Intages på begäran.) sep 5 H. d. I Mars 1836. Bäste Vän! Jämte det jag hårigenom förklarar Dig vår gemensamma erkänsla för alltid visad vänskap, ma Du tillika veta huru det aflopp med vart Spectakel-besök sistlidne Fredags afton, då Du hade godheten anskaf-: l fa Billetter för vär vanliga Plats, — Nedre Amphiteatern. Flickorna åro alldeles förtörnade; — isynnerhet C. need sitt eldiga temperament, vill ej lata larmen qväfvas. — och må jag äfven för min enskilta del tillstå, ati oagtadt mitt jämna humeur, har det mnerligen förargat mig, när ett sällskap af, t. e. 6 Personer, — som vårt, — enkom reser inn till staden för att öfverrara Spectaclet, och man längt omsider lyckats skuffa och, knuffa sig till Billetter vid Luckan, mot 1 R:dr st. — ordning och skick I så litet iagttages — att, ehuruväl god tillgaång å Entree-kort ännu i Contoret förefinnas till samma Plats, — rummet det oagtadt år så upp taget, det man ej en gång kommer inom dörren. I I Hvad: kan väl orsaken härtill vara? Nänne Theater-Truppens Herr Chef bestämmer. antalet af Platsar, — eller — månne Vaktmästare-handtryckningar vid dörrarna ha en så folkrik verkan, — eller — hvad som synes troligast, — månne det ej är följden af en länge erkänd, men dock ej öfverklagad, liknöjdhet för ordning hos Vällofl. Theaterhus-Direetionen Att detta sednare i de festa hänseenden år fallet, torde en hvar finna vid första anblicken å Nedre Salongens inredning. j Männe man ej skulle anse det öfverensstämmande med modestiens och beqvämlighetens billiga fordringar att inrätta båda Amphiteatrarna med numorerade lyft-såten, sådana som man t. e. finner dem i Köpenhamns Opera Falong. — och hvarmed bör vara förenad skyldigheten å Theater-Troppens sida att äfven inom dörrarne placera Vaktmästare, som anvisa enhvar Bil letl-ågande sin köpta Plats? l Vidkommande detta, finner visserligen enhvar obehaget uti, — att — under en lång och ofta enformig Piece, då utbyte af nöjet. — (om man så vill kalla det) — mot hemmet, vore en verklig njutning, — sitta så inspärrad å sin Plats, att man fill coflisions undvikande med raden utåt! placerade Personers fötter, skoband, knän, pirater och annat mera som ej så noga kan specificeras, hälldre missbelaten qvardråjer tills Machinist-pipan hvisslar afmarche! För egen del år jag desutom öfvertygad om, att! enhrar Theater-vär hälldre erlägger I Ralr Banco mot en dilven plats ä Nedre Amphiteatern änn 1 R:dr rgs för äåran att få göra Vaktmästaren i förstugan Ålskaphvilket i närsarande förhallanden risgucras. savida man ej, — enligt hvad jag låtit mig vid tillfället beråätta. — har hist att ditgå kl. 5 e. m., alltså änun innan den miserabla upplysningen börjat skymma. Men hvem — utom åtskilliga Sysslolösa fruntimmer, har våttid fiärtill? Emedsertid lågga Vaktmästarne just dessa myeket till last det tranga untrymmet, sem åter härleder sig från den respecthjudande Lampan. hvilken på gamla dar omöjligen kan förmås hälla tätt. — utan ropar I derna, med många andra mossbelupna anförrandter inom samma mura, eter förlorning och, till dess denna wmträffar, efter en billig omvårdnad Man finner derföre nästan altid, når platsarna under och omkring lampan äre besatta af det täcka könet, att egentlig brist å rum ej saknus, men till undvikande af trångmål anlitas så gärna de alltid dominerande Sävf. ärmarne. När nu medgörligt folk som vi, raka ut för dessa moderna volamer. — hvad är väl då att göra? Jag tror inga andra påståenden kunna anses giltiga, änn mår jag fordrar min enl. Billet numererade Plats. — den: må då vara hvar som häldst, — ty att på annat sätt, eller genom ord kasta handsken mot könet, — (hvilket allrig varit min sida) — vore troligen detsamma som i utbyte mot tu, ta sju. Förflyttar man sig åter till Parterr, — hvad träffar man der? — jo oftast en vild tygellöshet och ett sjelfsväld som sällan känner gränser. Manne: ej några toffter plankor, inredda till sittande Platsar, och en ätxen ) i ö i I I I Svaga