hör riksdagsinäunens enskildt yttrande opinioner här i hufvudstaden, skall säkert dela samma förundran. Men den som ser och erfar hvilka otaliga utvägar begagnas när nagon fråga af vigt är å bane, som angår lån, penningeanslag eller utvidgande af styrelsemakten; huru en mängd riksdagsmån, i synnerhet af Presteoch Bonde-Stånden, då på den ena sidan bombarderas från alla häll, och å den andra förvirras af långa sifferuppställningar: hurn förslag, som leda till de vigtigaste följder, framkomma i den oskyldigaste drägt såsom små redaktionsförändringar , tillågg i tabeller Oo. 3. v. så att äfven den mera skarpsynte hchöfver all uppmärksamhet, för att ej lata projekterna halka förbi sig, han skall icke mera förvånas öfver det fenomen han ser för sig att utdragandet på tiden med en riksdag utgör ett snart sagdt osvikligt medel att vinna allt hvad förut blifvit asslagit. Han skall endast stärkas i den tankan. att under nårvarande representationssätt föga någon förbättring håri år att hoppas. RENSA — — Nedanstående Kongl. Maj:ts Nadiga Förordningar och Kungörelser hafva blifvit promulgerade: Vi CARE JOHAN Åc. göre veterligt: att vi i Nader, med Rikets Ständer, funnit godt stadga och förordna, att, da frälkeränta säljes utom börd, hembud derat skall göras den, som skattejorden eger, inom tre månader ifrån första uppbudet, och jordegaren vara berättigad att samma ränta till sig lösa, inom den tid och i den ordning, som bördeman inkttaga bör, derest han vill sin bördsrätt begagna. Det alle som vederbör c. Stockholms Slott å Riks salen den 21 Mars 1835, li Vi CBRL JOHAN Sc. göre veterligt: att Vi, uppå Rikets Ständers hemställan, i Nåder funnit godt ånära sista momentet i 3:dje Capitlet af Sjöskade-Balken, Sjö-Lagen. och stadga: att. da tvist uppstar om bergarelön för gods, hvars värde ösfsverstiger Tvalmndrafyratio Daler, DOmmaren bör taga i betraktande ej mindre godsets värde, än äfven den möda och omtanka, som den bergande användt, samt den fara dermed varit förbunden, och. i inofm af allt detta, vedergällningen bstämma. Det alle som vederbör Åe. Stockholms Slott å Rikssalen den 21 Mars 18:55. VE CARL JOHAN Åc., göre veterligt: att. i följd af vårt Nådiga bifall till Rikets Ständers derom i underdaånighet gjorda förslag, Kongl Brefret till Hofoch Öfver-Rätter af den 2 November 1786, angående ändring i allmänna Lagens stadgande, om straff för Vaktkarl, som af försummelse eller vangömo. släpper fånge lös, upphört att vara gällande. Det alle som vederbör Åe. Stockholms Slott å Rikssalen den 21 Mars 1835. : T CARL JOHAN Åe., göre veterligt: att Vit Nåder, med Rikets Stän! der, funnit, att den. enligt 25 Cap. 3 8. Räåttegangs-Balken, Under-Rått ålagde skyldighet, att i grofvare brottmål sända sin ransakning och Dom till ji I HoisRöätenu in, för att der vidare pröfvas och skärskådas, hådanefter kommer d at upphöra, i afseende på sådan nidingstjumadhvarom handlas 1 12 Capitlet, Ä 3. 1 3 83. Missgernings-Ralken. Det alle som vederbör KC. Stockholms I Slott å Rikssalen den 21 Mars 1825. — Medelst Circulaire till Hofoch Öfver-Råtter, har Reg. med anledning —— af Rikets Ständers gjorda framställning om Råttegangs oslentliga hallande vid alla Polis-Domstolar och Under-Rätter, funnit nodigt. att låta vederbörande I 4 erinras, att ået urgamla bruket af offentlighet vid underrätter vidmakthålla. —— — — —ä —