Article Image
ec näfstärger af hampa. Midt innnder qvasten sitter den täida. hvilande på hvaruti drifkraften tor hela machineriet ligger. Denna lada har jag hetral-12 med mikroskop och trott mig dåruti göra en besynnerlig uptäckt: nagon ting. som nåra liknar halsen på en flaska, sticker up derunder; och förvaningen ökas, då man betraktar det straxt inunder afbildade instrument. hvarmed machineriet updrages. Detta instrument är icke olikt den spiral, som man ser bäras af kypare såsom en sorts berloque. Detta allt synes antyda, att H:r Macfarlanes upfinning hvilar på en ganska djup psychologisk idee. — Det lilla runda instrumentet, som är ämnadt att bäras i fickan, liknar, med mikroskop betraktadt, en med heliga insignier prydd amulet, hvars betydelse än klarare anas af den nederst på bladet anbragta tekningen af sjelfva resan, där de bada bokstäfverne (87 bakom och Ö framom den resande) ge likasom en vink, att resan gar mot solen. Hela carricaturen ar nätt uttänkt och vål hållen, fast visserligen icke med mycken flit EE ben har gjort utomordentlig lycka i hufvudstaden ; och förmodFgen hammer den att spridas till landsorterna. hvarföre jag icke vill vari vid A i beskrifningen. Mårkvårdigt maste det förekomma hvar och en, som något närmare betraktar vorldens lopp. att ett Uligt öfvermod. dagliga prof på antinationelRR Se la och constitutions-vidriga bemödanden, åsidosättande af alla pligter mot sin läsare för at endast anfalla motstamdare med likt och olikt, smått och stort — att dylikt allt har icke Sa tea så mycket skadat Minerva, som den lilla myst å U 2j Da avn te törklara sig dårvötver, föll hon också i den bedröllis aste släp, 111 : cltose iuneballslöst. så föga bindande försvar har man ikke på mana ar sett. CP är ju iFcte o:.6j!: tat. att berättelsen är 1 samm oech hvaröre ? emeden ingen al de citerade t.dalugaena finnes i Stockholm 212 — Nå on ati Maccva åuon aldrig varit, churn mycket man än märkt att hoa tappat n:at i sednare tider. Hon är sjunken under nollpunkten: och det vore ra ligt. att hennes gynnare snart vore batänkte på något annat organ för sina hjertaus angelägenheter. Man må vara hura ilsken man vill, så bör man dock, af vanlig försigtighet och omvårdnad om skenet , visa nägon ting annat än ilka: och gör man icke detta, så riskerar man att förlora allt instytande. Den ouphörligt omtuggade förebråe!sen mot andra tidaingar, att de blott skrifva för att samla prenumeranter. är teke olik skråbrödernas eviga kältande på bönhasar och utländingar. sem låcka köpare med godt pris och varor som äro i smaken. De begripa aldrig det svaret, att det är de klagandes eget fet, om deras egna varor äro osmakliga. Enligt deras filosofi bör man icke bjuda allmänheten något smakligt. för att icke skämma bort henn:. Gör man där mot det, så är man en demagog, en egennyttig folkförförare: nej, man bör hälla afnåmaren kort och icke ge honom, hvad honom ancenåmt är, om man vill vara en trogen undersate. Minerva tror sig dessto bättre hafva uppfvilt sitt kall. ju mera stridande hennes läror äro mot nationens övertygelse ech sympathier. Och ändock kan hon undra och harmas ofver den örvervägande debit, som hennes motståndare fatt! — ty hon ma saga, hvad hon behavar, så är det ändock harm i botten på ens 105 atiall mot declibera!es lyckkEiware tprennme tnttisker FU TT TT (rYTIYTOA A.

19 december 1835, sida 3

Thumbnail