Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 oktober 1835, sida 2

En känd Förtattare. som tiera ganger tillförene i var tidning ann ecerat sig ömma för menskligheten, och som sagt sig inse behovet af och litlia t ouskar, att Vestra anacn matte blifva upprensad, har anmodat oss lemna plats för nedaostaende uppsats. Pe 4 fara författaren törespoglar at vattnets afaninge kan vi dock. icke inse, då företaget vidtagits och beräknas sulländmlt i en kall arstid. Att arbstet härigenom försvaras, är påtagligt, och vi tro oss veta. att vederbörande, med stöd af H:rr Läkares tillradan-. ansett sis höra —:— fetta. just till förebyggande af hvad Insändaren befarar. Uppsatsen lyder. som töljer: NAGOT I MEDICINSK IIANSLIGT ÖFVER RENSNINGEN AF VESTRA KANALEN, Erfarenheten lärer och af flera uuctorer bar avuförts. att. då en jordNAUUUIH. on :iÅnre tisl statt under warten. aftappas, så hafva invänarne i dess gran-kap mes ePer mindre att betara en feber. som efter dess ur Sprung kallas F ff-, Marsk-febery en feber i sin form ån iutermitterandes im remitterande: sem oftast besitter karaktere:i af Sraghet, men alltid är komplicerad mel vastriska orenliglleter. Från Scheldens till We-e:ns, EUHs och Biderussträn ler, ja till Tonderns i Hertigdömet Schleswig, en sträcka af öfver FTO0O:de tyska mil, hem-ökes af denna feber. Dessa kaststräckors nivean ligger till större delen lägre än halvets, todtdens är ofta underkastad öfversvämningar och da vatinat sent på varen afsrinnmer, uppstar däenna feberi, lIrar och en. som: närmare har sig bekant Coloniserandets historia i Amerika, lär vata, att. de eolycklige, som äro dömde att upptaga och beba en nyvoding, ofta fulla ett offer för denna feber. De Pontinska träsken, ba!ägne mellan Rom och Neapel. alstra samma feber, så snart det vatten tll en del avrinner, som der sunlat sig under vintern och vårch: och nallas ger: Åhdlaria. När Missisippi-fsodten vid Neu-Orleans åter träder inom sina gränsor. så upnstär der ofta samma feber: af klimat och lokala förhallauden bract tl högre potens, bibeialler den dock alltid den gastriska karakteren såsom den radande. Jag har ären 1807—1809 varit i tillfilie att hetrakta och benandia denna sjukdom, sasom läkare i Friedrich-tadt vid Eder. Barn och alderstigne personer ansdöllos mest och lang tid atgick till deras aterställande, ikynnerhet då sjukdomen hade intermitterande karakter. Den tid då: Sehleswig-tFolsteinka-kanalen, under förra århundradets-2me sista. decennier ,. bygdeshemsöktes alla byar i dess: grannskap Åtvensom flera arbefares af febern. Pet vare ötverflödigt att öfver dotta iUenne angisva nagon litterär källa, då jag lofver i deu öfvertygelse. utt I denna dÅ af medicinska vetenskapen: icke är fråmamande för vara. kunnigI. älrare i (Åtheborg. Jag skulle icke satt ficla saken i fråga, om icke vår publika skola vorr belägen vid denra kanal. hvarest blomman: af. Stadens navarande generatiqna dagliaÅ oppehaller sig nådar: timmar, äfvensom de aktade Värares hvilka der un derrise denutsättas för utdanstningen. IIVaI den en I gang uttorkade kanalen med sitt madder lofvar, kan lätt förutses,. då ihnan säräknar den stank: som redan uppstår, då det åann ar betärkt med pvattens: a att förtizn. då det genom va:tucts a; frdpkti ning lnitrer ditsatt fö: j i I i ff uttens chentieka inferkan och atmospDhari-ka. vätnes Nagra slogan sjuvdomar ujdata väl i A-rrigemom. men dat är dack möjligt. Ja åiven saruvlikt. att ofra:tiznförun teher ingäler sad Hos ed my Aantripen organi-atian är J karen i tiillätie att förebyca mangen -Kimk-lä:m-: och Wörnd! cen äro Äta Fäkaps af do 11261.12.— att en unndaterå-timd kar friden -Ais ar. SDetiersalettes ifG-n tvi v uderkastadt. att in vert Physket, oh. i fiCUYG: al Förra Pinsbuc