post; Jacob Andersson ville derpå både med lock och hot fönmå IIans att lemna åter det i beslag tagna godset, och skarpa ordvexlingar ägde derrid rum, samt liotelse fråm Jacobs: side att underresan hämnas, äfven hude Tacob Andersson yttrat får Johlannes Larsson från Tången, att lan anti en Bonteille, som förvarades i förn af båten, ägde så starka saker, att den som deraf. tår en sup, han vaknar icke den dagen, ej eller den påföljande. Detta åhärde Jacob Anderssons tvenne Drävgar som äfven voro ombord. Då de ufseglat från Warholmen och utkommit på sjön: böd Jacob Anderssou sfans Nilsson taga en sup, som han föregaf vara Brännvin, men hvaraf Hans blott förtärde hälften, emedan den smakade högst vidrigt och skarpt, sawt gjorde sveda genom: hela svaljet nedåt bröstet. Korrt derpå afsrimmade IIans Nilssen och blef sanslös: Den härpå följande sjukdomen hiar sedermera varierat: med. ofta påkommande kramptillfälligheter och convulsioner, cuviförstoppning; svyåriglna att xvällja, oförmåga att tala m: . Det som vid mitt: besök: måst plågade den Sjuke, var en tidt och ofta på. 20 Å 23 gånger i timmen. pakommande Bfröstkramp liknande convulsioner. jemte stor svårighet att: svältja. AT: flere omständigheter kunde utrönas, att en sammandragning eller förträngning af ötre mag-mun (cardia) ägde rum, hvarigenom: den sjuke var wrståndsatt. aft nedsxällja någon solid: föda; och knappast vatten i små Portioner. Detta onda härleder sig efter all anledning fram de skarpa Uler giftiga ämnen som Hans Nilsson af Jacob Andersson vid ofrannämide tillfälle erbatfit; och hvilka troligen: bestått: af någon concentrerad mineralsyra (Safteller SrasveRyra) kanhända i förening: med: sprit: i Jag anser denna Hans Nilssons: sjukdom, nemligen oförmggan att: svälja, för obotelig, och att den sjuke således måste småningom attynay ochsluteligen i brist af födoämnen; medelst svält aflida. Götheborg den 31. Augnsti 1835. S. Hellborg, ö Frovincial-I.äkare? Detta Provineial-Läkarens afgifna betyg, såsom. innefattande en bestämd angisvelse af Hans Nilsson emot Jäcob Andersson. derota att Andersson gifvit honom något skadligt, som: bragt Nilsson uti det sjukdomss-tillständ. lixaruti han sig befann, föranledde Aktor i målet att äfven i detta afseende förn talan emot Jacob Åudersson, och fordrade TullFiskalen att. bland andra, Jagt-Karlen Johannes Larsson måtte såsom vittne höras angaende det yttrande Jacob Andersson, (enligt Lindgrens upptift) skallaätill honom fatt. new: ; att han hade en butelj, och att om Larsson (den man som åtföljde Jacob Auderssons båt till Klippan från sjön, där den af Lindgren anträskades) singe utaf den, så skulle han hafra nog för sin klifstid. Jacob Andersson, Som afRätten allvarligen anmanades att bekänna sanningen, förnekade alldeles att bafva gifvit Hans Nilsson nagon för lif eller hälsa skadligdryck. eller ens tänkt uppå att vega ett sådänt brott. Auderssons vid sillfället i båten medhafvande Dräng och Månadskarl, Isaac Svensson och Jacobsson, anhöll han I måtte som vittnen höras och, ehuru. Andersson af Råtten föreställdes, att icke troligt vore, det Hans Nilsson på sin Sotsäng skusle hatra emot honom gjort en falsk angifvelse, förblef likväl. Andersson enständigt vid sitt. törnel kande af all. brottslighet: Hvarpå Johannes Larsson afvaf följamle vitturgberättelse: — — — AÅtt sedan han af Lindgren blifvit posterad titt bevakning : å Jacob Anderssons båt, för att densamma åtfölja till Klippan, hade: Jacob Andersson i ett tillfäle under seglingen dit, bedt vittnet. som var försedd med sabel och pistol; att han skulle hborttägsa desse vapen, emedan Andorsson blef sjuk om hau ser dem, hvarvid Jacob Andersson tillagt. jag vill ej göra dig något onalt och om jag det ville så har jag Medicin af alla stag om bord, såatt:jag emda-t behöfde gifva dig nagra droppar deraf i en sup. af en flaska som jag har. uti plikten, och då Skulle du ej vakna den dagen: heil ket Jacob Ånderssous yttrande afhördes al de tvenne: personer, som vanit om bord å Anderssons båt och: af hvilka vittnet igenkände den ene, vid namn Isaac Stensson: som är tillstädes ut: kRältans yttre rum? — — — Vidare hördes den i tillfället nårvarande Drängen Svensson, hvars vittnesmal i. k. var graverande för Jacob Andersson, mon till den grad vacklande att DOmstolen fann skäl bifalla Svenssons inställande hos dess själasörjare; sör att uni dervisas om edens vigt och varning för faran at mened. Slutligen ade Radhu--Råäten. då det af Tullförraltare Rydllolm blifvit angifret. att Jicob ÄÅnI dersson tillförene 2:ne ganger blifvit för Inrendrögeri-brott dömd. att det ul gger beslagaren sadaut vid nåstanrättegangs dag styrka. och att Jacob Anderasson, med afseende å hvad emot honom: förekommit, borde i häkte. träda. dit han äfven affördun-. — Detta Sår längt Red, varit i tillfalle se: Protocollen. Sedermera har inhämtats; att:Provincial-Låkaren statt vid sitt uftitna håtyg, försedt med edelig förpligtelse. Att Drängen Svenssons och NManad-tjenaren Jacobssons vittnesmål icke ledt till Jacob Anderssons fällande : men att styrkt blifvit. det han 2:ne gånger tillförene. allt under antagne ohha nar n. blifvit dömd för lurendrägeri-brott och att han för det nu tilltalatla bliteit bunden, hvilket gör brottet urbota; och uttal auledning således är om han ock icke kan bindas säsom vållande till ITanNilssons heklöoansvå da be ÅL 1het (han lefvar nemti en ännu. utetmed. svagt litar lh dö CuntlipEsestePäcvi), ban dock genom trihetens förlust blIifv.-r satt ne stud att skade I Vi hafva vid atkilliga tillfällen uttalat var Ö:vertygelse, att tivaten in --— sel af alla slags varor, mot en matilig tull. är endarnaturliga körccktivet mot lagbrott af detta slag. och vi upprepa änun en ganmz, at lurendrägeri aldrg kan förekommas. så länge des palÄgda tubiafgiften lockar till täårtjönst. öÖfrervägande risken af in-mngglingen: ty de dödsstyng söm tilldelas Moralen, tager den vinningslystue aldrig i bheräkning. Detta senare tillkomnrer deremot. och — Uj 5 PP 1 — lan Wun c. J.. . 2T2A 12 21