Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 september 1835, sida 2

penningar och producter? sköfladt i hvarje krig, torde detta öde vara det starkaste bevis på onyttigheten af det öfverspända Militair-systeme, hvarunder detta förträffeliga land ännu suckar, deladt i mänga sma, ofta vanmägtiga, Stater ned sina dyrbara hofnallningar och kostsamma fästningar, tjenande blott till Statsfängelser, hvilka icke ens skydda de befallande för de opinioner de inbilla sig att kunna der innesluta. Blotta tankan å dessa ställningar upplöser, utan vidare forskning, den fråga: kunna Tysklands folk vara belatne med dessa administrativa åtgärder? äro de det? derom vittna Styrelsernas farhågor och förmenande försigtighets-anstalter. Derom vittnar det tysta, hemska, skenbara lugn. som, under tankans fängsel och yttranderättens jemna stympande. ofta mera förebudar stormarna, än den friaste, tadelfullaste granskning. När och huru skall denna ypperliga nation blifva tri, det vill säga: lyda Lagarna. handhafda af rättvisa Styrelser, hvilka rådfråga dem och icke godtycket? Detta är ett problem, som framtiden först löser. Tviflen derom äro längesedan försvundne. och Napoleon skref redan på Elba, i sitt ÅIanuscrit inkdit.D: nagon ting profetiskt härom då han yttrar: ÅAu moins jai merit de PEurope et de Phamaniss en portant les Allemands å la conuaissance deux memes: — Själv no Wang, Presförtryck, Soldatlif. hofluxe och fåfänga, Contribntionernaes omåtläghat. Tullförfattningames hardhet, allt detta möter här hetraktaren,lörsta blick, som säger honom: att det icke är här, han far uppstäm ma sin högsta lofsäng öfver den administrativa skickligheten: men att det är här, hos detta kloka, arbetsamma folk, skapadt för ordning, tanktrihet och samhållslif. som man bär vänta att se frihet och odiing på en sa hög Standpmuht som menniskoförmågan kan, under gynnande omständigheter, upphinna. Preussen, nu ett mägtigt Rike, innenafver en betydlig sträcka af detta sköna land. och skall fruktansvärdt länge tafängt bemöda sig att af de olikartade folk, som formera dess välde. göra ett enda. — Statistikens botaniska flora Åcrifver. liksom Natural-Historiens, caracteren vid hvarje vext den angifver. Den anmärker väl överallt Åafsolutismen sasom on gig vext, men den :mvisar ock, huru den kan bli mindre skadlig och. nader vissa omständigheter. af ötvergaende nytta. Preussen år derpa ett stort bevis. Absolatismeris enklare former och snabbare verkningstförmaga framkallar resultaterna föcr och mera fulländade, än de mera methaphysiska verks ningskrafterna. Men rättskänsla, handlandåe med rättvisa, maste då ligga till grand. Och murn kan man bestrida Preussiska Styrelsen dessa? ILEkHmket laud har, efter stora olyckor, välhmagan mera hulpits att uppresa sig? Hvar har på kort tid tarriker, industri-. laneltbruk till den grad svit? Hvar har man vetat att göra en så förmanlig ötvergang från de rysligaste fjättrar af tull och prohibitioner. till ett liberalare systöme? Hvar ära de directa Skatterna windre? Hvar är en större ordning och snabbhet i Labetsmännens handlingar? Med dessas redan intrasila. förträfäiga Institut oner, hvad SKkie icke fulikomligheten kunna fortskyntlas, under en mera fri Statstorm. och under mindre bebof af en väpnad massa, som så förlårligt tynger Skattkammarem och beröfvar nåringarna millioner arbetsdagar? Man 3varar mig uned att peka: på Chartan: och för ögonblicket nödgas jag instäåla ofvar ändringar, andra ansprak än önskningens. Nära intill detta om det hade mera sammanmhnällning. mågtiga Ty-ka Uket, träska vi ett annat. det tresfliga lIulland. hvilhet har alla grundsatserneaf en god. pri cat hushallnings Som sadan, nar det samlat skatter. Sasom Stat förslöscr det dem, och af detta förnallande kan icke någon belatenbet uppstå hos dhatsborgarne. De offra oFgennpyttige sina skatter för att tillfredsställa sin Hiegerings savorit-ideeroch sitt blod sor ett intresse, lika främmande för nationen som oföreuligt med dess sanna fördelar: ty Belgieus samband dermed star aldrig att ater utverka. och förmanen deraf att ha en alltid vrssnöjd lydstat: är i verkligheten ingen, men köpes i alla fll med allt för ttora uppoffringar. Man underballer derföre en orimligt tlitagen hår och fiottor. hvara den spilda kostnaden så tydlig. contrasturar med tavdets sparsamhets princip och med dess invanares lynne. som år fredligt, Hushallsaktigt och bandlande. Detta är underligt hos ett so!k. som esterträdde Venedig och Portugal i handelsrörelse. hrarifran det nu i sin ordning utträngts af Britterne, och använder sin förmaga på Franska kriteåfventyr. utan styrka att ge dem en önskad rigtning. Detta och en osverdritven: väpning. att förtiga Åandra penninge-uppoflringar:. försäkrar: att i detta land afkägsnar uran sig mer och mer fran sunda administrativa grundsatser. — HLetren. Europas frugtbaraste pankt. har framställt sic såsom ett nytt. nätt. men änsu icke cousolideradt Rike, styrdt af en klok och. våltänkande Pexent. Men detta. Rike fordrar tid att ordna sig. L.den är ej åunm släckt efter uppror och missnöjen med sin fordna styrelse. Denna saknar icke der organer att motverka det närvarande. Dess förhallanden till Frankrike äro icke så atlslöjadeatt man derom annu kan säva något positivt. Det styres med synbar klokhet: men resultatet är under: utveckling. Man är saledes oberättigad till ett omdöme. Ådministrativa principer ha icke ännn der kunnat med stadga anbringas. Spåren dertill synas dock, och det är redan. berömligt. Man har saledes något att der hoppas af tramtiden. Tillfredsställelsens stund kan icke ännu vara inne. Det stolta Polen bar försvunnit tran Staternas antal. IIÖljom med sorgens täckealse Historien om detta raska solks öden och undergång! Det fralste, ensamt genom sin store Fobicsky. Enropa fran Islataismen och ar 1 — — På A—KS me.ä a Ä MN FE