Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 oktober 1835, sida 2

— —— — — — — href om Amertha. Ner York. d. 15 Juli 1835. Om något är i stånd att lugna fridens vänner öfver möjligheten af en brytning mellan Frankrike och de Förenade Staterna, så är det visst den anblick, som de Förenade Staterna sjelive i detta 1 ögonblick erbjuda. Nu handla Amerikanare af alla partier i sina privat-angelägenheter, som mån, hvilka äro tast öfvertygade, att inget missförstånd kan Störa deras lands handel. Den, som hade landat i Boston, NewYork eller Philadelphia samma dag. som man erfor det intryck, dom General Jacksons sadress gjort i Frankrike, skalle icke inenkänt Amerika. Det bäu-kränktaste förtroende har följt på oron. IIvar och en spekulerar, och man SpeKALALrar på allt. De djer: vaste företag atskrä-ka icke: alla finna subseribenter. Från I oceanen, till röda Floden hafva de Förenade Staterva blifvit en omätlig Quincampois-gata. ssitintillfinner hvar och en sin fördel, som alltid år fal et. så länge spekulationen är i stigande. Då penningar låätt vinnas, så är ingen girig; konsumtionen är enorar och lyckligtvis känner Lyon verkningarne deraf. Jag sade, att man spekalerär på allt; dock vår detta ett förlhastande. Amerikanaren, i sjeltvå verket positiv, skall aldrig spekulera på tulipaner, icke ens i NeW Norkhiuru man der har bottävdskt blod i ådrorna. Nu äro förpämligaste toremalen tör spekulation desamma. som vanligen sysselsätta den beräknande Amerikaunarer, bomull. terrain för städer och akerbruk, jernvågar och banker. : Spekulauter på jord strida i ytterst nordliga ändan om de på byggnadsvirke rika taliskogarne. i söder om Mississipis trä-k, om Alabamas och röd: Flodeus lämleriar fill Bomnalisodting och i vester om Allinois och Michivans sädestält och betesmarker. Nagra nybyggda ståderoerhörda ntvickling, så att jSÅga från i sar. hafva förvridit millioner fiufvuslen. och man strömmar till de fördelaktigt belisus lokaler, liksom. om inom tio ar, tre eler fyra städer, sadauc som London etter Paris, och ett dussin som Liverpool, skusle förfvtta siva gator, sina mon wunenter, sina med magasiuer betåekta quiter, sina fred master upspfy!lda hämmar på amerikauska ermitet. I NewVork hir man Så!t koller tör en befolkning af två millioner iuranäre. i NewODrleans för ätmimstone eu million. Som platsar för bns har man fördetat förpestade träsk och himmelshlöga klippor. Röriiga terrains, Alligatorns bottenlösa sm hgvrar, NewOrleans sjöar, Irrilka hafva tio fot vatten. och UUHSSOnS bädd, sem haller tjngu, trettio, femtio, hafva funnit talrika köpare. Man tage kartan ötver de Förenade Staterna och sök. sjön Erie, som för tjnau år tillbaka var en öken, och Stige deritran till estiiga punkten. Pyerifrån komme man tillb sjön S:t Clair: derifra, vände man sig mot Norden och pansere Huronsjön: man fare i sjön Michizan ocb framtränge i söder. så lanat vattnet för. D)er skall man fina en liten stad, benämud Chienrso. hvilken Fransmännen, under deras outträttliga excnrsioner i Nord-Amerika hafva grundat. Chicago tycks för tramtiden ämnad att få er betydande handel. Det komurr att ligga vid skutet af en kanal. Som sammanbinder Mississipi med sjäarne och S:t Lorenzo. Men det nuvarande Chicago har knapt traeller tretasen invanare. Chicacos landMerier och dess mngifningar hafva en bäeun-lrangvärd fruktbarhet; men dessa landerier äro annu omppanttultr. Ie-kKe destomindie år en terrain af tio mil i omkrets dald. onsald och åter försatel i särskildte delar, icke uti Chicago, nian I NewYork. som, efter nuvaramle kammemication, ligger attahnndrgade timmars väg derifrån. Uti marknaden i Nem Vork hafva papper eirkulerat, vilka representera latter i Staden Chicago för mer ån 300.000 invänate. Detta är mer. än en stad i nya verldeu tår nuvarande kan räkna. Det är San nolikt. att mewncsin om Köpare af dessa tappar skall skatta sig lycklig, om imnvid mitersökningen at siv acquisition, fiuner den betäckt med blott 6 fots vatten fran sjön. : Sp halationerne på Jernrägar gifva dem på grund ingentiug efter. Amarikanaren har en verklig passion för jernvågar. Han älskar dem. som Camille Desmoniins i afdc-ude på Mirabean sate om sig sjelf, sasom en ildkare sin älskarimne: icke blott derföre att Amerikanareus högsta lycka vestar i skyndsamhet atan äfrenemedan: han: känner, att. detta kommunikations-Systemr är föollkomligt passande för hans gebits omätlighet. hans lacka lsittoral och den stora Niississipi-dalens formation, och emedan ban i sSina LCienntidka urskogar finner ett Öftrerflöd af materialier, som tillater Honom, att för godt köp exportera dem. Man mångdubblar dertöre jernvägarne i konkurrens med floderne och kanalerna, i konkurrens med hvarandra. När de nuvarande arbeten blitva fulländade. och jag tror, att detta lär ske, så skall inom tra ar finnas tre särskilta vägar från Baltimore till ÅThiladelpuia, utan att räkvå den gamla landsvägen, två oafbrutue jer.