hvilken begäran vederbörandes yttrande af Domstolen nu Äskades. HÅrefier anförde Lidbäck, att till. hans kunskap kommit, det Herr vice Häradshötdingen Göök vid Konga HäåradsRätt varit tilltalad för förfalskningsbrott, hvartöre L. sann sig befogad, att intill dess Göök visat sig från detta tiilmäle vara frikänd, bestrida hans rättighet att inför Domstol föra andas tldh: men då Göök förnekade, att sadant åtal mot honom ägt rum och å GL. yrkade ansvar för beskyllningen, förklarade L., att han för närrarande icke fullfösjile invändningen. Härunder föreföll någon ordrexling emellan 1.: och U:r Uäradsh. Göök, hrarmed de, å ömse sidor uppmanadr iwarandta att tala Amning: och yttrade L.: att erkännande af egne fel vore bedrapde ach en prydnad för dygden? -). 1 fråga om inkallande af (de uta. Agareu upperuc personer pastod L.:s Rättegångs-biträde, att sedan nuumsa adda de personer, som deltagit i angitvelsen mot L., blifvit hörde, malet icke borde uppehallas för upplysning om grunden och beUäama al Bvrgeuarernes 5ärzkilte tordringar; hvilket tillhörde endast Domaren i fl. (. Lidbäcks Enka Co. Coucurs3 deruti Kiven Tit. Clemensson, a Fru. Liubäcks vägunar. instämde; äfvensom Borgenärernes Ombud ansag nagon vidare upplyning uti de af Aklagaren uppgifne omständigheter icke erfordras. — itaradsh. Göök begärde härefter Rättens utsatande, huruvida Hr A ud. I-. Orange vore af Rätten känd: i anledning hvaraf I.Orange törctedde ) verstathallarestembetets i Stockholm pass, som i detta afseende unsays tilliredsställande. De bref, som Borgenarerne förut under Rätteganfen atst insemna och begärt aterfaskulle nu dem återställas 3 men detta bestriddes ar I:s biträde, hvilken, under anmärkning att Bief i almänket vore alt anse sasom ett törtroende. leumadt emellan fyra ögon, och saxcds i Fjrottmai icke kuude medföra någon bevisningskraft, yrkade, av Lidbäck. Som skrikvit dem, varit dertill rätte Ägare. sedan de Personer, til imlika brefren varit ställde, vägrat mottaga Samma förtroende 3 ohvarenit fir Haradsuh. GOR ansåg, det brefven börde aterställas honom, som ingi vit dem. och att L. dereiter finge i laga ordning adagalägga sin j j Å ägande rätt dertillHärefter förekom H:r Stadsmäkl. E. Eefler: hvilken, Sedan Han. på begäran, erhållit underrättelse, att ban icke vore tilltakal, utam endast skulle upplasningsvis höras, anhöll få veta, om den ed. han Sasom Mäklare ailaggt, vore tillräcklig för bestyrkande af de upplysnoingar. han kunde komma att meddela, angarnde C. Lidbäcks Enka Å (15. affarer med atskillige bestjernade och obestjernade FProcentare; eller om han derföre kunde stadua i nagot bevisningsansvär. H:r v. Häradsh. 6 vrkade: alt denna fråga, som traddes biifva af Kämners-Rätten lemnad utan ajscende, matta ur Protocollet utga tillika med der af Lidhäck, mot Gövk franställde ainnårhning. sa vida L. icke beståän. dt uppträdde som angifvare. Detta påstacnde bestriddes at I-esker. så vidt det rörde hans förfrågan: men hvaremat L. medgas. att anmärkningen om GÖöks behörighet att vara Ombad. kunde från Protocollet utga, enär s.. af IICAndels-Tidningens ri sade opartiskhet i i-idbächska malet, helst dess Redaktör var närvaraude i tilltället. förväntade, att sörhållandet ändock nog bletve kändt. På I:s härester framställde förfrågan , buruvida Leffler angåfve honom för nagot brott, sörklarntle Leffler, att L. väl icke mot honom sål lhallit sig bedråuligt, men att Lostler likväl förenade sig med öfrige Borge zärerne i de yr kanden, de framställt mot I.. för hans bedrägliga färtaran la -). Rätten afsade, att fill Häradsh. Gööks ofvanberörde yrkande bifall icke kuude lemnas, samt alt nägot utlatande, i anledning af Lefters törfragan. icke kunde meddelas: och skulle de af GOGk inlemnade brafven bhonow älerställas. Loffiers förklaringar inskränkte sig dertill, att ban väl besörji om anskaffanda af penningar mot hypethek för Lidbäcks Enka 2. Co. räkning, men att ham derföre fullt redovist, hvilket ock af I.. vitsorddes. I Gl rigt uppgal Leföer, att han af bemälte Bolag ägde fordran. i stället utt vara skyljig, euru han möjligivts fieie ganger lemnat C. H. s. reve Ser, ställde till Sedeihafvaren, hvilka Leffier dels inläst. dels vore beredd infria. då de, förfalive, bonom företeddes. Närmare upplysningar rörandtde summor, L. uppgifvit sig hafva till Leer öfverlemnut, kunde icke c:hållas, utan bemötte Leffler alla de fragor, Som härom till honom framställdes, med det svar: att saådant beträfkade hans enskildta angelägen ac:er, hvilkas tillständ han icke vore villig eler pligtig uppenbara, så frawt bin icke blefve törsatt i Coneurstillstand. Slutligen yrkade såvå! L.effler. som Fru Lidbäcks Ombud, att de matte fran saken varda skiljde: hvi het Borgenärernes Ombud ansåg icke kunna ske, förrän Åklageren fatt till. fälle att Sig deröfver yttra: och blef derefter målet utställd: till den 10 dennes, då Leffler och Fru L., öfver hvilkas ofrannämnde anhållan Rätten ville höra Åklagaren, åter borde vara tillstådes. och Borzenäre:ne, jemlikt L:s päåstäende. försedde med den bevisning de vilte begagna. i hvilket afseende de ägde att dessförinnan uppgifva sine vittuen hos Aklagaren, som om dessas inkallande skulle draga försorg. ) Detta yttrande hade ingen annan, i denna belägenhet, än Lidbäck kunnat hasva fräckheten framtala, då man undantager L. Lefiler, hvars acdn eioecosde anförande sätter honom i samma kategori med L.; om hvilka wan kan s. 2e:: att trenne S—r gör ett par. i : ) Meningen med Lefflers uppträdande mot Tidbäck är påtaglig för enhvar, som närmare följt transaktionerne dem emellan: och sjelfva ateandan fran Solar -A.Lta I 11111 . 11 2 en