ges efter antalet af de oxar hvarje landtbrnkare underhåller. Häresster komma Läns-skatterne, hvilkas natur åär i hyarje län olika; i somliga äro de en personell afgift, som hvarje individ betalar: i andra erläggas de blott af familje-öfverhufvudena, åter i andra äro de ett slags tionde. som erlägges till lika belopp med utsädes-kornet. Dessutom betalas för vinberg, betesmarker o. s. v. särskilda Läns-skatter. Vidare följa afgifterne till Presterskapet. som uppbär tionde af alla naturprodukter; för ett får t. ex. erlägges tionde af ullen, mjölken, osten och lammen. Många pastorater inbringas 20,000 Fr., men enligt en förordning af Car! Felir, tå de derefter utnämnde pastoror uppbära högst 5.000 Fr.: resten af tionden blir dock derföre ej efterskänkt, utan den inflyter i de Kungliga kassorna. Dryga skänker, till ett nästan lika Kort belopp som tionden, gitvas äfven årligen till klostren, som för det mesta tillhöra Tiggare-ordnar. Slutligen komma Communal-skatterne till Kaserners, vägars och broars underhåll, till arfvoden åt by-advokaten, prokuratorn, skolmästaren, läkaren och sastlagspradikanten, m. m. samt till priskassan för kapplöpningar. Total-summan af samtlige dessa utlagor stiger till 73, ja till S0O procent af skörde-afkastningen. (!) Bruket af träde är allmänt, hvarigenom hälfter af den odlingsbara marken årligen ligger obegagnad; de odlade fälten sakna alla inhågnader, hvarföre de äro utsatta för de talrika hjordars förhärjningar. hvilka gå i bete på de obebodda trakterne af On. Landtbrukarnes boningshus li, ga ej på den jord de bruka, utan stå tillsammans i stora byar, hvarifrån äkerfälten ofta ligga på stort afständ, hvilket, med de dåliga vägarne, är en dubbel olägenhet. Härtill kommer ånnu, att de fleste större egendomsegarne bo i fremmande länder, der de förtära sina inkomster och utblotta ån på kapitaler. Regeringen har gjort flere försök till åkerbrukets uphjelpande. År 1742 —1— lät Carl Emanuel III i hvarje stad, utom Cagliari, och i hvarje by uppföra en slags allmänna kornbodar (monti granutici), hvilka fyllas genom tillskott in natura. Åndamålet med dem är att, genom årlig fördelning af utsädes-korn, i förhållande till ågoridden, med utsäde förse en mängd fattige bönder, som eljest i dåliga år ej skulle hafva råd att förskafla sig sådant: : Denna inrättning är väl nyttig för de fattige. men betungande för de rike. hvilka härigenom tvingas att ärligen af staten emottaga en sådesqvantitet, den de med mindre kostnad kunde förvara åt sig ntaf afkastningen af sin egen skörd. Af den säd, hvilken på detta sätt lemnas i förskott. beräknas visst intresse, som likaledes upptages in natura och användes till en fond, hvarifrån penvingar emot hypethek utlånas åt fattige jordbrukare, som lidit någon särdeles olycka med sin boskap. Man har sedan någon tid tillbaka träffat anstalt att införa bruket af inhägnader, men Communerne och särdeles herdarne hafva med mycken ifrer satt sig häremot och massan af landtbrukare har ej tillräckligt understödt detsamma. På nägra orter, der man gjort bruk af tillateken, hafva så allvarsamma oroligheter utbrustit, att man behöft militärstyrka för att dämpa dem, och ofta har inträffat, då herdarne satt eld på inhägnaderne. att den utbredt sig till de kringliggande skogarne och anställt stora förödelser. Ar 1806 erbjöd Jictor Emanuel Adefrbref ät de jordegare. som inom 4 år skulle plantera 4000 Oliveeller Mullbärstråd. och at Ådelsmåän, mot samma vilkor, en högre titel. Detta anbud hade länge intet resultat. men i de sednare ären, hrarander man dock tydligen röjer i Sardinska jordbruket något framskridande, hafva åtskilliga Marquisoch Grefve-titlar af denne anledning blifvit utdelade. En inrättuing. som är Sardinien egen; är Banearelli-korporationen, en slags milis, som fatt sig uppdraget att bevaka sädesfälten, vinbergen e. s. v. Den ombytes ärligen och står under en chef. hvilken utaf Vice-Konungen utnämnes ibland af korpsen föreslagna kandidater. Den erhåller såsom lön för sin möda en sextondedel af sädesskörden jemte något penningar. Regeringen har dock till sin egen disposition bemägtigat sig en femtedel af denna aflöuing. Denna inrättning, som har sina uppenbara fördelar, yttrar dock derutinnan ett skadligt inflytande. att den, för att göra bevakningen lättare. underkastar jorden ett oföränderligt odlingssätt och upprätthaller det fördertliga trädes-systemet. Hufvadhindret för landthushållningens framsteg på ön åär den totala bristen på kapitaler hos massan af jordegarne. Bonden år till större delen egare af sin jord. men då hans hela kapital ligger i hans fasta egendom. så tvingas han, för att kunna sköta den, att hvarje år göra betungande län, hvilka i Augusti äter maste betalas, och på detta sätt ser han sig ar itran ar på förhand beröfvad frukten af sitt arbete. Ett enda exempel må vara tillräckligt att visa. hvilka resultater man geRom en sörstandig användning af kapitaler på denna rika jord kan erhalla. Ons skogar innehalla en mängd kork-ekar, hvilkas värde är för de infödde fullkomligt okändt. Några Fransyska handelshus hafva nu för 9000 Fr. förpaktat dem på 20 är och skickat ombud till Alghero, Sassari, Tempio och Terra Nora, att bestyra om nödvändiga förberedande åtvärder. Inom tre är har man barkat 232.000 af dessa tråd, på det de skulle få en jemnare och bättre bark. Denna operation har kostat S0,000 Fi., men man tror att färsta aftagningen af den nya barken skall inbringa 300,000 Fr. och att vinsten af hela företaget skall öfverstiga 2 millioner. Största deleu af Sardinska spanmålen utföres till Uenun och Nizza, men 2 1 . s — 1 2 3