Uti N:o 145 (förl. är) af denna Tidning lofvade Redaktionen meddela sitt omdöme, med afseende på Drätsel-Konmmissionens beslut vid tillsättuingen af härvarande Hamn-Kapitens beställning, och Red. går derföre nu att detta löfte fullgöra. Drätse!-Commissionen år vald af Borgerskapet att vårda Stadens ekonomiska angelägenheter, och äger inkalla tjenstemån att sig tillhandaga i alla Stadskuslialluingens utgreningar. Gräusorna för Kommissionens verksamhet och handlingssätt bestämmer en af Kongl. Maj:t, på Borgerskapets förslag, utfårdad Nadig Iustruction: samt på det att Stadens intresse icke må förbises och ej heller något lagstridigt vid förvaltningen utöfvas, består Kommissionen å ena sidan af Borgare och å den andra af Magistrats-personer, under Landshöfdingens presidium.Af en så lagbunden Styrelse, utkorad af Medborgare äfven bland dem som icke få slumra vid lagskipningens behandling, om ock Rättvisan låter straffets och belöningens atributer hvila, under det hon med klokheten från sin balkon åskådar tingens yttre ordnande, — borde man minst förvänta sig något epidemiskt minne af den flydda kolerans verkningar under de 30 hundedagarnes jemväl i administrativt hänseende betydelsefulla tid. Men om nu så skett, och att man genom en orättvis åtgärd beträdt lagarnes gräns, så har man ock dermed tagit första steget på den bana, som närmar sig samhällets upplösning. Hvad samhällsvärde äger den, som med ett missbrukande af medborgerliga förtroenden förargar opinionen ? och kan ett sådant tilltag urskuldas med något af lagvrängaren hämtadt stöd uti ett tvätydigande af äldre institutioners vålsyftande ordalek? eller månne den moraliska förebråelsen sofver på samvetets hyende, när en medborgare bryter ett förtroende, hvarvid lagstiftarnes granlagenhet uteslutit ansvar ? Kan den som handlat olagligt uti ett, — nemligen om han, mindre lifvad för svensk medborglighet, inflytelserikt på sina kollegers votum, bortgifver en tjenst åt oförtjent person — fullt tillsörlitas uti ett annat? ) Läsaren torde härpa finna nöjaktiga svar, om han blott be) En ny uppfinning, af egen art, röjer sig uti Revisions-berättelsen öfver Sjömanshusets räkenskaper för år 1831. Man skall nu förfäkta den och fordra Sjömanshusets upphörande uti en nästa Onsdag med Skeppsrederierna beramad sammankomst. Att betjeningen skall vräkas bort, förstås af sig sjelft. — IIVarföre icke minst det handlande Borgerskapets hörande, då den som i dag är Redare. kan vara skutlös i morgon. och tvertom. Men hvarifran fas då Siömän. när ingen finns som på dem har någon reda? och äfven, om det emot rimligheten vore möjligt, hvem ansvarar då för deras duglighet, på den plats en hvar uppgifver sig försvara? Skall man flagga, förmodligen på half stang, för dessa lefvande lik, så få de Z:delarne af Sjömansklassen som här behöfs och bo på landet, serdeles i Halland. Skåne och norra trakten af Bohuslän, uppföra observatorier efter det. från hvilket Professor Groothuisen ämnar kommunicera sig med månens innevanare, för att genom goda tuber iakttaga de signaler, som kalla till förhyring på Götheborgs ström, eller månne förslagot underlättar principen att upphöra med inhemsk sjöfart. eftersom mun, lik drängen, hvilken kastade hela vinterfodringen för hästarne på en gang. ämnar göra fonden fruktsam endast för den närvarande generationen, och intör.krifva Sjöfolket från England, likasom andra maschiver, äfven då de i Sverige kanna tillverkas? Revisionens syftning synes vara god. (när man förbiser afsigten att betaga sjöfarande detta deras endå stöd, i fråga om bevakande af deras rått. och Roderierna denna deras enda garanti för uppfyllandet af deras behof at dugligt sjöfolk) utt vilja förminska utgifter på den fattiga Sj inuns