Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 februari 1835, sida 2

GÖTHEBORG. Ridd. och Adeln har förelagt Konstitutions-Utskottet att inom 8 dagar inkomma till Riks-Stånden med sitt Betänkande angaende Riks-Ståndens beslut öfver Juryn och Indragningsmakten. — Högst trovärdiga bref från Stockholm, med gårdagsposten. omnämna att Riksdagen med visshet kan antagas vara slut före utgången af Mars månad. — Diskussionen d. 2 Febr. i Plenum hos Prestestandet öfver Läånefrågan räckte ifrån Pleni början, eller kl. 10 på förmiddagen, oafbrutet till kl. närmare fem på eftermiddagen, då den ändtligen genom votering var afgjord. En varmare och vackrare diskussion har aldrig sedan det nya Statsskickets införande ägt rum i Presteståndet; äran af diskussionen var dock hel och hällen på deras sida, som bestridde Lanet och talade för bifall till Stats-Utskottets Betänkande. Så allvarsamma , så kraftfulla sanningar, som denna dag högt uttalades i Presteståndet. hade väl Ministeren aldrig föreställt sig att få höra i detta Stånd. Men vi ihägkomma Molieres bekanta uttryck: Tu YVarez voulu, Åc. c. Oaktadt Styrelsen, på visst sätt, nemligen på ett ganska snöyligt sätt kunde anse sig vara segrare genom pluralitetens omröstning, så var dock opinionen bland de talrika åhörarne, som i stor mängd infunnit sig, enhällig, att sällan en Styrelse genom diskussionen lidit ett större moraliskt nederlag; och ahörarne kunde ofta svårligen afhålla sig ifrån att genom bravarop ge luft ät sina känslor och tolka sitt bifall till Docktor Morens och Prostarne Hallströms, Stenhammars och Ödmans, m. fl., enkla, men kraftfulla vältalighet. Utom de nyssnämnde Talarne, som mest hänförde åhörarne, utmärkte sig äfven såsom Talare mot Lånet, Doctor G. Nibelius, Prostarne Nordin, Östberg , Rosen , Senell, m. fl. På motsatta sidan yttrade sig ock en stor mängd Talare, starka genom sitt antal, men svaga i sina skål. Då det ändtligen skreds till omröstning, sågo de Ministeriella Talarne sig försatta i nödvändighet att sjelfve omkullvotera Regeringens proposition om Statslan, och kastade sig på den af Reservanterna i Utskottet framställda utvägen. att låta Rifsgäldskontaret gå i borgen eller garantera de Län, som af Huypoteksföreningarne SJELEVE kunna upptagas, till ett belopp af 2 millioner R:dr Fpecie. Denna mening segrade, som sagdt är, vid voteripgen med 29 röster mot 17. Som läktaren icke på långt när rymde de talrika åhörarne, så hade Standet den artigliten att tillata en mängd personer att. i förmaket och äfven i sjelfva sessionssalen , ahöra diskussionen. (N. Årg. — Samma dag skulle Lanefragan förekomma i Bonde-Standet, och, som det troddes, äfven på Riddarhuset. — Pa Stats-Tiduingens partiskhet, vid redogörelsen för utgången af RiksRätten, har Nya Argus fåstat sine läsares oppmårksamhet i toljande ordalag: Statstidningen lofvade i sin prospertus ärlighet och opartiskhet. Att dessa löften endast voro ett Tartufferi, kunde man på örhand med temlig smnolikhet förutse: och denna samnnolikhet Ör argick lill visshet, da man ibland de eventliga opinionledarne i Tidningan säg signaturen: Philaletlety cheten för den firman år känd. Emedlertid ar det dock icke att vänta. att eusidigheten och oärligheten mot Publixen skulle kunna ga sa langt, som man sett af ett färskt, flagrant exempe. Statstidningen, som tryckt hela skriftvexlingen inför RiksRåtte., och pluralitetens utslag eller Rättens slutliga Dom, har nemligen supprimerat och alldeles undanhållit Allmänhetens kännedom de serskilda afgifna meJincarne at Minarfteten. eller Justitielladen Straålae Thamntandar D.