Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 december 1834, sida 2

121.1— 11879 VASS 7IPXÄ41148K x 7 77 777 711rr —mg c — — ras derstätles töt I R:ar 7 sk. Från Tidningarne med Mundagens Norra och Södra Stockholms postRiks-Ratten, som on organiserat sig, bestar af följande Ledamöter: ContreAmiralen m. m. Grefve C. Cronstedt, Presidenterne Frih. af Nordin och Westerstrand: Justitke-Raden Temptandar. StraleIberg: Vice-Amiralen Cojett, (mn.-Major. Frih. Lovisin. Hof-Ratts Rarsdlderne Landgren och Sehöne, kammar-Råtis-Radet OSUngius.Kammar-Radat Fägersten, Com merce-Rådet IVOamark. Amir.-Kam.-Radet Elers, Stats-Kommi--arien G. E. af Tuneld och s3Uergs-Radet Tribier. — Svarandlerne äro kallade att d. 23 instålia dig i Riddlare-Salen å Siottet till Svaromal. Konstitutions-Utskottets märkvärdiga tilltag att skilja förslaget om Indragningsmakten från det om Juryns upphäfvande förevar d. 18 dennes i Ridd. och A. plenum. Pa Utskottets sida uppträdde, utom förfäktarne inom Utskottet, II:rr Cederström, Hegardt och Lagerhjelm, Frih. I.. Boje samt II:r v. Strudsenfelt. sekunderade af II:r v. Hartmansdorit. Emot Utskottet uppträdde först Grefve ÅI. Björnstjerna. hvars skriftliga anförande utmärker sig genom en vidsträckt, skarpsinnig och frisinnad undersökning af detta vigtiga ämne, hvilket jemväl hälsades med ett allmänt braro ; äfvensom Grefve Horn, II:rr W. F. Dalmaun, EL. J. IIjerta, Cederschöld, Hjärne och Emil v. Troil m. ft. Slutligen instämde Standet utan votering och under bravorop i en förklaring af H:r Landtmarskalken, att någon annan proposition ej kunde framställas, än den att alägga Utskottet ställa sig till efterrättelse grundlagarne och Ståndernas beslut och inkomma med särskilt proposition angaende Indragningsmaktens upphäfvande. — Samma beslut är förut sattadt af de 3:ne öfriga Stånden. Ridd. och A. beslöt vid samma tillfälle att lata måla II:r Landtmarskalkens porträtt för att förvaras på Riddarhuset bland deu samling som der finnes, af Landtmarskalkar sedan 200 är. med undantag af Ordföranden ar 1789. — H:r Petrs motion. rörande anhallan hos Kongl. Maj:t i afseende på utarbetande af förslag till representations-förändring, afslogs i Borgar-Ständets plenum d. IS dennes. II:r Talmannen förklarade, att han ansäg sig af Grundlagen hindrad att åt H:r Petres motion meddela proposition om remiss till Borgare-Ståndets enskilta Utskott, hvilket antogs med 15 röster mot 8. Häremot reserverade sig II:r Petre, med förklarande att han trott (och många med honom) ämnuef förtjent en annan behandlig, eller att föredragas uti ett ordentligt plenum (nu voro endast 24 Ledamöter närvarande) , da nemligen: Ståndets Ledamöter voro tillstädes och icke, såsom nu, till större delen. bort-. gångne. — Debatterne öfver den af Utskottet föreslagna absoluta inoch utförsebfriheten äro nu slutade i alla fyra Stånden; Ridd. och Adeln samt BondeStåndet antogo denna sats; men Borgare-Ståndet likasom Preste-Ståndet förkastade den? — Följande redogörelse för debatten angående Tullbevillningsfrågan på Riddarhuset är lånad från Dagligt Allehanda: TullbevillningsBetänkandet diskuterades i gär hela dagen på Riddarhuset, der i allmänhet de liberala äsigterna gjorde sig gällande, undantagande i frågan om Tackjern och Mabn, hvarå bestämdes en lika hög utförseltull, eller 4 R:dr B:co pr skeppund —; hvaremot IUI:rr Dalman IV. F., Stuart C. G. och F., Hjerta Lars och Frinerre Kasta J. . sig reserverade, under åberopande deraf, att om fin Stangjernshaudteringen förtjente skydd, sa vore det likväl orimligt att detta skulle ske på andra näringsgrenars bekostnad och under förbiseende af de rika inkomstkällor, som kunde beredas Sverige, genom en LUUVI1 förändrad rigtning af dess industri, i afscende å Jernverkens beurbetande. Den af Utskottet för Jerumulm föreslagna skyddstulln af 25 procent vore dessutom tillräckliat håg, för utt i de flesta fall göra all export förlustbringaude. — Expostiulles bör Sidagjera sktes till 16 skillingar pr skeppund, hvaremot likväl H:r Uäfren opponerade sig , under förmenande, att då Svenska Exportören i de flesta fall vore COumissionär tt utlänningen , det egentligen vore den sistuämude som finge tillvodonjuta vinsten. Ett sädant resultat bestriddes likväl af Frih. Kanstzow J. A.. Herr Dabnan lIi. PA Friherre Tersmeden I. F., II:r Stuart (.: (i.m. fl., hvilka visade, haruledes vara jerupriser ingalunda berodde af den högre eller lågre utförseltullen, eller ens inhemska tillverkningskostnaden, utan af Sycnska Jernets värde på verldsmarknaden, i förbållande till öfriga Jernsorter och de betintliga behofven. Så hade 4. ex. för 6 å 7 är sedan värt Jern — med fira tull och till och med lägre tillverkningskostnad — gällt 25 a 30 procent mer än nu, med bättre afsättning. Beklagligtvis vore visserligen Jernhandeln, åtminstone i Götheborg, så inrättad, att det vore Köpmannens interesse att sänka Jeruprisen, för att sa sålja destofler skeppund, emedan hans provision utgick ester untalet skeppund, som bortslutades — men denna orimliga coutume berodde dot ar Jernvörks-garne sjelfva att förändra. De finge nu tillfälle dertill, om priset höjdes, i följd af sänkt tull Åc. Såsom tull å Cafe hade Utskottet föreslavit 6 s. pr skalp. R. och A. nedsatte denna till 4 s., dels emedan erfareuhe en visat. att då tullen a Cusse varit hög, hade icke hälften så mycket i tallintrad tillfallit Staten, som då den, varit lägre, att varan vore lätt att inpraktisera i små båtar från Danska Öarne och, såsom ostämnpelbar, omöjlig att confiskera, sedan den väl inkommit i landet, dels emedan Caffe vore att anse såsom en helsosam förfriskning, äfven för de mindre bemedlade folkklasserna, och att önskligt vore det genom smakens rigtning at dylika drycker, bruket af det helsoförstörand bränvinet kunde minskas. Den asist delades af Friherre Kantzow J. A.. Grefvarue Hora C. 1., Posse Ar., Platen, UHerrar af Billhergh, Stuart C. G., Dalyutun IK. F., m. fl., men bestrid les af llerr Lfe, som ansag Cafe såsom en öÖfvorflödavara böra beskatte,s hågt. Tullen å Socker bestämdes för Mascoead till 3 s. och för krossadt Lumpoch Havanna till 6 s. pr skalp. Emot förhöjning till högre belopp än 2 s. a Mas: ovad Ar AR tr Og (Co ft! Han ansåävr de redan djijord för