GÖTHEBORG. Red. yttrade i N:o 41 af denna Tidning, som följer: At resande, hvilka nedkommit från Mariestad, hafva vi hört, att man der beklagade sig öfver att prickningen på Wenern ånnu icke blissit verk-s:tand, och att den man, hvilken dermed har befattning. icke ville härmed ga i försattning förr än ordres dertill iugingo från IIOga Vederborande. Ått Styrelsen i allmänhet icke är benägen att följa sin tid, har man sig tyvärr nogsamt bekant; man tyckes dock, utan fara att blifva räknad bland dem, hvilka utan urskiljning klandra allt, skäligen kunna fordra, att denna gren af Förraltningen för sitt omdöme dock måtte följa ärstiden; hvilket icke varit fallet. då ordres till afprickning i Wenern ännu icke ingått Onsdagen d. I April, ehuru vid den tiden redan 79 sartyg passerat Trollhätte Slussar, på resor dels upp och dels ned. De faror, som härigenom uppsta för de trasikerande, äro oberäkneliga och vi önska, att inga kånbara förluster härigenom måtte tillfogas enskildte personer. —. Vederbörande i Wenersborg fingo således härigenom en väckelse, den de icke bordt lemna utan afseende; sådant har dock icke varit fallet, hvilket kan inhämtas af nedanstående Sjöförklaring, d. 18 nästl. April inlemnad till och besvuren inför Rådhus-Räåtten i Wenersborg. af Skepparen Jacob Hammar, så lydande: Ödmjuk Sjöförklaring! Underteknad, Redare till hälften af Däckbhåten Neptunus och Skeppare derå, hvilken var lastad i Stockholm förliden höst med jern, bergmossa och diverse, ankom hit mot Stadens hamu den 16 dennes, klockan vid pass Tolf på natten, under en töcknig väderlek och mörker, då vi upptäckte en Lyckta, som vi ansago vara IlB3astugns syr, och styrde derföre på vanligt sätt sydost derom; men som Bastinns syr ej var tänd, utan detta sken kom från Lycktan på Rallbänken. förvillade det vär kosa, så att vi påstötte Bastugns-skärenhvarest icke heller någre prickar voro utsatte. och detta nödgade mig att borra Fartyget. på det samma icke skulle slå sig sönder utan falla jemt efter botten, då lasten lempades eller lossades till någon del, hvarefter hålen tåtades och Fartyget infördes i hamn utan någon synlig skada. så fort ske kunde. Detta förhållande anhåller jag få. jemte min Pesättning, edeligen fästa, under påstående, dels att Befragtare ersätter alla kostnader, och dels att vederbörande, som hatva bestyr med segelfartens befrämjande på Wenern, måtte ansvara efter Reglementen och Sjölag för deras försummelse. Wenersborg den 13 April 1835. JACOB ILUUMAR. Häraf synes, att Bastugns Fyr icke varit tänd och att prickar, vid skåren af samma namn. icke varit utsatte. hvilket vållat Dåäckbaten Neptunuss strandning: vi förmoda. med anledning häraf, att vederbörande för denna försumlighet göras ansvarige: de trafkerandes såkerhet fordrar det:. Vi äga icke tillgang till Skepparen 0. E. Åkerströms sjöförklaring: men då han vid samma tid och på samma ställe (se (:ötheb. H. o. SN T. N:o 47) totalt förlorade sin förande Slnp 2 Bröder, är anledning förmoada, att samma försumligllet nos vederbörande äfven vållat detta skeppsbrott. —— — — ——— — C(ln ändt.) Till svar på ärade brefvet, hvarest begäres mitt yttrande, hurn den illa summan pengar, som Ar skrinlagd. skall med håsta Al.. I. . . . — YHAHBHA. eo.