Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 september 1835, sida 2

—— ———————— —Cssc2f 9 o— Rikets rörelse-capital. Denna administrativa klokhet, som i Danmark sar sig ha redan verkat till stigande fastighetsvärden och rörelsens upprätigrundad af föregående Regeringars genom Struense och DBernstorit antouna principer, har, under den närvarande, ej blott affirmeratsutan tillvext. Detta år ovanligt för en monarchie, som genom vapen-olyckor förlorat circa 3:delar af sitt areala omfång; som genom ett slags rån mistat sin flotta: genom fiendtlig mordisk antändning sett hufvudstaden 2:ne ganger i brand, och af tvungna väpningar samt handelns och nåringarnes deraf ersakade förluster sett sina financer så förstörde. att magtsprak måste tillgripas för att åt Staten våldinteckna all enskikl fast Egendom. ach bortskrifva med ett penndrag 5-6:delar af värdet i all eontant förmögenhet. Detta allt. tiil större del inträffadt inom de nyss förflutna decennier, är en coloss af 0Kkor, hvaraf vanliga följden varit vanmagt och politisk missagtning. Men netto motsatserna Äro inträffade. Staten, concentrerad. har deraf en solidare sammanförd, snabbare rörd förmåga, och det bibehallna modet hos Regeringen bibehöllt folkets förtroende så ögonskenligt. att det ej undfaller en utlännings observation, att tillgifvenhet för Regentens person har efter dessa missöden progressivt tilltagit. Då Han efter Statens lagar, och ej genom usurpationår Envaldsherre. så är han ock den stora drifkraften. själen i allt, medelpimcten i alla Regerings-ätgerder, dem han leder med en rättsinnig faders välvilja och omsorg. Det är i detta land man far se och besanna den lära vär store Ödman låter yttra i eu Jubel-predikan: att Åför kärleken är lätt att regera. och af kärleken lätt att regeras. Sällan har det absolutistiska elementet lemnat en mera lefrande tatla af sin till det goda electriserande förmåga, och måhända aldrig, wider så alyckliga, så missgynnande omständigheter. Ådministrationen här har man alltså icke att förcbrå några fel i vilja. Denna verkar hår klart ej blott för allmänt vål. utan, så vidt den förmår, åtven för det eu-kiltaMen af detta vackra motiv uppkommer dock ett ondt för Staten. Det är ett vidt utgrenadt Pensions-system, som är Statens stora, mer och mer frätande, kräfta. Den är svarare än räntorna å all Statsskulden, och truktansrärdt är. att då dessa efterhand minskas. så åker det förstnämnde sått tryckande inflytande. Man ser ju ofta unga. odigliga ämnen säsom Statstjenare, just derföre, makligt njuta såsom pension af den Stats inkomster, fivartill de varit oskickliga att bidraga? Visserligen siauner man här nagra Sinecurer att indraga och en del onödige Embeten: men, i proportion, i ett mycket ringa antal emot i andra Stater. bland. Regeringens törtjeuIster i detta land, år en som vi i Srerige feat att ej antaga. Per inser man. att näringarna skulle lönnmördas med allt för inskränkta penningatillgångar. Man skaftade sig Lan att upprätihalla dem. Man lyckades dets genom utrikes dels gewom inrikes, hvara de KHongeliga obligationerne hutom allt hypotek cursera i privat-kaendeln. och utgör här verkeligen hvad fordom Wirsen rigtigt sade om Sverige: Åatt man der gjort Rikets skuld till V Fihållande, jäfvar man i Sverige. Här vill man att nedslagna nåringar resa sig genom trollkraft. och då verka till kapitalernas ökande. Nan tror sig här begripa den gamla regelns oriktighet: af mtet blir intet. Ålan år nöjd med en viss Stabilitet i myntvärdet, men änun mera med dess stationära nummerair. Man väntar, mem förmodligen med. mindre santolikhet än de fordna Isracliter, att det himmelska manna skall nedströmma. Den verkställande Statsmakten är icke den som consoliderat denna falska adininistrations-princip. Råttvisan fordrar att erkänna det ). Ibland yngre sjelfständiga Riken framträder Norrige icke utan verkeliga anspråk på inärkvärdighet. Det danar sig af följande ovanliga omständigheter: I sekler var detta ett lydland under den i Europa existerande, efter lag oinskränktaste souveraina spira. Aflägset derifran, och således icke skjötebarn, hade det till stor del Danska. Embetsmän och temmeligen inskråukta uppsostrings-anstalter. Ej förr än i sista tiden fick det ett eget Universitet. Likväl har upplysning och kraft visat sig der i på en gång framstädd dag. Pet ville bli fritt. Det blef. Ått denna begreppens utveckling redan så längt der framskridit, är ett vackert äreminne öfver den forilna souveraina Begering, som derföre rättvist kan fordra tacksamhet. Om. detta njntande af friheteu sker med sans, så torde närvarande Regering icke vara oberättigad till nägon erkänsla. Norrige njuter utom desa, stora välgerningar af Natur och Politik. Det har samma TKonung som Sverige; och derigenonv om fast Skyddsmur för heta sin långa. gräns, som af yttre fiende ej. kan beträdas. så länge Sverige är våpnadt till sitt försvar. Kusterna äro för ett aufall svårare, än deras försvar. Norrige framställer en Stat af en viss politisk märkvärdighet, då det vål bar en Konung, men för öfrigt nästan alla instimtioner länule från. democratien. Allt aristocratiskt Element är der uteslutet, ehum en handels-aristocrati, blandad med en del hierarchi, de facto der öfvar ett icke obetydligt inflytande. Folkets allmännare emancipation derifrån ger det först en fullkomlig frihet: men denna. emancipation kan blott verkas af Itegering och upplysningen, gemensamt. Den förra handlar alltså klokt att ej verka suabbare, äm den sednarehand vinner kraft. : Konungen och Republiken Pohlen var fordom en Statstitel. men origtig; ty Åristoeratien blir aldrig republicanisme. Konungen och Republiken Norrige blir i framtiden en alldeles adieqvat benämning. Emedlertid njuter Norrige i denna: stund den största frihet och säkerhet, som något land i Europa har; Detta exempel är en talande vederläggning på de Methodister-lära. som ifra för att frihet ej får gifvas åt ett Samhälle, utan:portionsvis, och 3 ån Aaamla Stats Arehiteerters nÅsfgaGnde att. det aldriga. hloft har. och det