Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 december 1835, sida 2

hans mig mångfaldige ganger visade utmärkta ynnest lemnat, erhåällit och ager från honom de vackraste uttryck i dess bretver under hans lefnads sista dagar öfver mitt förhållande i Canalsaken i allmänhet. och med synnerligt gillande at atgarderna vid densamma Riksdag uti den, Canalens och Bolagets väl, afgörande fragan. ben som tör en factions tillställningar (detta ord kan jag här ined litet mera skål, än Here Presidenten i sista sammanträdet, använda) ar 1833 lemnade sin activa plats i Directionen. och. för sakens skull. äfven fann sig vid samma års utgåug böra lemna den inactiva. som Bolaget i -tället hade honom uppdragit; den som, det oaktadt, äfven sedan aldrig undandragit sig, att med bade tid. möda och kostnader göra kvad han kunnat, och som legat inom dess mera bornerade verkningskrets för Bolagets bästa. Den af mig nu menade person (jag är ledsen att batva blifvit provocerad tala om mig sjelf) kan ock här aböra ganska lugnt de oförtjente. vare sig insimulationer eller öppne beskyllniugar, för egne afsigter med sine förslag och framställningar, och utan att, hvarken deraf eller af saknadt uttryckt gillande, ja icke eus af erfarit instämmande af mänga tillstädesvärande Bolagsmån i visse utmärkte Ledamöters ogillande af dess handlingssätt eller yttrande, rubbas i sin föresats. att äfven hådanester, så laugt han förmår söka verka blott för de stora äåndamafen: det första Canalverkets och Motala Verkstads framgang. till ej blott Götha Can. Bolags utan hela Svenska samhällets väldet andra Bolagets bestand. samt billiga anspråk, att en gang komma till atnjutande af någon frugt af dess i Canalverket nedlagda egendom. Vare detta ock vog svarat på de tillmälen, inom och utom Bolaget, som blifvit utsagde och utspridde. ja ända ned till landsorterne, att mitt enaa syftemal varit och är, att genom mina många actieröster ställa mig sjeltaätilhutredningsman i Götha Canal-Concoursen, till SousChef — ja till törste Chet för verket, tillmålanden lika mycket föranledande befara deras upphofsmåns medvetande af motiverne för siva handlingssätt, som motsagde at hvad som passerat vid de hittills hallne valen i Götba Canal Bolag, der. om jag, efter hvad man säger. ägt afgörandet med mine röster, och med de atfsiuter mig Åleanajag väl bordt lyckats att skalla mig atminstone en plats i förslaget. Nej mine Herrar, jag vet mig aldrig hafva vägrat, så längt jag ansett mig kunna motsvara Edert förtroende och egendom. om ock någon gång rått besvärlivt och tidsödande för mine euskildte verkligen ej obetydlige näringsotnsorger, men hvarken har jag sökt eller skall någonsin göra mig skyldig till att söka, vare sig ringare eller högre plats i Styrelsen af Götha Canalangelagenheter, ej heller emostaga nagon sådan. på grund af ett förtroende, endast uttaladt af I de Åctier, egne eller mina närmaste vänners, som jag anses kunna disponera. Några ord ber jag ou få yttra i aniedning af den märkvärdiga behandling, som vid sista sammanträdet, dechargefrågan erhöll. Jag kan omöjligen godkänna den tydning man velat gifva åt stagandet i 39 3 af Rolagsregiorne, att vara tillämpligt för inskränkning af articägares rätt, Tatt förbehålla sig tillräcklig tid granska och bedöma deras ombuds i revistonen afgilne berättelse, och de tärvaltningsredogörelser, som berättelsen omfattar. Föredragning till afgörande af hvarje fråga förutsätter. att densamma hlifvit tillråckligen granskad, och jag maste här ock yttra den öfvertygelse. att i en för Bolaget så vigtig fraga, som om Bolaget godkänner dess Divectioas förvaltning och redogörelse, och isynuerhet vär acticägare förut förbehallit sig och vunnit uppskor med sakens föredragning, till dess dem lemnats tilltälle taga närmare Kännedom af räkenskaperne (som är ordalydelsen i den af sferr. ning af min begåran. och hvarvid aldrig nämndes nagon preseriptioustid, vare Ordtärandes pligt. att ej upptaga malet till föredragning innan Ordtöranden inhämtat att Articrägare verkligen medhunnit under den passerade tiden efter i I ; Ordföranden undar 30 sistledne November framställde proposition med anledI I paid af en veck:t eller till nästa sammanträde o. s. v.), det varit och är en I I lemnade uppskofvet den åsyftade granskningen. och äro tärdige att asgöra om dlechargen: och minst ma här den invändning gälla, att tiden till Hlan granskning varit till öfverdrift missbrukad. når undes de förflutna 6 dagar, sedan. I sista sammanträdet, då räåkenskaperne först utlofvades, desamma Åeticagare, I hvilke begärt denna tillgång. efter Bolagets uppdrag , vara snart Sugelt dagligen sysselsatte wti 2:ne comitterr, för utredniug af ganska vigtiga Bolagets särender. Incet fukallade här heller en serskild bradska med afgörandet af dechargefrågan, da flera och ganska vigtiga Öfverlaggningsämnan ännu aterstodo, och alltsa, utan nagon tid-förlustnämnde fragas afgöranste alltför gerna kunnat för nagra dagar ytterhgare uppskjutas, att förtiga. det äfven 1832 års Revisionsberättelse ännun ej var slutligen afgjord. Jag måste derföre ytterligare härmed ustrycka min reservation. emot det behandlingssätt denna fråga rönt, som framtvungit det obehagliga resultatet den fatt. och mäste högeligen beklaga, att dermed gifvits vara Åctiers värde en af de hardaste stötar Som kan träffa dem, den nenisigen. att deras innehalvare se inskränkt ändå till dere största ytterlighet, deras grandkumgs och hes dömande rätt, huru deras egendom blifvit och blilfver vardad och förvaltad: ja, att de hota8 mel rättegang ar de sarrastandeom deticägare ej lata aftvinga sig, innan medhunnen nödig ansedd granskning. ett biinat godtkännande ; detta, beräknadt det djupt smärtende iutryck, som de hår agerande högre embetswans uttryckte asigter af redovisnings skyldighet, skola. hafta på alla och en hvar sont veta värdera säkerheten af och anspråket på förvaltaude auctoriteternes pligt att göra reda för samhället. Men, då jag icke kunnat undertrycka yttrandet häraf, skall dock i mitt slutliga, efter förbehåll inom få dagar, vil Gud, meddelande uppgirt ar de . 1 A. 14 3 FR 4.