href om Amerika. ö (Forts. fr. föreg. N:r och slut.) Om rörelsen. om käånslornas och ideernas hastiga följder: censtituera lifvet, så lefver man här hundradefallt; allt är cirkulation, drift, rörlighet. Erfarenhet följer på erfarenhet, företag på företag. Rikdom och fattigdom sölja hvarandra i spåret och delogera hvarandra: vexelvis. Under det dagensstore män dethronera gårdagens mån, blifva desse till hälften störtade genom morgondagens store män. Förmögenheten varar en saison. ryktet har blixtens varuktighet. En ocmotstandelig ström rycker allt bort med sig, krossar allt och återställer allt under nya former Mennis-korna ändra boning, klimat. yrke, ständ; parti; sekt: staterna ändra lagar, ewbeten, konstitution. Sjelfva jorden eller atminstone byggnaderne taga del i den allmänna obeständigheten. Tillvaron af en sociell ordning midt i denna virfrelvind, Syneg ett mider, en osörklarlig anomalie. Man Kunde säga. att detta samhälle, bildade af heterogena elementer, som händelsen: bar kastat tillsamman, sedan det ett ögonblick höjt sig: till: himlen sonr ert vattenpelare,onndvikligen äter maste falla och försvinna till stoft; men detta skall likväl icke blifva dess öde. iidt i detta rörliga system är en fast punkt: det är den husliga härden. En sträng vakt, skarp understundom ända till fanatism, aflägsnar från denna heliga punkt allt, som kunde skaka honom: det är den religiösa känslan. Så länge denna bestämda och fasta punkt hålles helig, så länge skall systemet. utan all varsam fara, kunna taga ny vändning, uthärda uya förändringär. blirva sräffHadttn va stormar och likväl, förmedelst sin elasticitet, alltid hålla sig ötver vattuet. Det skall kunna dela sig Jelft i åtskilliga af hvarandra oberonde gruj-per, men det skall utbreda sig på jorden, skall alltid växa i vidd, hjelpkälla och kraft. Demokratiens inflytande år så allmänt i detta land. att det är Helt natarligt, det den också skulle hafva inflytande på spokulationen och spehulanterne; derföre hatva uppstätt koalitioner mellan handtverkarne och arbetarne. som hafva velat taga döt i vinsten (köpmänwens, manufakturisternes och lundtbrukarnes), på så sätt, att de hafva begärt minskning i arbetet och tillökning i arbetslönen.. Andra punkten var till en viss inskränkning rättvis: ty vid den allmänna stegringen bil också priset på alla lifsmedel och alla fören al för konsumtionen stigit. Ilärmi är koalation icke att frukta: den har derjemte vanan att; likasom i England, tala på allmänna ställen och taga omkring. Den arbetande klassen känner sin kraft och gör bruk deraf. De sätskilta handtverksföreningarne hafva församlat sig i Nem Vorb. i Phitadephia och på andra ställen; de hafva öfverlagt offe ntlige n och utvicklat sina an-prak. Fruntimmerna hafva så väl som männerna halt siva möten (Mee! fings).. Sönnnerskornai Philadelphia har väckt uppseende. En ekonom, HI:r Mathien Ci cy, presiderade, assisterad af tva andlige, såsom vice-presidenter. Bland de reklamationer, som höjt sizg. har också bagarelärlingarnes utmärkt sig. hvilka. Åödjande sig på monniskorått och sjunde dagens helgd. om Sördagen icke ville baka bröd. De förnämsta handtvurksoch manufacturist-korporationer hafva; beslutat, att hvarje arbete skulle suspenderas. tills måstarne. om detta namn annars kan användas än som smådelse,. bafva bevitjat deras ultimatam. Pa det ingan ma vara i okunnighet, kafva de i journaler latit göra sina bestut bekanta. underteknade af Presidenteu och Selivete aren lör meefines. Desa beslut förk!aras att des som icke underkasta sig desamma. skola känna följderna af siu vägran. Toljderna hasva vurit, att de motsträtvige arbetarne