lett uplaga af Pehn an sör dinföe (hb rådre cerem h okt ferpe eea raisonnementer än genen: ett IIiULOLUGgiSRt eller 14tå: re. Is-Åholpnbt mdnande at styckena) framställa utvecklirsen at den nukiechesp us at olater och löjligheter. sem B. — icke hetsjövg. sastnv de kortsynte tro, utan — gisslade. Uela det besatta ordeusväsendet bin sen menletes och i ordning ställas. Nästan allt: hvad af denna e. lus utken mit efter hans död. är omisskänneligen äkta, då däremot n ånugeen at annat posthumt är apoklyfiskt eller åtminstone icke stort värdt att tycka Han ansåg sjelf denna stora komedi icke mycket värd, eftersom han tyckte så föga daras noen i den ligger dock nyckelen till hans tfantasiverid: Cm något af detta ordens-uptag var verklighet, eller huru mycket. eller em Gom troligast är) det blott var en carricature på människorna inam och utom ordnar. det återstår ännu att utreda. Detta blir ett af problemerna för en utgifvare af Bellman. Huru det skall lösas utom Stockholm, är ett nytt problem. På samma sätt förhåller det sig med de lösa JBUUn erna. Så nycket lokalt och eget för den sköna Målarestuden firnes, hvilhet kneppast kan senteras. mindre utredas på något annat ställe. Hvilken nöda balva icke engelsmännen gjort sig, för att upketa den rivgaste onständighet i de at Shakspeare nämnda I kaliteter (lokaler ville ing seger: men ordet är botFämdt af Argus)? Och skulle ri låta seneriet bes rår Shab-herre gå förlaradt med honom? Tiden är snart inne. då den siste, som (Jrol n.ed Bellman. lemnar detta timliga: och säledes borde. ärnu redan tid är, uaditionerne samlas. Hafva H:rr Gumpert och Biekman tånkt på detta? Åro de försedde med nog materialier i den vägen? Och hvem skall ordna dem? Denne far icke vara en vanlig bokmakafe; och jeg Ville så gäma veta hans namn. j Hvad: som gåller om lokaliteterna, gäller äfeen cm perscnena. Jeg bar anledning att tro. det nagon eller nägra här arbeta på uplysningars samlande härom. Hafva Hur 6. och B. nagot dylikt arbete färdigt 7 Jeg går visst icke sa langt i anspråk. att je lecår jortränec:. ens i trärnittaf Ulla, Wingmark. Mollberg. Movitz, Norström eller nagen annan: ty ehuru målarekonsten drefs på den Bellman: ka maricnett-theatrenbeg är jag dock icke, att utgiftarne upsöka de möjligen existerunde koutrefeyen, ännu mindre att de fördyra uplagan med Mustratöns. Men conturerne af pemälte actörers och acttrisers personlighet och öden begår jag att se. l Åro H:rr Gumpert och Backman beredde ätt möta dessa billiga fördrivgar: äro de försedde med nödiga matorialier till en skildring al skak dens åden: hafva de till sin disposition någon oxanlig talent i språkets I behandling. hvilken kan tukta den mer än vårdslösa vosreetienen. i de hittills utkomna uplagorna: hatva de forskat tillräckligt. för att kunna åga oss, hvilka melodier Bellman gjort sjelf, och hrarifiån han lånat de åtlriga — då åro desse utgifvare värda tacksägelse från alla den svenska I litteraturens vänner. Men äga de inga sadana egenskaper — eller (omI jmendera de inga, som äga dem —: är deras företag biott en marknudsspeculation. för att törtjäna på en ry. oförbättrad uplaga. en blott emtryckning al hvad vi halva förut. utan nya uplysningar och kritik: d4 kunde de kka så gärna lemnat Belln an i fred. till dess någon upstår. sem kan göra det med besked. En omtryskning kommer blott. au törsva ra en verklig uplaguEn fråga återstår: hurn kafra Har Gumpert och Backman fått den å så många händer spridda törlagsrätten ? eller hafra de icke ens tänkt på den lilla omständigbeten? Halva de icke heller tagit bännedom em den E Köpenhamn. annencerade umsikuplagan af kenman!