terklang af mrngtusen 08 t verkstähigheten sträfvande önskningar: — ör s! ningar, hvy ka fors f1 Sinta sjät ej alcnast vetat att riktigt uppävlautock med m d. ihärdighat och kraft, till ernårndet at Åamhälle s8 I ögre u komlighet, vokt utt geromdri va: — tå maste :äkert det ögonblick kunr. 1äknas till de så lare stundeor i livet. då en riuga del af dew, hvars tala den redligtsi nade patrten urt, änghönt han ej varit deras utkorade. ett krorikt suta e värf fa aterse henom, för att peronbören hembåära at en Man af sa utmå hta patriotiska äårkenätt. den 1ena och varma hylining. hvarhan gjort sig så tmärkt ört ent. och ban sjelf far störda ej allenast en he löning, hvilken ett sannt fo tertändskt hjerta tkatt r hönst, utan ock dera hämta för ide endedningar att o örvillad och ihärdigt allt framgent fötg: på Samma bona, s m hittills fö värfvat Honom medyborgarnes högsta förtroende. En så hägtid g stund fr. de, sistl. Tor: dag. ett antal af 100:de persener. bestående af detta Sawmhä!les ktningsvärde Niedborgare af alla samhällak asser, i det de sör mat sig om en Middag på Bloms stora Sal. till heder tor Folkvännen och hapresentauten Anders Manielvon. hvilken. nyligen till orten å erkon men, af Sällskapets utsedde värdar dertili vänskapsiult blifvit inbjuden. Loka en var vid detta tillfälle på det smakfullaste sätt dekorerad med sestoner och igvirander af eksö och blometer på rummets begge langsidor: Tolonnerne voro on li dade af rika blomsterfestoner: på begge upphåjningarne vid nummets ändar voro anbracdte större sö trän och utsökt vackra orangerieblomster. Bland st Ika, synnerligast i öfra ändan af rummet, utmärkte sig ett srihetsträd, paceract under Anders Danielsons nawnychifier. inneslutet i en Af blomor och ek Ör så manvridrn krans. fian hvitken, örver nam net. fran.i stod en af eklö san manhunden medhorgarkrona. Aha de öfriga utmä kte bordrydn derne med insignier, medgifver oss ej utrymmet att ou här intaga. Bland de af Sälls epet utsedde värdar, förde Grosshandlaren II:r C. F. Kjellberg ordet. Till Sällskapet uturhes vid tillsället: Riksdagsmannen Ån ers Danielsens Tal i Bonde-Standet vid tillfälle. då han, som äldste Ledamoten. tog afsked af Talmannen; örverlemnadt i tryck, såsom aminne af den haäsning och välkemma, som lemnades den 18 Juni 1835, wid en af Medbo pare i Götheborg, för honom tiliställd middag: Följande Skålar proponerades: bo) Fans Majestät Kor ungevs! 2.:0) Hons Kgl. Höglet KronPrinsens! 3:o) Fet Kmg.. Fluse 1 A4:o) Emung Rikena erige Å Norrige-? S:.n) Rik Aagsmannen Anders Danielssons! ) 6.0) Hedliga Svenska: 1 T:o) a) Land jsfuingm. m. General-Major Fdenltjem; b) JustitjeDorgyÅstaren I On-fn Kiadaren Bruzewitz; c) T. f. Tolitie-Mdlorenåstaren Häradslössdingen Ekman; d) Capitain baron, M. SGYW) Renlisationevs bestånd. Hh.-o) Inrikes We eltstnugan i 10:0) En ändamål lig scepreventafiöons-föräåndring! 11:0) morag ingemegtens upphäfvande! ä :12.9) Götheborgs älgangl ?) J u prponerendet ef Anders Dentetsons såkårg. ytirede sg Oråferanden i skharde sornalrg: I. Hirr! åler i deg bådevi giöflyn läbäa den Mon, hvars Kraft redlighet och nit ej eller under dellu, nyligen sluiode. långa ltiksnibre svigiat-; huns stera albl. hans ljusa täck och ikärdighet år känd och i erkåänd ef hvarje redke Svensk, och käfderre skula förvara hens minne. Hans I atrid och rastlåsa ansträngningar under nårga föregådende liksdogar; förbiseende olla egna fördelar, annan utmärkelse, än den, att vara en redlig Svensk, I ren rdg-representant. kar påkallat denna enkla hyllnivg vi i-dug med gläde och tacksamhet gifra honem, vi lhlåfqa våra gkas till hiksagoemannen An-— ders Danielsons ära I la U te )Sdan ordf. värden framfört denna skål, beledsagud af filjande sentens : UbLyckliowis frres inm Sterige f när, hn h a genum kor dir jer uccgelver sic dela Uljellens ser dogen, vänkestut; deras bemtuuarden galåunner Nationen, och vi drick eu glos. egrot hverie redig Svensk, serdeles dem, sum så så un I mårkt uder senaste BRirsmiue, hördes alliun ånnu, hösljudaa vin p af: Ieire. Dahlm:n, Kant2ow, Hera, Halling. HKstrand, Odman, Nil. Måanss r och Hans SJaänssen mu sl.; vi böra dock icke tiruga, att Veir.. namn skollaiae både först och sist. ) Dessa FIIrrars slål dracks, såsom fränverarde. — Frih. M. Klingsporr. som skrifeliern lifvit inljuden, hade i en iilifredsslallunde skrifvelse girvit sit förhinder tillsänna. — 1. f. Veolicie-Borgemsisteren be.ogode i kota ordoulug-. sammen. dog milagen gäafs, gifva hina Virentärn ijll. änna ott han, sm vi :inhjuingen Viske furesdg ndgct hinder alt stensCQu middagen, anhotalld a relt sällskap kärvarande medlorgure, nu sann si ant for handen. i Sett) Med sörligåemse of de öfrise stålar dif jnde Lentenser. anser Bed. sig doci Höra -eppra2a den, sem framlors vid pr. VUnerandet af tötheborgs 1ålgång, a2. AMlvrande: Det turue icke ar-es fir egenlyctigt vf vis utt ina ett glus si den Nerd, i Avars sköte vi alla njuta hårn, glädlje orh lycka; — vi örar eless förkofran, icke till andrus menn, iölan med Landets ömresse jbrenud. Pldtte Göckeb-res naturbis a läge råtrt legagnas, dess invm cig äg ande ATC: fer förenade AnAmninndaee 5 Hh Amen dalar nte kl :i mA JT