NOIIIIIGHA-. SEDER 1710:275 110e FTätt alt IHHIT(Ik ÖD5tUG C Je ARN tid: ULL nat mitt bifall till Elert förslag åes I öfrigt lemnade Kongl. Maj:t sin sanktion åt följande Rikets Åteuders beslut nemligenl:o Att öfver 4 8s. i Kongl. förordningen den 28 Juni 1793, angågsrde vissa omständigheter uti lagsökningsmal. samt den öfver samma s. gifna Kongl. förklaring af dem 29 Fusi i812, en så lydande förklaring må utfåärdas: 3Fondlringsgare, som hos Konungens Befallningshafsande lagsöker I.östesman, hvilken horgat såsom för egen skuld, bör ej allenast dervid iakttaga den i niunnde förtattningar stadgacde tid, utan äfsn scdnast inom 6 månader från samma tids utgång, af lagsökninge nm gifva löftesmannen bahörig del, sa vida fordringsegarens talan skall anses genom den lagsökniagen förvaran 2:0 Att, till förebyggande af srekftbla tillställuingar att, genom diktade köpeafhandling ar. rädda sGsÖrergendom från utmätning, den. som köper Lösören och låter dem i Såljarnes vard gvarblifva, bör, så vida de skola fredas från utmätning för Säkjarnes skuld. tpprätta skriftlig ashandling orm köpet, med rittnen, samt derefter inom åtta dagars tid lata inprotocollera köpeafhandlingen, i Stockholm hos KonglÖtfver-Stath. Emb. Caneli, i Sf riga Städer hos hådstugu-Råtterna och på Landet inom nämnde tid uppvisa köpeafhandlinger has Rronofogden, samt lata den nästa Ting intagas uti Härads-Rättens Protocoll3:o En lagförklaring, hvarigenom stadgas, att Borgenär i Konkurs icke blott eger företrädesrätt till sådan före Konkurs i måt tagen, i allmänt förvar eller under utmätningsmännens försegling satt, lösegendom, den der blifvit utmält efter Utslag, som vunnit laga kraft, utan jemväl, då utmäåätning i öfrigt uti laga ordning skhett, till verkställighet äfren af sådane Domar och Utslag, till hyilkas ötverklagande Gaäldenår är beröttigad. I följd häraf komma de I 2 punkten al 30 6. Konkurslagen sÖrekommande ord: efter Vistas, som vunnit laga kraft, att utgå och i stället införas orden i laga ordning. . 4:0 En sålunda förändrad lydelse ef 16 Cap. 2 8. Årfda-Dalken, -nlan eller qvinna som ej fyllt 21 är, må ej göra testamente, åer ej han eiler hon är eller förut varit gift. Den som fyllt 13 år må dock genom testamente hortgifra sådan egendom, den han eller hon genom eget. arbete sig förvärfvatAnm. Den gamla. Lagen stadgar, som bekant är, ingen inskränkning af alder för rättigheten atb göra testamente. (Dagl. Allebzj — Rikets Ständer voro åter, d. I2:te, kallade till Plenum Plenorwm, då Kongl. Maj:t lemnade svar å R. Stånders skrifvelse med förslag till renel-lag. — Vi skola i nästa tidning meddela samma, som förklarat frågan om ntrikes vexlar icke vara att hänföra till allmän Civil-lag, och hvilken H. M. Konnngen framdeles kommer att pröfva: och hafva tör dagen endast utrymme för Kongl. Majats Nadiga Proposition till Rikete Stäånder. angaende Lag för iorikes vexlar; gifven Stockholms Slott den 12 Maj, så lydande: Da Kongl. Maj:t, af skål, som förut i dag å Rikssalen blifvit Rikets Ständer medde lacke, rannit Sig hindrad att lemva Dess Nadiga samtycke till Rikets Ständers i underdäuighet, jemte skrifvelse af den 23 sistl. April. insände förslag till Vexel-Lag; men Kongl. Maj:t, som. till den inhemska industriens ytterligare uppliftande och förkofran, långe önskat se eu sådan lagstiftning om inrikes växlar införd, som den Rikets Ständer nu åsyftat, jemval förklarat Sig i Nader vilja genom Kontraproposition föreslå Rikets Ständer en Lag för inrikes rexlar af enahanda lydelse med Rikets Ständers eget förslag, utom att från detsamena blefve uteslutet, hvad som kunde hafra tillämpning endast på vexlar, dragna emellan Sverige och utrikes ort; så varder den på nyssberörde sätt sammanfattade Lag för inrikes vexlar, hvaröfver StatsRädet och Högste Domstolen, jemlikt bifogade protoftolls-utdrag, yttranden afgifvit. härhos till Rikets Sfänders antagande öfverlamnad: och enär Kongl. Maj:t fästat den syanerliga uppmärksamhet vid Rikets Ständers Förslag, att fastän det icke ifran Rikets Sländer inkommit, förräkn den sista dagen i förra manaden, Kongl. Maj:t tikväl redan kunnat i grundlagsenlig orduing meddela Dess svar dera och proposition i ämnet, samt denna icke innefattar annat, än hvad Rikets Ständer sjelfve förut framställt, förväntar Kongl. Maj:t äfven, att Rikets Ständer egna åt frå) Manne icke denna höga rätt existerat lika litet eller lika mycket före lagförändrinvgen: Egger den brottslige , enligt 25 8. R. F., rått att afsåga sig den honom ar Konungen erbrdna mildring i straffet, så förändras iche sförk:alfandet deraf. att grallationer i atraff finnas, derest nemligen Hövste Domstolen (som val ej år synonym med Konungon) skulle, om än sållaun. döma den anklagade skyldig att mista lifvet. Konungens nåd kunde då, lika litet som tilllärne, hindra den lifdömd äatt fordra domen, verkställigkhat och derigenom undandraga sg allt s rasf. Det enda vore, om för ökjarde skulle kunna antagas att. för den händelse att Haf-Rät dömde en Mujestätsförbrytare till döden, logsta Domstaten, med afseende a den Hegerande Personens mitda tkäubäet, alltid obetingadt skulle anse sig pligltig att nedsätta straffet eme låa 0 och 2 ars sästning, för att förchygga, det trottset af den Kongl. Nåla icke måtte lemna anledning till nya anomalier. — Om åter, Ånligt 23 8. R. F., icke blott Konungen ger ratt att mildra sraflet, utav äfver den benadade år pligtig att emottaga mildringen, så inse ja ej. Hrat