Dagens strider inom Fäderneslandet. (Insänelt.) Sveriges Representation kan nu mera icke anses uppfylla sin bestämmele. Ense derom äro alla tänkande medborgare utom de, som hatva gagn af det haltande i Statsmachinens gang. Det bistoriska . som Representationen föreställer. aberopas väl ånnu till dess försvar, men ingen besvärjelse till det förmultnade har någonsin kunnat gifva det lif. Allt som ÄTryckfriheten reder begreppen, blir det svärt, ja omöjligt, att bibehålla Representationssättet sadant det nu är. Gerna medge vi, att under fordna förhållanden det kunnat uträtta något godt, mea de elementer, som då satte Representationen i rörelse. finnas icke nu till. Adeln hade då förmögenhet. Förmögenheten gaf oberoende. Riddarhuset representerade en sansad, mägtig, och derföre af vara framtarne Reseringar aktad Opposition. Bonde-Standet, ivseende. att dess interesse var nära förenadt med AÅdelns: utgjorde merendels Ridderskapets Allierade i alla strider mot de 2:ne andra Standen, som gerna ville vältra skatterse på Landtsfastighietsförsögenheten, och mot Regeringen, som i alla tider. churn mer och mindre, yrkat skatternas förböjning. Preste-Standet var den tiden i bättre förhållande till sina åhörare ån nu, emed-ur desse das antingen kände mindre det tryckande at Tionden. eller insago mindre klart, ett folkundervisningen icke står i serdeles stor förbindelse hos Presterskapet. och att den dryga aflöningen till detsamma saknar motsvarande valuta i folkets högre bildning, och deraf följande dygd och sedtighet. : Anduisen ÅTorgare-Ståndet. Det var icke satt i nödvändighet. att försvara sadane missbruk. som Skraväsendet, enär desse missbruk hade sin motsvarighet uti andre, hos de öfrige Standen, under namm af Privilegier. Att till grun lon undersöka beskaffenheten deraf: att yrka deras upphätfvandekom da icke på allvar i fraga. Under försvaret af sina Privilegier, sattes icke Rorgare-Standet då, som nu, i en falsk ställning mot Nationen. Etter 1509 ars abdicatiou från Ådelns sida af de verksammaste delarne af det Staudets Privilegier, såsom besittningen af Säterier, inqvarteringsfrihet m. m. har Borgare-Ståndet, för att afleda uppmärksamheten från sig i ofvannämnde fall, nu strängt yrkat sparsamhet vid skatternes användande, under det att Ständet i Representationsfragan slutit närmare törbund med Presterskapet. — Sådaut åär ock naturligt. Begge desse Stånd ha att försvara verkliga Privilegier, och icke skuggan deraf, som de 2:ne öfrige: men hurn länge dessa Privilegier äga bestånd, eller som är detsamma, buru länge nu varande Representation, hvartill de verksamme elementerne länge saknats, kan bibehålla sig, är en fraga, den tiden ensam kan lösa. Denna tid torde ännu vara något aflägsen, så vida icke en förändrad Rådgifvande personal kommer att inse Regeringens egen fördel kräfva, att den tager initiativet, och genom Representationsförändring bereda sig möjligheten, att, i förening med den andra Statsmagteu, verka till ett, af begge ärligt sökt. för landet önskvårdt mål. I det skick Statsmagterne denne Riksdag visat sig inför Nationen, har man icke rätt, att hoppas mycket godt för den närmast ligvande framtiden. Regeringen begår nya anslag, klagar öfver Ständernas misstroende. tadelsjuka och sniåktighet. samt — märkom — splittrade asigter. Regeringen hänvisar till det bedröfliga tactum, att när den framställer propositioner al obestridlig och stor nytta, såsom om de tysta törmansrätternas upphörande m. m.. så gifva Ständerne afslag derå. De motvilise Stånden äter anse största delen af kadgifvande personalen för gammal, dels till aren. dels till ideerne, för att kunna inse nagot af den nya tidens behos: tillvita Radgifvarne. att vara utan vilja och förmåsa att verkställa förbättringar i Statsskicket, det vare sig i frågan em IKepresentationsförändringeler i afseende på ett behöfligt nytt sinancielt systeme: att handla utan allt syståme: samt slutligen att misshushålla med alla de medel, som Komma nnder deras disposition. — De tro, att om ett utländskt lån, till rincare eller större belopp, anförtros åt denna radgifvande personal, penningarne hortsmälta till onödige utgifter, och stadna till eu def i Bureancratiens händer — Lanesystemet likna de vid en rakknif. De vilja ej lemna den i de gamla barnens händer. Hvad öfverdrift i dessa tillmälen a ömsee sidor må finnas. är lått att urskilja för den del af Nationen, som med uppmärksunliet följer Regeringens och seeprewutationens osleutliga handlingar — dertill fordras blott opartiskhet. Den finnes hos medelelassen at Svenska Foiket. mera ån nåERE SL 1 02 ...9dbeepl;0e — Ä 1