m icke ville arbeta, med stockar och stenar blifvit. drifne från kvarfven och erkstäderna, utan att autoriteten har trott sig böra blanda sig deri. Följder är, att i detta ögonblick. längs Schnylkiks kanal händrar en band full båtförare de med kol lastade båtarne, att fara till Philadelphia, hälla dem i embargo och afbryta således en af Ponsylvaniens handelsgrenar, undandragande Philadelphias sjöfolk och skepp verksamhet. hvilka fördela brännmaterialen på Unionens littoral. utsättande bergsfolket för faran, att blifva afskedadt. Milisen har varit en.stilla askådare häraf: Scheriflen likaledes med korslagda armar. om bäåtförarnes minoritet framhärdar deri, ty dessa oordningar åro en Svag minoritets verk, så är att frukta, det en allvarsam, måhända blodig kamp skall uppsta mellan dem och bergsfolket. I Philadelphia har följden varit, att timmermännen, för att bringa några motsträfviga entreprenörer till eftertankay hafva Satt flere hus i brand, som desse entreprenörer byggde. Denna gangen har antoriteten satt sig i rörelse; Mairen har latit anslå ett plakat, hvarati han, i anseende dertill. att skäl voro förhanden tro, det dessa eldsvådor voro illskans verk, utsätter tusen Dollars belöning för den. Som kan upptäcka upphotsinännen. Men det är för sent. Man säger, att municipalitetet, i afsigt alt vinna nagra röster af oppositionen, som den underhåller, hvilket sannolikt icke skall lyckas det. i stället för att träda förmedlande mellan arbetarne och entreprenörerne och mästarne, i början bemödat sig att gifva de förre rätt, i det samma ingick på alla deras beting för stadens arbeten. Filosofen, för hvilken det närvarande är en punkt, kan,i dei han betraktar dessa facta ur en högre synpunkt, deruti finna ämne till glädje. Arbetare och domestiker lefva i Europa i ett läge af nästan oinskränkt beroende, som endast är beqvämt för den, som befaller. Legitimister, republikaner, juste milieu, alla handla på samma sätt mot arbetaren, som de anställa, mot domestiken, som betjenar dem. Det är tillåtet. det är skönt, att önska sociella kombinationer, som återställa ett billigt förhållande mellan rätt och pligt. I Amerika har solk-suveränitetens absoluta princip blifvit använd på förhällanden mellan Herre och tjenare: borgare ocfr arbetare eller dagsxarkare. Fabrikanten, entreprenören. hvilken arbetarne föreskrifva lagar, söker så mycket som möjligt att kunna umbära dem, och använder i deras stålle macbinerier med menuiskokraft och på detta sätt belastas menniskoslägtet hvarje dag mindre med de hårdaste och besvärligaste industriella: arbeten. Husbonden, hvilken hans domestiker lyda, så vida det behagar dem, och som betalar. dem dyrare, för att blifva illa och oartigt betjenad, gynnar, så mycket han kan, machinväsendet, som förenklar beliofven och sparar arbete och tjenare. Under denna synpunkt bidrager det, som här föregår mellan herre och tjenare, mellan borgare och arbetare, mycket till att paskynda en framtid, som en filosof och menniskovän af allt hjerta måste önska. Men om den filosofiska tillfredsställelsen är stor, så fattas deremot den materiella förnöjelsew fullkomligt. För hvar och en, som ej är arbetare eller tjenare, framförallt för den, som smakat lifvet i Europas bildade klasser, bestar det dervarande praktiska och materiella lif af en kedja af osäkerhet, ledsamheter och jag ville nästan såga förödmjukelser. Arbetarnes oberoeude är ganska ofta Fabrikherrens och föreståndarens för industriella. företag undergang; domestikernas oberoende drager med sig fruarnes beroende, nödgar dem i sin hushallning till sysselsättningar, som sta i liten öfverensstämmeke med der sorgtulliga uppfostran. som manga af dem hafva erhällit. och haller dem inlästa och fastspikade från bröllopstill dödsdagen. Ja, man kan såga ånnu mera. Ofta verkar nyhetssjukans Eraft. som: har allsingen motvigt. till hHögsta öfverspänningDå blir icke blott de klasvers existens, som man i Europa kallar de högre, och som här måste antaga ett annat namn. beröfvad tusen små njutningar: som man väl i böcker och tal liar öfvereuskommit att förakta, men som likväl hvar och en i verkl:gheten och i stillhet värderar: utan den sociella machinen träder ur fogningarna. illamaendet blir allmänt, de omätliga fordringarne hos dem, som jag. för att uttrycka mig på europeiskt sätt, vill kalla de lägre eller ringare, falla betungande tillbaka på de högre klasserna. I detta ögonblick t. ex. äro Philadelphias Sybariter, som vilja äta färskt bröd om Söndagen, icke de ende. som lida eller äro botade med försakelser. I följd af arbetarnes öfverdrifna fordringar förminskas heställningarne och arbetet blir mindre eftersökt. Spekulationerna mäste. om arbetet icke konsolulrrar dem. försvinna som sapbläddror, och om reaktionen skall komma, så skall arbetaren, som just icke sparar, mera känna den, än hvarje amran klass. Kungörandet af Mkr Livmestows sista note och hans korrespondens med Stats-Sekreteraren. 14:r Forsyth-. har förorsakat liten eller ingen sensation i spekulanternas verld, at livilken i detta ögonblick nästan hela amerikanska befolkningen består. Affärerna hafva ingenting lidit derigenom. ÅUa affärsmån vilja treden och tro derpå. De känna, att efter Deputerade Kammarns omröstning det svåraste är gjordt. De förstå fbr Van Biren och de veta. att de notablaste männen för demokratiska partiet. i likståmmichet med honom. föra amerikanska regeringen vå försoningenvår. och detta är nog för dem. —4 Ti Salu: ÅÅ. 611l. IL.BRXNSON Co. försälja: ny IIoll. Sill. friskt Canarie-Frh. Eng. Senap. Ånis. Fenkol, Krydd-Å Skarp-leppar. sma Cardemvummor, Calabrisk l-:akrit7. Eng. Blakakor, Camel, malen Ciuober. Skumna hiskbom. Bug: Kimrin. SötN BitterMandel. fint: COnEOIINSanTja-lhe. TyvattÅ Eäak-Tval. TerpentinVictriol-Olja. Tvintebo-Swafvel, Båtavia-Arrac, Bourdenux-OCOgnar. AttiCku