Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 oktober 1835, sida 2

Article Image
Då Slupen Anna Christina, färd af Kapten Å. Nilsson. sist! Mandars f. m. passerade Nya Elfsborg. på. lhitresa fran. Ystad, var befälhatvaren ombord nåra att blifva ihjelskjuten från fästningen. Sedan första prejskottet var lossadt, tillsade Skepparen Lotsen att lägga bis fartyget seglade upp imner åt-:ningen, och då Lotsen, för att så placera samma, alt det efter ankringen. utan: fara. för grund, åter skulle Kunna: ga till segels.. och till detta ändama!s vinnande lovade sydrart, seglen voro inbergade ochi ankaret under nedgaende; lossades ännu ett skott och detta skarpt. Kulan gick långskepps. aftog fock brassen på babordssida, 14 fot öfver brädgängen, och passerade högst en tjardedels aln bakom hufvudet på Skepparen, som hela dagen Kände sis ittamaende af kontusionen. Att från Elisborg lossa ett skarpt skott pm ett fartyg. som underlåter lägga bi för prejning. är först tillatet. sedan ett öst skott blifvit lossadt och sedermera, om vi ej misstaga 033. 2:ne skarpa. med riktning för eller efter fartyget. Det nu anförda förfarande-år saledes så mycket oförsvarligare, som Skepparen redan efterkom första skottet. Vifförutse således att saken icke lemnas utan beifrande, så mycket mera påkaflauelt. som om: ett skott, lossadt af kitslighet eller okunnighet, skulle skada ett fartyg, skadan, efter lag, lärer blifva förklarad ogill. och den enskilde har pretention på, se sin egendom i thy fall skyddad; tv det un intråTade törhältärdst kan icke tänkbart tillskrifvas annat än endera kitslighet, eller okunnighet i att rikta. en kanon, då man icke gerna. kan tänka sig att vederbörandes som denmed haft befattning; kunnat vara. okunnige om: sine skykdigheter och: råttivheter i hvad prejningen angår. Ått Prejmästarn icke farit i tillfället nätrarande, är högst troligt, ty nog måtte han eljest kunnat bedöma fartygets mar növrerande; att någon bristande förmåga härsntinnan vallat upptråstät. är väl möjligt att. man söker anföra till urskuldande, men ett dylikt skäl kan icke fästas afseende till, då det gäller enskild mans egendom och lit. ! — Man ser ofta utmärkt vackra och med eleganc mredda. Anernmnstn

3 oktober 1835, sida 2

Thumbnail