Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 februari 1836, sida 2

po att SIR att liran swteklana Dortrycka alla de Åchtottska Handlandehvilka med sine Capitaler derstädes nedsatt sig. samt således erbudit dem fördelar, som vilja bosätta sig i Schio och Eroli, hvilka dageligen umdraga sig sådane nybyggare. Dessa tvenne städer uppräxa fördenskull åter utur deras aska, befolkas och UIns uppbyggas der, så att Jern, Spik och trävaror derstädes äro i ganska höga priser. Denna omständighet har ombytt vägen för dessa Produkter och skal änun för någon tid äfven i Grekland upprätthalla priserne derå. It-eadåluingar af våra produkfer. som utsåndas till dessa farvatten, finna ealedes i detta ögonblick dertades en säker och fördelaktig atsättning och befraktning af våra fartyg mod äterlaster vid de torra fruklernes årstid, sem vu instundarJag har gjart mig angelägen om att utforska de orsaker, hvilka sedan någre är vallat vår liandels nästan fallkomliga upphörande på Levanten, och, utom de observationer i detta afseende som jag redan till Kongl. Commerce-Colleginm haft äran anmäla ati mina föregaecude ödmjaka memorialertror jag mig böra fåsta dess uppmärksamhet på en orsak, som är lika hufvnd-aklig. Denna är en total brist på brefvexlivg emellan I väre och Lecvantens -Handlande. Jag hm icke af nöden att bär anmärka, N huru myeket den förnämsta grandvalen för framgången af alla slags speeulationer utgöres af en oafbrutit fortsatt brefvexling emellan det ena landets IIandlande och det andras; de vänskapliga förhållanden som deraf I uppkomma, det förtroende och den grandliga kännedom af föremålen som deraf alstras, gifva anledningar till många ordres och aflaiter. hvilka tdessi förutan icke kanna äga rem. Eller: intet hus i Sverige ar uti direct och fortsatt brefvexling med något handelshas i I.aten. Vi emottaga v allt från tredje och fjerde hand. och vara produkter passera genom lklamI burg, Amsterdam och Londonför att anlända till Eevantevs marknader. j I Väre Handlande böra sjelfve nogsamt inse, hurn mycket det första vilkoret för dem, om de ungaunsin vilja hafva beställvingar. är att inga i bretvexling med Levanters Handlande och att inleda dem till directa företag. I Man kunde tilläfrentyrs i detta ändamål föreslå dem ett sl: gs Engagemeat, hvaraf nyttan ostridigt är förenad med deras intresse. men som det icke är möjligt att lor dem göra detta till ett aliggande, om icke deras egen öfvertygelse dertill förbinder dem: så är det min skyldighet att föreosla Kongl. Comnmerce-Colliz-ium ett medel, hvilket, ehura mindre kraftigt, tårhåuda kan medtära nagon fördel. Det skulle vara att Kongl. Commeree-CoNegium täcktes förordun att Svenska och Norr-ka Consalerne utt alla Levanteus Hamnar. atminstont en gong i månaden, lata kungöra eu Pris-Fonrant på alla Frerigoch Torriges Produkter, Vexel-Conrsötne och de ganghara frakterne fran Sverige till t.vanten, och i Suite at hvilken Pris-Couraunt äfrveuledes böra noteras priserne på IYvantens produkter i Srorige, Sasom EN Viner. Silke, torra Frulgter. ILBLOnmUI-. EHiveolja Russin. Corinther. Salt KGPossa Pris-Couranter borde afsaändkatill Ronnmgäns Legativurr och (enrral-on-uler, hvilka deraf skulle utdela afsskrittar till Conanler och vice Cousmlorne. k(Fienom detta medel skulle Levantens Ukandlande blifva omderrättace om priserne på vire Prodnkter, ee såk hvarom de äro föllkomlivt okunnige och hvarom de fleste af vare Couseter icke kunua iemua dem vagoo yupplysaing-. l ::;t D — — 2 :: 2 2 — — — — — i Det är ganska sam.att sedan AÄngfartyg blifvit införde i Leranten, finna seglande Fartyg med hvarje dag en förminskving uti tillfällen att blifva employerade, och alla nationer hafva att UH-klaga sic öfrer de få j affairer som blitva lemnade ötrige för deras skeppsfart (marine), men den hufvudsakligaste orsaker till den brist på befraktniogar, som möter de I Srenska och Norrska Fartygen, är visserligen att tillräkna bristen pa brefvexling emellan de Svenska och Norrska Efancklande och LevanteusDet I gifves förnåmligast års-tider. då likasom tillförene rara Svenska Skepp skylle vara ganska mycket eftersökte. och jag har upliged blifvit derom sörrissad, emedan en Fandlande i Smirna, som bar att afsånda torra frukter si October, November celr December till Hamburg, Amsterdam och Peters hurg, skall alltid företrädesvis lasta Svenska Fartyg, då Engelska äre dyrare, och de andra Medelhafs-ftaggorne icke äro ansedde att äga en serdeles djup kännedom om Aglktion på de nordiska hafreni i Sedan jag, uti mitt sista ödmjuka memorial, som jag hade åran Anj da till Kongl. Commerce-Collegium, föreslagit inrättandet af ett Svenskt i och Norrskt Commandite ftandelshus i Sura. ett project . som jag erfarit h blifvit förkastadt af Stockholms LIandlaude, hvilka äro mera erfarne än jag si sådane affairer, så har jag tänkt på ett medel som skulle kunna ersätta det kförenämude, förvissad som jag är, att man skulle åter kunua upplifva en afssåttuing för våre produkter i Eevanten, förisedelst en liten tillhjelp och god vilja å våre Handlandes sida. Herrar J. van LYnuys Co. i Smirna hafva med mig öfverenskommit, att de åtaga sig att i Sverige och Norrige underhålla en oatbruten brefvexling med hvarje flandlande. som med dem vill iusaå i en Cours af affairer. Hvarje Svensk och Norrsk produkt, som ifran Sverige afsändes till Smirna, skulle, om aftastaren så önskade, vara för half räkfö ning med Herrar J. van Lennys Å Ce. och dessa Herrar skulle i sadanm hanI delse göra förskott till hälfsen af hela lastens belopp. Det skulle vara lätt att fana flere Arnunsementer af detta slag, om någre at väre ILandlande fiuna för godt att gitva paföljd till denua proposition. Fas tror mig också höra påkalla Svenska och Norrska flandelns uppmärksamhet på SmirnaUllen, sow säljes för 100 Turkiska Piaster quintalet, det vill säga 19 -kKikfimgar Svenskt Banco skålpaudet. I a Oliv ija, sovr säljes till 4 Piaster för ekCe. det vill såga It skilling sAnCOU skalpundet. På hvit Bom, som också gäller 4 Piaster för Oke. 4 Det Engelska företaget med Angsaurtyg på Euphrates, som enart kominetr i fullkomlig actixitt, ska!l utan tvifvel taga en utsträckning som rodan är lärt att beräkna, då man påser kan dats tillstånd och vidsträckta rymd i det inre åsiew hbvilket dessa Angtartyg skola geuomfara. Efter de Calculer som blif