(Önsanhdt.) De rykten flere Stockholms Tidningar upptagit, med afseende på kandidaterne för ledigheten efter aflidne Land-hHöfdingen öfver Götheborgs och Bohus Län, WHerr Grefve Avel Rosen, vagar Ins., för sin del, alls icke anse tillförlitliga; ty detta vore att mis-känna Styrelsen ej vara uppmärksam på tidens kraf och folkets fordringar. Icke som skulle Ins. hafva nagot synnerligt att anmärka mot de personers indiväidunalit, som till den Aflidnes efterträdare blifvit ifragasatte, enär erfarenheten tillräckligen besannat, att folkets opinion etter röst, — i fragor om dem, som närmast skola inverka på dess väl, — så sällan blifver radfragad: — utan härmed förstår Ins. det grundade anspråk, som det egentliga Bohus Läns aktningsvärde Invanare för ögon. . 2 — r 2 er blicket äga att. vid ny höfdings tillsättande, först och fräåmst se den förändring i Länets indelning afgjord, som redan 1SI4 ifragavar och S. T. Forsell i sin förträffliga statistik, så väl motiverar behofvet af, men som da ej kunde verkställas af konsideration för framlidne Grefve Rosen , och som , kanske ; . a . är A I äfven nn, skulle uteblifva för decennier, i händelse någon gynnad ibland hofskaran hann dessförinnan att tillsättas. Det är således, med afseende härpå, som Ins., — aldrig egnande sin penna till annat än hvad han är öfvertygad på en gång bereder den enskiltes och det allmännas sannskyldiga bästa, — trott sig pligtskyldigt böra erinra både om att trefjerdedelar af nämnde Bohus Läns resp. Invånare beklagligen allt för länge suckat under de mångfalldiga olägenheter, som, för dem så naturligt uppstå af Landshöfdinge-sätets placering i Götheborgs Län eller ena åndan af det nuvarande, nära fjugo mit långa, dubblett-lånet, och de lika mångfalldiga svarigheter som, för sjelfva länsstyrelsen sig dagligen deraf förefe; dels med en blick på den skyndsambet som isynnerhet, i vissa fall, i administra. tionsväg är så nödvändig, och dels emedan t. ex. invånarena i Wåätte Härads kanske ofta i den största bagatells-sak. måste åläggas resa mellan 30 å 40 mil. fram oeh tillbaka, förbi dörrarne af Elfsborgs Landskansläi, — in till Götheborgs Landskansk, utgörande ju, för dem isynnerhet, en ganska tung och obillig extra beskattning? — Om man vill rätt gagna och vara nyttig. maste man, i främsta rummet, tillse, att icke hvad som motverkar alla goda bemödanden och med lättket kan undanrödjas, drages på tiden att bringas till ändring. helst då detta är af en så på folkets väl inverkande beskaffenhet, som i ifragavarande sall. Tills nagon. så högst nödvändig , bättre länsindelning öfver hela riket i allmänhet blir företagen, — hvilken. att döma af trögheten i hvarje nödig reform. torde bli att vänta på, — anser Ins. för sin del l ett betydligt steg framat på förbättringarnes bana vore taget, om t. ex. Landshöfdinge-Åtet öfver Bohus bån7 förtlyttades fran Götheborg tull Uddevalla hvarest det komme på sin behöriga verkningspmakt, angefär midt melloun detta läns yttersta ändar. och igenom hvilken förnuftsenliga placering säkert den allmänna migbelatenheet, som nu, öfver så otaliga olägenheter, at den langsträkta länsindelningen later höra sig, otvifvelaktigt försvunne. Med den föreslagna förändringen föreställer Ins. sig, likväl så naturligt, att Bohus Läns Få grånsor, at södra sidan, icke borde sträcka sig utöfver Götha Elfs nordliga skiljolinie vid Rongelf, eller hvad af ålder till samma Lån räknadt blitfvit. I anseende till det, att dels Styrelsen, under närvarande administrationssått, icke lärer anderlåta att omfatta det tillfälle, som härigenom erbjudes henne, att få en ny angenäm plats åt någon af de lycklige patrioter, som sig. i dess intresse, t. ex. under riksdagen, utmärkt; — och dels ett lika kärt