T VA EÄ4471161 —12 17187 2N 11UCUUDC, Han 1141 ÖSCuaän dött. men, dock esterlemnat betydande förbättringar, såsom minnen af sin verksamhet. Cagliari eger oinskränkt frihet i sin saltförbrukning, men för öfrigt tillföres årligen till hvarje Ous invånare den Saltqvantitet han hehöfver. Häraf kommer att då man på landsbygden betalar 2 Fr. för en Centner, erbålla utländska fartyg i Cagliari 4 Centner för 1 Franc (i) Tnonfisket kunde vara en rikedomskälla för On, om det vore i Sardinernes händer, men de ställen, der fisken fångas, tillhöra dels Konungen, dels nägra stora familjer, hvilka bortarrendera dem åt Genucsiska handelshus, så att vinsten går till Genua och blott fiskarenas arbetslön qvarstadnar på On. För öfrigt har afkastningen genom fiskarnes minskning betydligt aftagit. och år 1833 fångades endast 7000 Thonfiskar, hvilkas värde steg till 280,000 Fr. Korallfisket vid Öns kuster är likaledes i utländninvgars händer: hvarje är komma 80 å 100 Neapolitanska och lika mange krenuesiska fiskarebåtar till kusten vid Alghero, för att drifva detta fiske. On drar ingen annan fördel häraf, än att den säljer lissmedel til de 12 å 1500 menniskor som dervid äro sysselsatta. On eger ingen marine. Cagliaris hamn råknar blott 5 å 6 fartyg af olika storlek. Handeln på Frankrike är i Genuesiska skepparca händer, den på Neapel drifsves med detta rikes fartyg..och den på Vorsica med Corsicanska. Fabriker gifvas så godt som inga. Ett Genucsiskt handelshus har anlagt ett bomnlisräfveri i Cagliari, hvilket har stora privilegier, utan att dock uppfylla Ons behofver: ett annat eger ett repslageri, och några garfverier lemna dåligt läder till förbrukning i det inre af Ou. Landtfolket spinner och väåfver af den ull de sjelfva klippa af sina förs grofva tyger och mattor. För öfrigt komma nästan alla på On förbrukade -fabriksvaror utifrån. Frankrike inför bomullavaror. läder, socker. jern o. s. v. för 3 millioner Fr., Piemont för 2 millioner, andra stater för I million. Utförseln stiger likaledes till 6 millioner Fr. Den obetydliga handelna guf likvål år 1833 1,026,000 Fr. i tullumgälder. Chili. Regeringen i Chili har genom ett dekret af den 23 October 1934 tillåtit utförsel af koppar i tackor, hvilket förut var förbudet, emot en export-tull af 3 Realer YH Centner. Likaledes har den silfverhaltiga malmen, kallad Sorochev. blifvit emot en export-tull af 124 Real PP Centner tillaten till utförsel. dock endast provisoriskt till dess man påfinner en method att förarbeta den innom landet. Ninstockar växa öfver allt i Chili och drufvor äro der så meturaliserade, att invånarne i flere districter förgåfves sökt utrota dem för att lemna rum åt andra mera lönande planteringar. De inhemska vinerna ännus ock i så stort öfverslöd, att alla källare äro fyllda derat utan ntsigt til försäljning. så mycket mer som vin ej är någon allmänt bruklig dryck -i landet. utan blott ses på de rikas bord. Det sämre folkets favoritdryck är brännvin, hvilket de Chiliska brännerierne lemna i Ötverflöd, vål ar såmre qvalitet, men tillfredsställande folkets smak och till ett pris, hvarmed utländskt bränvin omöjligen kan konkurera. Fordom förbrekades i Chiliea Stor qvantitet af det der under namnet Piseo de Italia bekanta brånnviner, hvilket kommer ifrån Peru, men sedan import-tullen blifvit så hög. har man utaf en slags drufvor med stora ovala blad beredt en dylik dryck, Som nästan helt och bållet uttrångt den Peruanska. Vidare beredas, serdeles i byn Colin nära San Yago flere slags spiritnösa drycker, så att blott rikt follk konsumera utländska bråännviner. Samma förhållande är med Mat-olja, Chili är betäckt med Olive-skogar. som skulle kunna lemna omäktliga qvantiteter olja: likväl pressas den blott i liten mängd och så illa att den kommer härsk redan ur pressen: dock åtnöja sig till och med rika familjer dermed till deras vanliga bruk och blott vid stora dluscer finner man Fransysk och Genuesisk olja. Chili öfversvämmas årligen mer och mer af Chinesiska sidenvaror, hvrilka uttränga alla andra. Hufvudorsaken härtill är den store sorgfällighet, hvarmed de Chinesiska Fabrikanterne följa modernas vexlingar. Man hari Falparaisa salt Chinesiska broderade Florsshawlar ända till 16 ung guld (1300 Rdr) stycket: de utmärkte sig dock ej så mycket genom väfnadens förträshigt. som genom färgernas glans oeb broderiets fulländning. De hade i Canton ej kostat öfver 4 unz, blott modet uppdref deras pris ?å högt i Amerika. Man ser häraf att det ej år genom ett lägre pris elter geuom varans bättre heskaffenbet, som de Chinesiska sideutygerne här taga företräde af de Europeiska. utan blott genom bättre smak och mer omvexlande nyhet i former och särger. Sideninförseln år ganska betydlig och tullen, som stiger till lÖ procent af varans värde, ganska besvärlig, emedan den ej beräknas efter sabrikspriset utan efter de ständigt olika hodprisen. Häraf hafva en mängd missbruk till säljarnes nachdel inritat sig och afgifterne förändras oupphörligt. Sandwichs-Öarne. I Maj månad förlidet år har den unge Konungen öfver Sandivichsgärne förklarat sig myndig och sjelf fattat regeringstömmarne. Han anbefallte då en stor sammankomst af familj-öfverhufvadena, förklarade att ban hådanefter skulle regera enligt landets lagar och hrarken utaf missioner eller eljest af någon, ehvad det vara må, låta befalla sig, afskaffade de NordAmerikanska Missionärernes mest tryckande förordningar och allt sedan hafva Ööarne betydligt tilltagit i handels verksamhet. Dock blir sandeltrådet OR ss vw AA AE oo UÖ IT AR oo AR a RF