It imligt ega i acr: de motive som örmått henne att gora gemensam sak med åtskäyiige bavgsortsblad, blott för att bilda en starkare liva emot Aftona I bladet : alt mi-rihit uppehatta sia vil H 1114: I nade grundsatts, det MonarIi chie med rembäcanska institutioner är et o nu. vid afsisten med hennes lanade yttrande, det Konungen och ingen annan regerar Riket och insinuationen att Afteubladet ej upprigtigt hyliar nu regerande Konungens personlighet 3 att vi-a den djerfra Politik; som förmått henne att påpeka den ljus-träle, som Atonhiadet förmenats vilja yppa såsom Sveriges enda hopp, och som Minerva tycks så gerna vilja hafva i östra horizonten; att närmare granska hennes uresata retero at Götheborgs Dagblads inspirerade Profetior om detta förträtliga bandsorts-Blads förestående upstigande på Stockholmska Tidn nings-Pressens. Serdeles Aftonbladets ruin: slutligen att nagelfara med hennes bekannetse i Art. UICArjehanda uti N:r 142, det hon ej erkänner rigtigheten af någon den ah-trarta L. iberalismens tillämpning — all detta ligger utom närmai i l I ste ändamalet tor denna uppsatts, likasom att ingå i 1 ärmare granskning af Minervas tvetydica tendens: vår afsigt är vunnen, om vi lyckats mildra den in Gjlige otordelaktiga verkan. alla dessa: uppräiknade försök kunnat hafva på allmänhetens förtroende till Aftonbladet, en Tidning, hvars atsaknad skulle i blifva allmänheten: ganska kännbar, och ej tor närvarande kan, hvarken af I I I I I I I Minerva eller ungon annan skrivande puissance, ersättas, och som ingen I lärer kunna bestrida företrådet framför våra andra: Tidningar, så vidt detta beror af det: nöje och iutresse Tidningens läsande erbjuder, och det nit, ReduCtionu visar att i deta a Scende vara: Publiken till tjenst. Fiende till jninna-trätor. il Ä (In AInHan.