sa en bön, vr modre predika I Moscapellet; mången hedras med titel af Assessor i HOfZFätten utan att gu nänuedom af annan Jsus, än den som står på bordet. oc. se v. Det hade stött hans sunda omdöme, då han i idningarne lA. Majoren i armeen. Capitenen i Generalstaben, Lieutenanten vid rezsimente c.; — Kejserlige Hofpredikanten, Sacri Ministerii Adjuncten ÅC.: — Kejsarens Förste kIofbagare, Flotsvarfv. o-s. v. Dårar! utropade: han: Åkan biotta ljudet af ett namn. som icke uttrycker eder verkliga befattning J egen. uppväga den sanna belöning, hvilken eget medvetande af uppfyllda pligter oeh medmenniskors aktning skänka? Hvarföre icke vara conseqnent, ochs då man kallar Fenriken Lieutnant. Adjuncten Pastor, Länanan Ifofrättscommissarie. Auditören Assessor, kalla åsnan häst, silfret guld o. s. v.? Men till den grad drifver man: inconsequensen. att man såsom en bedragare straflar den, som: utgifver t. ex. förgyldt silfver för guld, men med aktning bemöter en person, som: utan att blygas begär eller emottager titeln af en värdighet eller ocattning, hvilken han icke eger och ofta icke skulle kunna sköta. Låt bara en stackare, drifven af behof eller egennytta, såtta en enda nolla till på en 10 Riksdalers Bankosedel, och förmedelst ett sådant påfund icke allenast fördubbla utan tiodubbla sedelns värde, så blifver han utan all skonsamhet hängd, då en person, som genom tilläggandet af en nolla till sitt namn (ty såsom mer kan en titel alldrig komma att anses) tror sig derigenom hafva stigit ett steg högre på den sanna ärans trappa.? I följe häraf beslöt Prinsen, att under sin blifvande regering: söka att curera folket för denna i hans tanka på moraliteten i högsta grad ofördelaktigt verkande sjukdom. Han hade ej förr emottagit sin faders spira, ån: em ström af titelpetitioner omgaf honom. Genast låter han sammankalla de skickligaste läkare i sitt rike, visar dem otillräckligheten af de mesurer, som hittills blifvit vidtagna mot den öfverhandtagande titelsjakan, öfvertygar dem, att titelbegärets tillfredsställande endast ökade dess både extension och intensitet. samt fordrar deras mogna och välbetänkta råd. Den lärda läkaresynoden var delad i tvänne partier. I speteen för det ena stod Kejsarens Förste: Lifmedikus, Har Alkomri, sompåstod, att en åt patienten i mättliga portioner meddelad: bastonnade;. tre gånger om dagen, tre dagar i rad. skulle häfva klådan , med hvilkens försvinnande erfarenheten hade visat att törsten äfven hade upphört. Hufvudman för det andra var vår vän Kumuzed, som var böjt för lindrigare medel, och hvilkens mening vid den slutliga voteringen segrade. i Alla läkarne öfverensstämde deruti, att sjukdomens orsaker voro: okunnighet, dumhet, fåfänga, högmod och lättja. Det förvaringsmedel mot densamma, hvilket Kumuzeu reeommenderade, var en god uppfostran, hvarmed han menade en sann gudsfruktan, aktning för sig Sjelf och andra, ödmjukhet, blygsamhet, tillräckliga kunskaper för det yrke, man valt, samt böjelse att ytterligare i dem förkofra sig och nit att vål anvånda dem. Han förklarade i anledning deraf, att sjukdomen endast hos yngre personer kunde förekommas, men hos äldre om icke fullkomligt häfvas, åtminstone betydligen minskas genom nyttjandet at följande i oo Läkemedel mot Titelsjuka: N:o 1. 2 uns af satirens laxersalt, upplöste i ett quarter af reflexionens klara vatten. N:o 2. Sunda förstandets hjernstårkande: droppar, af hvilka 5 böra intagas hvarje halftimme. N:o 3. Decoct af snillets blomster, vexte i den goda smakens trädgård, hvaraf två matskedar intagas morgon och afton. Kumuzed försäkrade, att han med dessa enkla läkemedel hade kurerat sjelfva Kejsarens farbroder. som annars varit ansedd för obotlig, och förat burit de pompösa titlarne af Furste af fikekarne i solen, Grefve af Jupiters första måne och Herre af Saturni ring. På det stora hospitalet för titelsiuka, örrer hvilket vår vån Kumuzed var Intendent, sågo vi en otalig mängd af menniskor, behängde med ordnar af alla slag. De buro på bröstet små taflor. på hvilka hvars och ens titlar med stora gyldene bokstäfver voro ritade: De blickade ned på vss med förnäm mine. Vår ledsagare berättade. att de alla voro patienter, som nyligen ditkommit, och att man hade en serskild boning för convalescenterna. IIär bade hvarje patient sitt eget ram. I detta run egde alla ting, ifran pennan på skrifbordet till tofflorna under sängen, förmaga att tala, och vid patientens inträde, som skedde på vissa af läkaren bestämda timmar, helsades han af hundrade röster med den titel, hvilken han så högligen hade önskat. Så t. ex. om patienten var en prestman. som gerna önskade att få en Poctorshatt, sade nattniössanså fort hans Högvördighet vaknade: COIL morgon Herr Doctor!? och stöflarne i vräån utropade: Åödnjukaste tjenare Hösvördige Herr Doctor : 0. s. v. Pa detta sätt skulle patienten inom kort tid så ita höra sin titel upprepas. att hav nödvändigt måste ledsna dervid. Såsom en märkvärdighet visade oss Kumuzen en magisk Kopparspegel. i hvilkens yta min kunde se sin egen själ återspeglad i dess verkliga gestalt. På sposehs öfre kant stodo med gyldene bokstäfver orden: Aloderala durant. och på den redre: Ne sutor ultra erepidam! Etter en timmas vistande i sitt rum fördes patienten vanligen till Kopparspegeln. Nan försäkrade oss. att månge cenast blifvit bättre, efter att blott en enda gang hafva sett sig i denna spegel. Medicamenterna och dieten fullbordade resten. och inom 8 dagar voro de fleste kurerade. Första tecknet till patientens tillfriskanda var att han .; villa Få jn Fitt rum. IIan förfivttades då straxt till —