225 DUlTLTAl dart hålles Borgenärerne tillhanda, så hoppas jag, med ödmjuk tillförsigt, Lagens skydd. M. E. Lidbäck. I bref från Stockholm underrättas Redaktion, att, vid Götha Kanal Bolagsstämma den 29 sistl. Januari, Actieägarne, på af Comm.-Rådet och Ridd. B. H. Santesson framstäldt begifrande å de större Actieägarnes vägnar, antagit, såsom hvilande förslag till afgörande vid nästa blifvande ordinarie Bolagstämma. att, till begränsning af Actie-rösters samlande på en hand, uti Bolagsreglementet skall bestämmas ett maximum af 500 Actier, deröfver ingen för egen räkning eller efter fnllmagt kan komma att rösta. Presidenten, Baron Nordin. anmälte samma dag sin redan till Kongl. Maj:t ingifna underdåniga ansökan om endtledigande från Ordförande-befattningen. Mar tar för gifvet att Actieägarne, vid nytt val till underdånigt förslag å ny Ordförande, uteslutande komma att kalla på personer i begge Kanal-Provinserne, samt anser troligt att begge Landshöfdingarne Gyllenhaal och Palmstjerua erhaha plats. å detta förslag. I några Direktions-platsar torde ock ombyte af personer ilrågakopima. Bolaget har anslagit till vanliga Direktörs-arfrodet (R:dr 500 B:ko) en serskild förhöjning af lika belopp till der först erhållande Direktör med hydrotechniska kunskaper, och man tror att Löjtnant Olivecrona kommer i fråga dertill. Enligt Bolagets i Angfartyget Sleipner den 28:de Januari fattade beslut, kommer detta fartyg att instundande sommar försöka sin Iyeka med jemt underhållen fart med passagerare och gods mellan Stockholm, Linköping, Mariestadl och Lidköping, ena veckan bort och den andra åter. Vid en sammankomst af Brukspatronerne i Wales (i England) öfrerenskommo de, att höja Jernpriset om Tva Pound Sterl. 2 Ton. Några af de betydligaste ägare voro visserligen af den tankan att sådant ej skulle ha annan verkan. än öka törråderne , hvilket efterat ci torde medföra annat ån en betydSFS TSE ST SS ligare nedsättning, men de flesta ansago stegringen råättfärdigad af såväl kanjnnkturen som fram tikens gynnsamma tttsigter, och såmed blef den antagen. Åt slotta i solskenet var städse en riktig maxim-. och dermed hoppades ock ll:rr Bruksägare på en gynsam skörd. Jemvål beslöts en förhöjning al e:a 10 pet i arbetslönen, på det äfven Brukstölket mätte tillgodonjuta sin andel rörelsens förkofran. Nyn Argus uppmanar (iötheborg-k Tidningarne att upplysa, huruvida hagra fee kunna anses ha varit 1 -ve ande af ock delaktige i Lidbåcks bedrägerier. — Att så vidtomfattande kälmstyeken, verkställde inom så kort tid. icke skulle kunna utföras ut honom ensam, utan tarfra handttansare, är temligen påtagligt. Sambället känner äfren desse handtlangare och de undgå ej dess dom, om äfven rättvisans arm. förlamad af formerre. sent eller aldrig skalle räcka deni. Rättegången mot Lidbåck år nu )Örjad. och det skall blifra för os en pligt att derutur meddela allt hvad detta afseende kan förekomma. — Huruvida den utgjnteke Argus gör öfrer detta ämne i en not ) ten äfven vi, såsom sadan, införa i värt Mad. kar tillämpas eler kunnat tillämpas på Götheborg, det måtte vi så nycket mera draga i betänkande, om si dermed jemföra fI:r Biskop ar Vingånls tal vid (sötheborgs SparBanks sista allmänna sammankomst z: hvilet tal. hvad Götheborg angartilliutetgör hrarje trvehugsenbet om nppwide ercimplens förträfflighet. ) UIdenting förstör hos mångden så totalt all aktning och rörunall för Lag, Auktoriteter och Regering ; ingenting verkar så demoraliserande och stylusande på l allu samlällsband. och ingenting är. om Man så hehagnr. Jrnat mernan arhHFs4 vch revolstionäårt. ån exemplet af dem, som stå på Samhällets höxsta purukter och af arp högre. EUubetsmånnen. när desse i sit enskibla som i sitt offentliga bf öppet åsidosätta olls land af pligt. seder och musalitet, och ge efterdömet af uppenbart firukt derför. Sådant var tillståndet i Frankrike före förra revokriivnen. och en revolution kunde då ef utekbifwa. När-. sdauns då var fallet der. man säg mån med historiska. af försådren fryjdvude. namn. samt i de mest upphöjde positooner vid flofnyt och i sumhälttet. söra sig till dagens histuria oh U nen för chron ique Scondalensö, eenom sitt begär att utmärka sie Bech rinna en remualion som routes. e sällan i trots af grånade kjessur ; när man såg dr låste embetsmän, utan bkäygvel. flitsem besbkare, Ja. tillställure af haklika bnlarvlaf en viss beskaffeuket, och ej ska att på ljusa dagen freyven:era de sämsta bordeller i gränderna, samt gåra sig allmänt kande. Ja till en visa får Honeu genom dissobutionen af sina seder eller sön hkrapulösa cynism; när undra håga emlbetsmöäax på samma sätt voro en albnan visa i följd af sin kärlek för äx-. teljen, sön ovisfäghet i alla lrgekesltag och genom tusentalvt af sina vIpbkröler; Kär (under hage. embetsmån åter tyrv ke mindre alkmånt hände för att tillbrinEt nätterna vid speburdet, och mången förmögenr borgarexs cessin HAATESBHI, fg. ryyäu, dvöissn ing Ör 8 Ver SÅSOM mängden visste. endast hårrårge deraf. aetr a blifvit inlli kade veh geuunm sin fåfänga ståtit iskieka sig i Väfna pelurno; när det til och med hade golt så kingb. alt söga embetsv. Ä allmänt erru kända för att, säsvm det i spef heter. och att föruedra sig till vapperteringsoch spenkandtrerket. Mm. m., MM. HM... M.. MM. m.; Si. såsom resxllafet af allt detta, penningen hade bthefris altus esgnud. och egennystlanutan afseenae på mellken, drifvädren till allt för utt kanna afkomma ulvägar att tillfredsställa hjatningabegåretspelpassionen och hexäret att synas och lysa eeuU dep-nser; — då, upprepa vi, kunde ej en revcbitios äte böfra. Det damsrakserande Siftet hade kyft lång tid ett fröta ov,hrifrgst ursdt. sprida syz till alla klasser ; och när all aktning för auktoriteter och dermed ätren för Yttvs uch Inre Rätt kade sörsryännit. när Statens alnn fuen ingar eorn uplösta, och Samhällets oeh Fumniljrus grundvalar, hirilka utgöras af muraliteten. . voro undorsiurade, då måste byggnaden sammanstörta. I en Stat, de: demoralisatienen hunnit blifvu kom nlett. vch der fännktet för Regeriug. Arktaritsso och Lavar nppföst eller är på vägen att upplösa ala samhällsband, der kommer ; Jrukbassvärdt dem hjelp. som räntus af de yttre reformerna, för sent; det i det uUC. sjelfea andan, som i första rum met der mäste seHmgA en reningsYUVrVLSS. lesormerus och snydlanas. sällskap med år förN Uvorrigera sin 10. . ( 0 f