kets myntväsende, skulle genom ändamålsenliga och orubbliga beslut, emot alla framtida skiften besästas; men ifrån denna stund inträdde äfven både Rikets-Ständers, att ställa sig deras stadganden till efterrättelse. Detta ömsesidiga aliggande har ännu mera vid denna Riksdag blifvit förstärkt af en ny anledning. i den verkställighet Myntbestämningslagen vunnit genom Bankens öppuandde till silsver-utvexling allt sedan den 1 sistl. Okt. igten af stadgandet i 7:de 5. i Bank-Lagen borde derföre för begge Statsmakterna blifva så mycket större. Det är med stöd af denua Lagparagraf och af 16:de 5. Regerings-Formen, som Kong!. Maj:t förvist de, vch egde rätt att vänta. att det blifvande Bankoreglementet skulle at Rikets Stränder till Kougl. Maj:ts kännedom öfverlemnas, för att sätta Kongl. ÅIAj:t i tillfälle att, å Sin sida, uppfylla hvad nämde 58S. de båda Statsmakter na nlägga. Det är Kongl. Maj:ts pligt att förräkta sig derom, att de a: Rikets S:änder beslutade Stadgar och Reglementen angående Bankens röre!se och förvaltning äro upprättade i noggrann ökverensstämmelse med de i Bant-Lagen af den I Mars 1830 lagde grunder; att, i följe deraf, till allmän tii Aunpuing och verkställighet kungöra de af dessa Stadganden, som fro af deny: aliminua eganskap, och som förenämde vilkor uppfylla, men deremot försänta Sin kungörelse till sådane, som möjligen kune vara mot ofvanaberopade grunder str dandeBanko-Reglementets ö:rerleusnanda af Fullmäktige till Kongl. Maj:t låter icke föreva sig hvarken med form ciler med denna Lags uppställning, enår, såsom vid denna Riksdag varit förna!landet, Rikets Ständer, under detta länga Riksmöte, sjelfva bade bordt detta aliggande uppfylla, helst det är med Rikets Ständer och ej med deras Fu mäktige. som Kongl. Maj:t stiftat Bank-Lagen af den I Mars 1830. De förra äga ensamma laglig rätt, att, i händelse Kongl. Maj:t, i deras beslut rörande Banken, skulle finna något, som Kongl. Maj:ts pligt att särskilt vaka öfver dessa Lagars handhafvande, och ra dessa beslut och äfveu dem förändra : de senare, eller Fullmäktige åter, åga endast att orubligen so ja de dem at Rikets Ständer gitua föreskrifter. Då detta åliggande a Rikets Ständers sida likvåäl icke blifvit uppfyldt, hade Kongl. Maj:t ägt antedning att dera låsta Rikets Ständers uppmärksamhet 3; men då Rongl. Maj:t icke vill fördröja Riksdagens afslutande, möjligen vore stridaude emot de i Bank-Lagen lagde grunder, närmare färklaoch då Rikets Stander redan trenne gänger genom deras Talmän nådgats begära Riksdagens sörlängande, sedan de ilera inanader förut, utan beräkning af då oafkjorda vigtiga ärenden. förklarat siv vara färdiga med Riksdagsärenderna; så har Kongl. Maj:t icke velat. å Siv sida, len.na något skäl till den klagan, som allmänt yttras ofver Riksdagens Inugvarighet. Med stöd således af 7 8. i Banklagen af den I Mars 1830 och af de förbindelser densamma Kgl. Maj:t ålägger, och hvars noggranna iakttagande Kongl. Maj:t endast till folkets betryggande och i dess sanna intresse påkallar, vill Kongl. Maj:t härmedelst hafva Rikets Ständer förklarat: att som Kongl. Maj:t ifrån Rikets Ständer icke emottagit annat meddelande i afseende på grunderna för Bankens förvaltning, än som innefattas i deras underdåniga skrifi velse af den 30 sistl. Mars, så skall Kongl. Maj:t fortsätta granskningen af de unkter, samma skrifvelse innehaller, och anbefalla kungörande af hvad Kongl. Maj:t finner vara åÖverensstämmande med de i lagen för Banken af den 1 Mars 1530 lagda grunder. Hvad ater ansvar Kongl. Maj:ts medverkan i upptagandet af utrikes kreditiv till törstärkavde af Baukens metalliska fond, hvarom Rikets Stinder i deras underdaniga skri velse till Kongl. Maj:t af d. 22 i denna månad gjort anhållanhar KonHI. Maj:t ej velat dröja att gi:va Rikets Ständer tillkänna. att Kong!. Maj:t. med stöd af grundlagens ande, af aldrig ötverträld häfd och af Svenska folkets rätt, anser en dylik åtgärd ej lagligen kunna tillvägadringas utan de berge statsmakternas sumverkan, samt ati, i följe deraf. Kongl. Muj:ts biträde i sådant tall kommer att bero al en toregången pröfning af hehofvet och lämpligheten af en dylik ätgärd äfvensom af naturen utaf de vilkör, som dervid blifva fästade. I Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen. Datum ut supra. I CARL JORAN. C. D. Skogman. I För att rätt göra sig reda för betydefsen ar denna Kungliga -krifvelsc, torde det vara nådigt att erinra sig in bÄ; ar fet vå Riksdagens början Å danvarande förslaget till 72 sm Roegerinmgsmmrvruem, likasom af den sedermera (Hl standerna remitterade Kungliga Propositionen til! banklag. Förslaget till 72 8. Regeringsformen lydde s i Sverices Rikes bank, för alltid sind ra Kikets statsverk. vare under : Konungens och Rikets Ständers gem anna sarauti. men under Rikets un fe jer: Ständers egen vard, ostörd torv. 1 a de Fölimaktive hvarje Stand dertilh? förordnar, erter de lagar och stedvar för baukes och d — torefst, hvilka nu I 2åro vållande. eller af Kanu isen och Pikets S:: mumt värda Stif— — 8 SS AR sm 2—2