycke, vara bortförande al alkt det fösa oduglkga fyllnadsämne, som no eadast tjenvar att göra vägen djup midt uti och så brant a sidorue, att wan riskerar köra kull eller bryta frats och bem, orm tran ej hör ovanligt god local-kännedom. Perelter, ach sedan man kommit till en nog pilar och fist botten. borde vägen fullständigt IH:e Ademiseras. NB. ej sö, som det skett och sker a Stadens vävar ntom portarne; ty då vore ändamalet ej vunnit ens till hälften ). ÅSÅOm eft oeftergifligt vilkor her hit, att en sålunda i complett skick uppförd våäågi början tills den bunnit sätta sig, med noggraumaste omsorg underhalles och lagas — ej den ringaste fördjupning etter ojemnhet far lemnas tid att blitra större. Endast på detta sätt blir vägen snart i det stand, att deu med ring kostad kam bibellallas god bade sommar och vinterOm dessa mina framståtlaingar ej anses fotade a lös grund. sa torde tillfälle blifva för erbaliande at detaljer i detta änme, synnerligast hvad första fråsan angår: för närvarade slutar jag med Öuskam att den, som märker misstag i mine förslag, måtte offentligen yttra dem: ty cudast gevom öppna debatter kommer mam det rätta mwärrmast. kkär torde ej vara ov omger att omnämna ett försök med M:e Adamisering af ett stycke våg, son är under acfete i Yfajoraa: tillvägabragt gemow enskildt snbscriptiom enligt beräkdekei ändamal att utröna kostnaden m. m. Hör dermed kommer att sluta. bliv troligen i sinom tid bekautgjordt. ) T. ex. 2 sk. Bieo för Irvarie häst med akeLOn och dwbbelt för ragnar; hrifken afgitt borde erläggas vid 22: bommar, en i hvarje ända af vägen. llärigenom skulle mtur tvif-ei imsir:es 28 psec. Å annunt ä kostnadssumman, af hvilka 6 borde amvändas tikl etdrlning at Actie-egarne, 4 till underhallaROstEUkLT. mton vad väckallningsskyidige kmade bidraga och återstoden till inlösande af actier efter kuttning: da beta Årtie-apätalet kunde vara ersatt inom FÖ ar. Eilliglatten fordrade dods.att de busevase. som underhalla FTrouttoirerblefee för denna agift befriande. ) Den, som med eppmigrkikanmhet och s:mkkännedom betraktat det sätt. hvarpå dessa vägstycken reparerats, Euer lätt iade de flere hufvuwdttfel, som dervid begas: trosigem at frunktan för sista lHä:desen at kostraderw VIensåsom eu of ränderlig ruget gäller juatt bamremr göra klet och sal, om År med mera åeslnud. än att pmmisiunelt utföra AE större verk, som snart får görus omiger. — — — — -— SC —— —— — — — A— — A— Boknhandels-Annonserl(. 5. i:3 Åt BOKUHANDEEN hat 2 m I . ;:UL ÖFUNnmIiFP AA — 1Tkt H oo os ooA