åsa äfven Canaler hvilkas botten då vattnet ar lagt, framställer en större yta upptagen af hvarjehanda orenlighet hvarifrån utdunstningen ej kan vara annat än högst skadlig. hvarjemte vi äga den Staden omgifvande Vallgratren ifrån hvilken man sokt utestänga vattnet oagtadt det tydligen synes att man beräknat den nytta det skulle medföra om vattnet finge fran sattighus-an obehindradt fyta igenom den och således bortföra hvarjehanda orenlicheter som nedledas döruti. t. ex. från Årtilleri-Cassernen. Att utdunstningen hårifran nu på många ställen är högst vederstyggelig derom kan lätt hvar och en sivertyga sig. Det är således ej underligt om man fallit på den tankan att Götheborg skulle vara ett högst osundt ställe. Detta är dock stridande emot erfarenhetea och det synts äfven deraf, att vi sakna någre endemiske sjukdomar : likväl kunna vi ej neka det vara vår ötvertygelse att sistliden Sommars törtärliga sjukdom mycket gynnades så af dessa som andra localjörhallanden. Ått söka om möjligt aflägsna sadane förhållanden hvilka maste gynna och betordra uppkomsten samt fortgången af sadane farsoter anse vi för en sa vacker idät. att den törtjenar all vår hyllning och är det vår fulla öfvertygelse att den sa mycket och med rätta ösperklagade Vallgrafven uti det skick den nu befunne sig ganska mycket bidrager att skadligt inverka på den oss närmast Omgifvande dunstkretsen hvarföre vi anse det vara en skyldighet emot det allmånna, att på det högsta tillstyrka verkställandet af det uppgjorda förslaget att förse den med ett djupare och rinnande vatten. Under en tid då allmänna uppmärksamheten år rigtad på allt som möjligen ma kunna memigt inverka på hålsotillståndet. torde det äfven tillatas oss att anmärka nödvåndigheten deraf, att den länge öfverklagade fi: kilatten måtte förflyttas till ett tjenligare ställe åfvensom at en noggran tillsyn ötvor snygahet och renlighet, en vandring uti Hagorne kring Nallen samt atskillige af Stadens aflägsnare gator med dess gardar äfvensom öfver Otterhällan och utåt Stampen hvarest löper, längs med begrafuingsplatsen utat vägen ett dike hvilket sannolikt aldrig blifvit rensadt. torde lätt kunna öfvortyga am nödxändigheten häraf. Götheborg den 4 Maji 1535. P. C. Westring. Nils YÅlortinssan. Fr. Schulzen. Å. G. Franck. And. Brulin. Z. Lundblad. C. F. Evert. Sedan Magistraten. för utlåtande öfverlämnat alle handlingarne till Stadens Urätel-Commission. var uu detta utlätande meddeladt uti utdrag af Commissionens Protocoll för den 19 i denna månad hufvudsakeligen inuchallande: att Commissionen med anledning at de i frågan framstälte förslag ansett sig böra bereda tilliälle till fri disposition a Stadens sida af den niarrenderade jorden emellan nya Alleen och Vallgrafvon och de utarrend rade delarne af samma graf sanit att öfverenskomma med arrendatorn at Stadens Slussqvarn om nödigt vattenaflopp från Slusscanalen till Vallgrafven i hyllket afseende Commissionen vidtagit nödige i Protocolls-utdraget emnämnde atcärder: att. ehurn de i ämnet afgifne yttranden icke. enligt Commiss:oEens asigt, utredde. att de anmärkte Localförhällanden voro af vadlig egenskap för hålsotillstandet. det likväl syntes, som skulle de föreslagne anst: Hterve I mer eller mindre mahn befrämja en friskare atmosfer jemte det de beredde en trefligare omgifning at Staden, hvilke fördelar dock ej i Commissionens tanka borde eftöärtraktas genom uppoffrivgar öfvarstigande Samhällets förmaga. at: dem bära: att. utgaende fran deuna syopunet Commissionen funne de tåreslagne atgarderusr för uttorkning och odling af tärtet emellan Staden ochentloppet af Mölndalits-ÅA samt vidare doriträn till Gamlestaden, hHeikKAt för närvarande vore bevuxet med vass och stod under vatten. mnetttta ett företar al den utsträckning ech om än verkställbart, medförande så cerlörda der att detsamma ej borde påtänkas sa vida iche sårskifLft medel fran andre tillgångar, än dem. hyika voro afsedda tör Seeinmflällits pahuf dertill bereddes: att betråftande ater kostraderne för de öfrig forest: ve arbeten och förändringar Commissionen ansag dem. sasom ledande tulu pättringar af de under Stvdens vard varande läcenheter och till Stadens pry: nad. böra gåldas af Stud--Cassan, men ock. så vidt n.GÖjligt vore, råttas e10: dess tillgångar: att, hvad salodes angick ifrågasatte förändringen med Vi gaven eller Siusscana!en och Götha Elf och densammas förseende med vexlun vatten. samt i sammannang dermed, an!äggande af park ever promevadplat emel!an samma graf och nya Ållken i hvilka afseeuden det af Hey Mujoren Ericssen framstäå!!dta förslag syntes böra föredragas, Commissionen. i brist I uppgift af kostnaderne för detta företag. hvitha. efter all ansedUmUU2 blefve ganska dyra, fönne sig icke kunna för närvarande tillstyrka verkställighet doraf bälst Commissienen förmodade att de störste elägenheternme af Valiaas s nu befintliga skick kunde häfvas genom upprånsning a de ställen byiika drade vattnets aflopp nedelst begagnande åaf der med arrendatorn af Sn qvarnen öfvctenskomna råttighet till vattenastappnina fran Sluss-Camaler samt Parkens anläggning oberäknadt försusten af arrende för jerden. nu uppgäenare till 326 n:ar 32 sk. 9 r. Bico årligen och kostuaderne :—. onMecuiucen vore LL a, ett ändamalslöst företag om i en framtid doa ar Kong!. Åiaj:t i Nader gillasle plan för Stadens utvidgning hvartili hörde ut-te.kning ut tomtqvarter på ifingavarande jordsträcka sattes i verkstållighet: att. med förutsättande deraf att frågan om igenfyllning at västra baum-caualen komme att förfalla Cora nen ansåg nödigt. att. med mindre Mudderverk som kunde, utan syn kostnad anskatas af saådan beskaffenhet, som för here ar sedan härstå rit begagnade, de i sednare tider tillkomne uppgrundningar i samma Carol borde borttagas, bkvilket jemväl föreslogs att verkställas i östra Hamn-Canaien : a a .e 2 1.i1i2. 1 Å111. Ä