Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 februari 1836, sida 2

tftkommit, icke kunde antagas, då jag icke föreburit än mindre gjort sannoHkt, att de genom nagon vadlig händelse blifvit förlorade: saut att jag icke på minsta vis skall kunnat redovisa för de betydliga varuoch penninge-bekapp. sem inom de sista Trettio dagarne hktrit upptagne; i följd hvaraf jag saledes skalle vara körfallen till det i 42 3 af Kongl. Concnrs--lLagen stadgade ansvar: likasom i afseende på bedrägligt förhållande en mängd af de omständigheter, som 43 s omnämner, emot mig förekomme: hvarvid Borgenåreroe dock on ville bespara sig obehaget att erinra mera, än att NVoexlar till betydlige becpp och emot erliallen betalnivg blifrit dragur meg kännedom, att de icke skulle komma att betalas, enär de icke vore aföriserade i lUxarrfter Borgenärerne slut: cu koannit till det påstacude, att jag skulle förktaras skyldig, att träda i allmaänt häckte. Ä Denm lanaa förtekning på förserlser. som jus anses hafva becgått. hade utan tvifvel blifvit kortare, om den, som författat den af lhEUArar Borgenärer itifna skrift, redigt uppfattat ej mintre den ställning, i frrilker jag gyodkxilligt försatt mig, än sem i lvilken min Soms afrysa emet miNn vilja sfurecrat mig. k-odvilligt har jag försatt mig i prenniärt ansvar med hela min förmögenhet för Firmans (. J. ädharks Enkas Co transeutioner; Detta iunehuallerunnoncen af den I5 Mars 1834. och denna ansvarigbet bar jag ej ett ögonbick försökt undandraga mig. Mer ledningen af affåiserne hade jag lika öppet tillkäånnagifvit rara at H. C. Lidbäck öfvrerlaten, och, så vidt begreppet af det Svenska ordet öfverlata, lämnas orubbadt, måste det off-atfigen tillkännagifne öfverlatandet i detta fall få gälla för ett lika offentligt tillkännagifvande, att jag sjelf ej ämnade mig med Cantoirs göromalea befatta.— Ingen af Herrar Borgenårer synes saledes med fog kunnat vänta. ast jag skulle vara hvarken Contorist eller Revisor af Contoirs göromålen. Det törra hade jag i oflentliga Tidningarne afsagt mig, och fran skyldigheten att vara det senare är jag fredad af sakens natur. Ej ma man söka att förvila omdömet, genom förblavdning af tvenne åtskijda förhallandendet ena då on Man idkar handel med Bolugaman, och det då Qrinna idkar handel genom Umbhnd. Man betänke dessa helt olikartade positionaroch man skalt finna. att bade Manner och egvinnan äro i pecumärt afsecnde lika anSvarigemen då dis förre sjelf wedledare af affairerne, deras dagliga ölverSkadare och: Coutrollcur, star iklädd det moraliska ansvaret. är den senare, som formrligeu frankänt sig ledningen, sem i förlitande på Ombudets rättskaffenlwt elr klokhet, at honom anförtrott sin hela timaneliga välfåärd, lika fri för det kigl ga straff, som må komma drabbe bans fel, som hov är buoden vid. den. pecnniära ersärtnings skyldigheten för hans misstag. Förnekas detta, skultte det vasa imteresamt adt etterforskahurn längt IIuqIFndmans ansvurighet för Ombues atgjäaler skalle kunna sträckas. Deu blyfxe i sanning utan gräns. liksom. villorna af hrarjr slutföljd, som utgar från grundsal-ka premisser. Fördt Handet synes mig helt enkelt. att jag anförtrott hela min egendom åt min Son k föslitande på hans klakliet ech redligliet, ech ILlerrav Borgenårer hafva anfärtrott honom större och mindre delar at deras förmösenlet i sörlitaude på samma bhszus klakhat aofn noedughet och därjämte på min peotaidrae unsrarisket för hans atgärder. Bada plikta vi för vara förtrarnden i men att vela säga. att Vfevrarv Borgenörev skänkt Finman Lidbäcks Enka Coe förtreende i följd af deras tillit till Enkans perseniga skicklighet sem Coutorist och granskare af Åontvirs Böcker, vore väl att gårkas med ett bedrötläigt alvansumt föremal och med aktade mäns Könskor for sanning och sundt vett Och om inge af mine kk.rran Borgenärer med hander på hjertat lärer kunö na såga, aft denna väntan på min Cantrell af föremal, hvilka jag aldrig sagt miaz törstå, och hvilkas ledning, jag i offentligt tryckt tillkänmagifrit uteslutande vara at namngifvcn person äfvorlämnad, varit grunden för hans förtroende till Huseg, lärer cå eller Brottfmals-Lagem emot mig af honom: kunna åberopas för det jag ej gjort. hvad jag bxarken moraliter eller legaliter var förbundoen att göra, vel byad jag formeligen angifvit. att jag ej ämnade gora: Vare dbttw nug om den: position, i hvilken jag godvilligt försatt migDen åter, i hvilken olyckan försatt mig synes Herrar Borgenärer lika origtigt hafra upptäattat. Mig tillvites. att ej hafra aflämnat Böcker. Jag har aldrig haft dew under min. vårde Min Son säger sig bafva mediört dem och. ej bragt dem tikhakars. Att det seduare ej. skett torde dr personer, som åtföljde honom kunna upplysa vida bättre än jag. Med mindre det påstasatt det alegat mig, att hvarje afton i min Sängkammare inläsa Böckerne;. mätte: min: ansvarighei i detta salk ej kunna komma i fråga. Mig tällvite-vidaresom grand för mitt påstådda Häktande. att jag ej sökt förmå min Syonatt upptäcka och bekänna allt livad: som förmodas lända Herrar Borgenårer till. fromma. PIia det tillatas mig anmärkant att jag än aldrig hört någen inmanas i härkte för ett förmodadt nraktlätende et en ngativ pligt. Beszutom hafva Borgenärerna honom i sitt vald: oCh jag lämnar at hvar och em ovä dig att bedöma om de åtgärder. som med honom vidtagits varit de mäst tjeulige, att sörma honom att öppet gå andras önskningar: till mötes. Jag vill oj döma dersam, men känneadomen af de Historiska Facta,. I kännedomen. af niverderne. som dertill vidingitsdelar jag med publikea. Vit vete nemligen, att. arresterad i främmande land. hitfårärs han som fänge. in-— I sattes. i: ett det uslate härktt:. med em till dödsstraff dömd, och under beredhning dertill varande Fänge på ena sidan: och ned en Jernbeslagen tinf på: I den andra: Under länrdet af den förres dödspsalmer och skramlet af den setham-i res Kedjor, är dety som Herrar Borgenärer fordra, att min. Son skall. stängd: fran bekanta och: vånner utan ledning af Böcker och: Räkenskaper känna sig disponerad att färfatta redogärelser-peller ens väga göra: det — och då dessa, oagtadt denna bahamdling, ej genast framkommit — finnes jag dbrtill så: brottslig, elmru jag ej: förr än den 24 nästlidne Jnunarii med Domstolens. tillåtet e, it men: under bestridande af Borgenärerne. i fängelset fiek. tillfälle: tala vid min Son-att er mindre ån. frihetens förlust. Kunde försona denna. förmenta telaktighetMen jag glåder mig ät att vetn, att inför Svensk Domstof imngen tranas ,UHIAÄ Fl sunan HAAmAM. TA UNLnOGtifin.Ah H41IIIA MR KÖ KR KÄR