—L — — )iA.. 0 Uti Sotenås Härad insunno sig, omkring 14 dagar före Juhl, 2:ue Ynglingar från Skärgården, den ene för att smeka sin utkorade fästmö och den andie för alt göra sin vän ett angenämt sällskap. hos den utvalda Ternan. Men kärlekens ständiga kyssar blifva i längden pinsamma för den, som, sjelf icke får smaka den himmelska Näctarin. Den goda vännen lemnar derföre de bada ålskande, och under den stjeruklara aftonen begifver sig ut att promenera, under flycktiga tanckar på det nyligen skadade jordiska paradiset. IIan styrer sin Kkosa at den brusande stranden, (ty kärlekens santasier trifvas vål vid böljornas sus) och under sina betraktelser faller det honom inn att äfven betrakta en gammal och nästan förfallen sjöbod. Efter detta för vederbörande olyckliga infall, kan han icke neka sina egna ögon att se. hurusom den lilla Jöboden är full af idel Packlaådor, Balar och Fastager. Bohuständske Skärgardsboarne äro icke så ovande att se dylika Figurer, att de anse dem för hvarken Spöken eller annat ondt, men att så läugt inat Landet, på en allmän färgeplats och vid en brygga. på hvilken ofta passera resande , få skada sådane schöne Rariteten, var ganska förvånande, IIastigt begifver sig dersöre den gode reskamraten tillbaka, och, med lika. om icke mera upprörde, känslor, än sjeltva de älskande, berättar det be-. le, som träffat honom under hans ensliga vandring. Slut med synnerliga oc kyssar och omfamningar !: Som ett par länkekulor ur en mörsare skynda ynglingarne till den beryktade boden, hvarest de, under några ogonblicks gissvingar, hvarifran så hederliga Jublklappar kunde förskrifva sig. förmärkte en båt anlända till den närbelägna bryggan, med 4 personer, bland hvilka Skärrärd-boarne, riktigt nog, misstänkte den ene att tiga Hufvudbestyret med det härrliga godset. Nuglingarne besluta i hast att för den misstänkte gifva tillkänna, att de voro redan invigde i sjöbodens hemligheter, och ville salunda göra sina personer viktiga. Men han, som troligen vand vid yrket, läter icke förblufla sig, utan i hast upptänker en list, hvarigenom han för tillfället. bevarar det stora hela, och tillika inblandar alla närvarande i brottet. I I I I i för att icke behöfva frukta för deras vittnc-mal. — Han yttrar derföre under starka försäkringar, att han icke har nagon den ringaste kunskap om ifragavarande godset, utan anser det som en god Pris, och föreslår alt genast i li; ka manga lotter dela rofvet, af allt som i bast kan åtkommas. Förslaget.( 4— 1 — I bifölls och sattes genast i verkställighet, hvarefter fästmannen och hans lycklige vån skyndade förnöjde till sitt hemvist, hvarest de i glädjens rus, sam-. ma afton, genom sina granna Dukar och Shawlar råkade upptåcka heta hemI ligheten för en tredje person, hvilken begagnade tillfället att hes Tullbetjeningen betinga sig en hederlig belöning, för att upptäcka, hvarest ett betydligt beslag skulle kunna göras. Följande morgon, i dagens gryning, stod redan Tullbetfeningen, ned ötveroch underbefål, vid den herrligt beskrifaa sjöboden: men, O biunimel! i Boden var tom, inga fastager, inga balar, endast en stor uppbruten packiaI day samt papper af alla kulörer. Under det ala forhoppningaratt ertappa . Ä 1 godset, sålunda voro försvundna, och Tullbefålet briwenrnrar och svår i de närm sta bovdsordarne spatserar en posterad Åagt-lTatsinan på den Skummiga stranden, I I och under tanken på den till-tundande Julilem, och hurud ban läst ow den l-dJjerna som förde lITlcråarne till Bethlebem. kommer han på det infallet, att det krinosprulda och i färgor skiftande papperet skalle blifva hans ledstjocna. för att upphinna fruntidens lycka: en stör och betydis beslacare-sndel, Mod spejande blickar, som en fiskirase på halvets glänsande yt I a, följer Fartk PBatgnaunen det ena papperet ettar det andra, till dess han uti en stor bergsklytta ner hörnet af cu såck, sem år ucg Umtmodlest att frunsticka, un lar t Å mans ensris och massa. VulHerracne, sew iHÅron cenmast erböllo Fapport. ; lcYHAdÄA. inod icte upplifvade RKanslor, till berssklyftan, och funno der ostäm! : 4 I l Ä pad: varor, som vid Cäddevalla Tullkamuzate värderades till umkring 3000 0 18 i pa lera förskttue decewrnier kan i vår ort uppletas, hafva PullbevakningsCoatrelleuren Depäöuborg och Jagt-Uppsyningsman ISOmam, genom gemensam— — 1 Få — . — 1. Ä — — Eter denna för Tullbetjaningen så lyeklisa och severrika dar. hvars like ! a ma eitertorsköomusar. under hela JuHUAHHAA AkHt f11 (Eq Ln oc Al le 2