mas ohörda. Roten Fredrk don Stare erkände fördelen af denna lära, då han. Öm hösst : ällap stottes af aytttande rättens srihet. vid ett såädart tillfälle sade: Je l. sde un pä:yät de parler, mais moi Pasis. Se, med ett ord — den klart nvytan af Corstitationer — detta spöke för despotismens akuggrälsla, ov i vilka Boys sen med ratta yttrade: förr voro Coustitutioner vistisast or folken, nu för Regeringarne. Au Frankrive icke tinner sig belatet med sakernas Status quo, bevises lätt af de tå a tree er nan i dess sköte märker, de partiella motstanden. hvar ned Regeringen så ofta mötes, och den stora rörliga styrka som ofta tilltis-ifrån armgen aller ett ömsom smekadt, ömsom tillbakastödt Nationa!garde. Det tillhörer 68 ej att profetera huru länge en Sadan sakernas stillnng kar fOor ga: och ulSmingar tillhöra ej taflan af det som är. Men fortlar man att i okade skatter till undvikliga utgifter höja deras nog stegrade belopp af redan 12 Ridr Svenskt Banco på hvarje menniska i Staten, och om enväldets finger skulle vilja skrurva Constitutions vilkor, så kan man åstå: att deta Lands administration är i tillfälle att emottaga manga förhättringar. Ålltsa — i detta störsiningens land finna vi icke heller fullkomligheten. Vi ge ett ågonkast at det lilla fria Schweitz. Det år tillslutet för Statsforskarens blickar sa. som dess läge inneslutas af sina berg. Men de underrättelser iman derour har, åro dock temmeligen tiliicedsställande. Visst har nagon inre oro stört lugnet, n en man bör glömma det, för den fasta hållning, Som afvisat yttre pretentioner, och om aristocratien och democratien nagon cang der Ingus. sa är smärtan deraf å Ömsesidor en nyttig npplostringscorrection, att mimare ikläda sig nutidens bildning. Tankan nalkas ej. utan en helig hFändsa. harmoniens och behagens hemland, Italien. Gymnedt med det mildaste klimat i var verldsdel, störtadt från höjden af årofulla minnen och utt vara alla konsters allmänna Pantheon, stå Reliqverna deraf qvar. for att vittna om det gamlas storhet och certificera det näårvarandes melhet. prestväldet, öfrerallt blomstrande, har bragt till mognad sina vanliga frugter: okunnighet. fattigdom, barbari. Landet, deladt i småvälden, oftast vittnande om mact att förtrycka och oförmaga att försvara. Republiker reducerade till nästen sor en aflägsen absolutism. Den största af dessa Stater måste coutribuera sasom lydland under den större monarchie, hvilken utförer såsom bilrag åt sig de skatter som kunna utpressas af en under okunnighet, fanatism och brister vanmägtigt strätvande industri. Att efterapa de större, fästa de mindre Regerimgarne att hålla härar och krigsförnödenheter i ordning. Dertill fordras härdare bidrag än folken uthärda. Häåraf förklara sig de ofta förnyade demoustrationer af missnöjen, man måste dämma. Dessa arn6er ha dock på sekler ej kunnat skydda landet. Dessa krigsförnödenheter biefvo alltid fiendens byte. Pa dessa inbillade behof och klostrens samt Presthärens gödande spillas brottsligt folkens välmåga. Hura glad öfvergifver då icke Anmårkaren en närmare forskning af ställningen i ett Land, som, ämnadt af natur och föregående seklers arbete till Baropis Paradis och välmagans medelpunkt, sjunkit genom administrativa brott eller brister till det varnande exempel ät andra Europas Folk, om na är det enda nytiiga bidrag det allmänna Statsförbundet derifran hämtar. Vänder man sig i naturlig fortgang härifrån , så fattar forskningen först Österrikiska Monarkien, som, -ammansatt af så manga heterogena folk , vill bilda ett helt stort. men aldrig kunnat hinna detta ändamal i mera ån Geografiskt och nummersirt afseende. itt fast helt Kter svårligen skapa sig, der ej andans enhet ar ir och rurelekran hos delarna. Föreningen under en spira gör derore icke flera tosk tili ett. Alla tiders bistoria, och ärven den närvärend S. bermtnar uct. Der lxvanen, religion, lagar , sedvanor, lägen åtskilja folkstammar, der år euluten surloradoch der finnes ej detta conjurcta vileat) som ar or motetarndelipt. Ett ölvervälde för alla, ger visserli—— —— en en Aamnanhallniugs-kEHUt; men a la knutar lata kösa sig, utom den GorEt 1 ot Yi a . — N .. diska, och äfven för den fauns ett lösningsmedel. Också har man väl sallan kott en stor Monarki så ofte vara sin upplösning nära, dess hufvudstad så ofia at tenden tagen eller botad. som Osterrikes. Man har der vexelvis darrat för Turkar. Svenskar, Frarsmän. Ått dadant kuanat verkligen hända, kan du ej ha annan orsak ån administrativa sel. Ykale man cj kunna finna dem i det ino:n Staten öfrerrägande våklet hos en oupphörlig Oligarehie, och, inom vissa delar al Monarkien, ai en ganska verksam Åristorratiemäktig at hemlist motstånd mot Styrelsen och förtryck mot individer som maste tyda? INtat försvagas Regeringen, och Magnaeua UUda att, på detta satt, dola auddan hes folketOrerksunket är principen i al död. Å pystar en 2ang denna anda och genomtränger de rere-de delarna i detta härrliga HC-rdÖme: atersar det och bonallar — åudu en Josepli — så ar det ena tycka för Europa. Hvad da kan uträttas, kan gissöos. Hör ntun ser med hvad fart detta rike repat sig fran så manga olyckor. Periblandd torde den kunna räknas, att nmIis-känma egen kraft, ty da gagnar man den icke. Der man kan betala en naturliv fiende at; stadba, der min kan alskära hans commomisationer fran Enropos skönaste Vader, — der ingar man inga skyddstörbuad, utan i vördnadsvård manhaftig het bringar man denae fiende att vara lugn. och skyddar dermed bade sig — — — — 1 2 1. A . i LL 4147—