Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 februari 1835, sida 2

STALL CE (1111(41 UA RV RT A2 —L—2 12725 — tolarne. — Detta Tal, hvilket ej bör blifva för verlden obekant sasom ett g till historien om den verkliga meningen med Tryckcarakteristiskt bidrag frihetsfrågans besynnerliga behandling vid denna Riksdag och sasom uppenbarande atskillige af Herr von Hartmansdor ffs innersta tankar, upptogs till hesrarande af II1r Dalman M. F., Cederschiold P. G., Frill. Sprengtporten J. J1., samt Grefva Frölich D.; emot. hrilka Frih. Cederström Jacob och Hr Lugerkjelm P.. yttrade sig. — ((årefre Björnstjerna M. började äåfvan ett tal i rigtningen mol Constitutions-Utskottet, men mäste. i anxe8 — ——— — ende till en häftig näsblod, aforyta redan vid första meningen samt begifva sig hem). — Hr Justitie-Radet Sfrule afgaf ett yttrande, hvilket egentligen ingenting annat åsyftade, än att bevisa, det Grundlagen i förevarande fall vore otydlig och art 36 samt Sl S8S. stodo i strid med hvarandra: vid hvilket förhållande Hr Stråle ansag sig böra följa det ulin-t otydliga och primitiva budet, 56 1 Mom. samt 81 8.med tillämpning hvaraf Hr Stråle tillstyrkte, i likhet med Hr e. Hartmansdorff. att Belänkandet måtte ldggas til handlingarne. Grefve v. Fersen Fl. ansag Constitutions-Utskottets Betänkande vara grundlagsvidrigtmen fann dock ingen annan utvåg att komma ur denna dilemma, ån att lägga Memorialet till handlingarne. Frih. Sprengtporten J. IF. skulle helst önskat, att R. och 4. tillsatte ett serskildt Utskatt enligt 35 8. Riksdags-Ordn. för att lagligen ätgärda förevarande mal. Grefve Horn och Hr Dalman trodde till och med att Standet kunde anmoda sina Electorer att omvälja Cou-titution--Utskottet, hvartill Rikets Ständer väl mätte ega lika rätt som hvar och eu primcipal mätte ega rätt att återkalla sin Fullmakt för ett ombud, som uraktlåter att verkställa hans föreskrifter eller förråder och försuskar hans sak. — Slutligen skiljde sig meningarne emellan Hr ZrIart. mamSlUL.s, Frih. Boyes m. sfl. proposition, att Memorialet skulle lÄggas till handliugarna, samt Herr v. Troils I:o att då Indragningsunktens upphörande blitvit af fyra Riks-Stand beslutad, förslaget att 3 Mom. 4 8. Trycktrihets-Förordningen eller stadgandet om Indragningsnakten, kommer att upphäfvas och uteslutas, förklaras hvilande till grundlagstulig behandling vid nästa kiksdag, samt 2:0 att förslaget om Juryns upphörande , såsom ufslaget af fyra RiksStånd, kommer att förfalla. — Vid derpå anställd votering vann sistnämnde mening med 69 röster mot 55.: — Hos Dreste-Ståndet vägrades af II:r Erkebiskopen samma proposition, men yrkades genom votering af Ståndet, med 24 röster mot 17, säger Stockholms Aftonblad. Aftontidningen yttrar: Hos Preste-Ståndet lärer H:r ErkeBiskopen vägrat proposition på en förnyad återremiss till Constitutions-Utsk ottet. — Bonde-Ståndet har stadnat i enahanda beslut som Ridd. och Adeln, samt tillika frångått sin tanka, att Juryn endast skulle besvara den fraga: om Skriften är brottslig efter Tryckfrihets-Lagen. — Hos Borgar-Ståndet ligger saken ännu på bordet. — Ridd. och Adelns inbjudning till Bonde-Ständet i lanefrågan blef d. 12 ytterligare bordlagd. Nya Argus för d. 7 dennes fästade vederbörande Representanters uppmårksamhet på vigten af de beslut, som Förstärkta Stats-Utskottet skulle vidtaga i Tullbevillningsfrågan. å Förstärkta Utskottets ufgörande af dessa frägor beror, säger Argus, om den Ordinarie Bevillungen skall ökas eller ock Riket inkastas i Utländska Statslån. Ett tredje alternatif giss ej. så vidt icke Utskottet beslutar att höja tullen på nåera få oartiklar och tills vidare uppskjuta nedsättandet af afvifterna å några andra; och yttrar vidare: må ej Utskottets ledamöter lata förvilla sig af en viss jargon tro, att t. ex. 6 sk. tull på Caffe ej skulle ntgå. Tröstar med. att tullen är vida nögre i många andra änder. antyder vidare, att endast mera eftersyn fordras för att förekomma tullförsnillning, och tror att få sakerna i det skick som vederbör, endast Regeringen sjelf verkligen blir interesserad för tulluppbördens rigtiga utgående. Rår detta inträffat, säger Argus, skall man Uka litet få anledning här som i andra länder att klaga öfver tullförsnillning. Dessa Årgi resonmemens kunna vi dock ej gilla; vi tro, att sednare tiders erfarenhet visat. det stegrade tullafgifter ingalunda öka Statens tull-intrader;