Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 januari 1836, sida 2

r u zå fa yttra 033, gatt med for mycReu a 22 Fen 3 .. hans stallbröders, synnerligast Pre-identen Billbergs, otyglade utfall i personligheter mot Comm. Rad. Santesson bemantla illa nwamnde IIerrars grofva blunders och tolknings-för-k af PBolageis BReglemeitariska stadgar, Sedan denna strid var utkämpad, uppstod en lika vigtig. om ej vigtigare fråga, nemligen om förändrad rö-tberåkning: en motion härom in Zass af H:r Advocat-Fiskal Slaud. Men närmed var Direktionen icke nöjet; den ansag sig ännu icke nog hafra stämplat sin välvilja för BRolaget; den fann saltedes på det radet att lata sitt utlatende ötver Tits. Staaffs motion, eller rättare dess till-tyrkande deraf, aföljas at ett föreslaget alternativ: ett splitter nytt sätt att lagstrid gt framkomma med en motion. . Detta Direktioneus utlåtande föranledde 4 Actieägare att, vid sammanträdet d. 5:te, afgifva deras förklaring, för att åtfölja Staaffs och Direktionens motioner till Committerade. Ä Äfven vi anse. att en progressiv röstberäkning bör införas : önskligt vore dock att denna fråga finge hvila till framtida afgörande: Actieägarnes fördel fordrar detta, ty att dess intresse bättre bevakas genom de Herrar, i hvars händer det öfvervågande röstantalet nu ligger, än genom ett öfrervågande inflytande af närvarande Ordförande och Direktion, derom äro vi fullt ötvertygade. Och i samma stund som en Direktions-förändring inträffade, skulle vi önska drn princip tillämpad, som igenfinnes i söljande yttrande af Dagligt allehanda. hvilket vi i allo delar: Ö synes deremot, som i alla eng-ägenheter. der fraga uppstart om gemensamma fördelar och förluster, iagstiftningens grund bör vara enahanda, d. v. s. den, att det ena interesset aldrig skall kunna förtrycka det andra --och att det ringare antalets, den mindre förmågenlueteus rätt vardas lika I heligt, som det större antalets, den större förmögenhetens. Detta kan icke ske på annat sätt, än genom en progressiv röslheräkning —och detta är tillräckligt skäl! för oss att tillstyrka en sadan, äfven om icke (sasom håndelsen nu år) de änder. der snart sagdt alla stora toretag drifvas genom assurjatlon. föregatt oss med exempel i denna väg. ( Vi sakna ufrymme för såväl Tit. Staats motion som Dircktionens och de 4 Activäcarnes au öranden med anledning häraf: men anse oss dock skyldige intaga sluler af Åcticägarnes. hvilket nogsamt visar Direktionens egenmähn tiga förfarande och icke gerna kan försela att beröfra den ett förI troende, hvilket den: synbarligen begagnat för att bereda hRegeringenplaner. Ubojligt är väl. att dätta icke utvecklar ste före nästa Biksilag: men den Acfieägare, som iche är blind, maste befara, att alsigien med Verkstadens I Anförande vid Bolagsstämman d. 5112 Jonnari af 4 Aeticigure. i anledning af jdrocat-Liskal SlIunfia moliun och Virektionens deräfrer afgifna utlåtande. kastande i Frasers hånder icke kan vara annan. an att derigenom sörvisI sa sig om den. sedan medel dertill blifvit beredde al StänderneII Men Directionen har i dess utlatande öfver Herr Staaffs motion 43 åtnöjts med, att tillstyrka dens. mma, utan rid förutseende att den ej torI de kunna bifallas. ansett sig sjelf i dess ställe, under namn af alternatif kunna väcka en alldeles. ny motion, och framställa den till Byölagsstämnans antagande som hvilaude förslag till nästa Bolags-tämma, utgnende på ej mindre. än att alla Actier, belänte uti Rikets Ständers B:co Piskont, I Bankens Länekontor, eler annan allmän Lane--Inrättning, skola vara uteSslusne från all rättighet till talan vid Bolagsstämmor. H Nyligen bestridde Directionen, och fferr Ordföranden förklarade sig ) skyldig vägra proposition (om den affordrades) på ett förslag, som ComI mitterade framställdt till antagande af ett stadgande i Reglornoeat OAUHöTanden, som framdeles väljes. skulle vara pligtig be på. eller i Grannskapet af Kanal-linien. och säsom skål för nämnde bestridande samt propositionens vägran uppaants. att Bolags-Reglorne ej tillata emn motionair innom Committän. ej eller Committen, att jemka eller förändra den at em lliotionair väckta och till Committen remitterade fråga, på sätt fallet var där: och Bolaget lät dervid bero. I Men Directionev har nu ej ansett sig af samma Bolags-Reglor hindrad, att, innom sig. vid behandling af en från Bolaget remitterad motion. sjelf I bade väcka, och invan det för Bolaget anmältes, handlägga en alldeles I ny motion, där dock Reglorne i 36 Äs tydligen bestämma, att. Öm DirevHdionen tell för I 2E9 Bolaget förslag till ändring i BolagsReglorne, så -gör sådant i kungörelsen om Balagsstämman vlättas.l På grund håäraf bestride vi tåljakteligen aldeles, denna frågas apptagande och remitt. rande till ytterligare handiåägning at Committerade: samt atbedja oss H. lierr Baron och Ordförandens proposition till Bolaget. att denna Directionens frauställning, såsom i olaglig ordning väckt, ogilla och afsla— Vi kunna dervid dock ej tillbakahalla uttrycket af vår förundran, att I Pircetionen kunnat, hvad allt tör klart visat sig, lata nägre: dess ledamåa ters personliga ovilja mot nagon af Actieägane så långt Hänföra sig, ovh 2) till der grad bemäktiga tig Pirectionens handlingssätt, att Piircrtionenkunnat för Bolaget framlägga ett sadant färslag till kränkande af den KH li ägande rätt, under visshet om hvilken Actieägare, dels fran törsta terkningen, dels under tiden sedermera, ingätt uti Bolaget. samt under förliI il I tande till den allt fråm början och till närrarumle tid i Bokgets Regl.I menten så nya som gamla, Åctierne tillförvissade representations-rätt. ålrven medelst Lånererkets depositionsbevis : ett förslag, till försvagande af nhankens panträtt . och omintetgörade, af allt sundt rättsbegrepp om lika rättigbet som behof för en ägare, utt förvalta en belanad, sonr en ograverad egendom. Hvad skole väl sågas om en lag, som förbjöd ägare af intekmid tastighet deltaga i Sockaestämma. eller andra allmänna beslut för Samhället, eller. i val till allmänna beställningar? Öolh kan väl Directionver Aåfven R22X2 Am Jernkontor--knterts