Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 december 1834, sida 2

Å1 JKUH: tunderteknad al of hbland Stadens mest ansedde Inne-nsnree, angående undanrödjandet af vissa lokala förhållanden af förmenadt enl st inflytande på hälsotillstandet, och har samma skrift, jemte serrst Skri vei-. asystantke ändarålets ernåcnde, från SändhotNåmeader i Zoer öfverlemnats till Magistraten, med begäran att de atgåärder, som ämnets beskaffenhot fordra, måtte skyndsammast varda vidtagna. Red. utei sluter med fit unelerskristernas mechlelande, som en reservation af en af Fledamöterne, byilken icke synes vara vän af pressen, föranledt kontraservationer, och detta otvi veisktigt skulle öka den munterhet, sam skrifms uppstaleng turde afiocka läsaren. Staclens Innevänare i alsmänhet, oj mindre än da personer som besökt Götheborg, lemna vi att sjelfve bedöma huruvida överdrilt i skriften förekommer cllor cCi den tyder så Folia: 1. t. UEhora de förhållanden, hvilka nedanöre omförmälas, icke knnna haxa sumdkallit respect. Nämndens uppmårksau het, och, som eu följd derar antinen allaredan hava tÖranledkt, eiler ock framtk-lofår teetm fiil öfverläggning. härom, så anse undertecknade icke dess mivdre deras medborgerliga pligt fordra, att, fömedest denna skrikt bereda respect. Nämndans blifrande beslut barufi det stöd, som torde erfordras, för att. utan tvekan, kunna yrka nödige atgärders skyndsan ma och kr ftFlla vidtagande. (iötneborgs läge, ehuru ypperligt för den större verlds andeln. år ivgalunda lika lyckligt vald med areendepå helsan. Liggande ntmed öda Elf suti en Träsk-slått. som höjer sig knappast en aln Ötvär vattenytan. och byggd på Trask sarot omgifven, eller rättare, innesluten inom hergshöåjdaer, hvilka hämma luftströmmen, alböjes detta onda irgalnda genom Stadens rätvinkliga gator, och alldraminst af de inom Staden befintlige höjder. som afhalla d vestliga luftsträmmems friare fart: och från det hall. der IUuätströnt är friast, eler från Norr och Nordost, stryker den från Tiugstads udde till foten. af Ramberget öfver en stor basin, som, vid mycket lagt vatten. barlägger en bottten, bestaende ders af sand. men till större delen af gytftja. En at Götheborgs vigtigaste haudelsgrenar för minntrörelsen, nomligen: afsaättn. ugen med sill, tisk och tran. Pedrikves här. helt ohla med lv,d Ånn Åger rum i andra väl teglerade större Sumsällen, å Stadens mest frerfueuterade gator, och för ereuh der alltid, dock mest om sommaren, en olidesig stank. Enahanda förhållande är med Stadens Vestra IILammu-dani! s med rätta kallad Iorthamnen, hvilken, utan att uppfylla ändamalet al en vattenledning, barlägger om s mmaren när vattenytan uti Elfeen, (kRvarifran fanmvden ochåller ditt vatten), är lägst, en gyttja. som formerat sig af de latriattenmor, hvilka der hafva sina aflopp, och inficiera atnospheren med sin utdanstning. En hvar, som passerat genom Gamle Port. känner hurnsom häktet, deruti anbragdt, med de häktades excrementer, är besvärande genom en oftast odräglig lukt; alldeles att färbigå huru detta minnet af Stadens förra fästningsverk be gagnas af vakt och passerande såsom ett tjenligt receptakel för urin; — ej heller att nåmna den stinkande Fiskflotten midt i Staden. Från hvilket håll än Stadsbon, som mäste gå, begifver sig utom Staden för att i dess grannskap andas en renare luft, blifver han lika ömkligt bedragen 3 utmed Elfven, i Nordostlig rigtning, breder sig en träsk-slätt, med fleralldiga vattenpölar, lemningar af stormflöden, hvilka om sommaren öfvergå till förruttnelse, och, i förening med ruttnande kreatur, som af Mästermans drängar der blifvit afdragne huden, förpesta luften rundtomkring. Å hela sträckan mellan Stampen och gamla Allen insuges utdunstningarne af flere stående vattenpölar, som om Sommaren befinnas uti petrificationstillstånd. Å Exercitie-heden, nära invid vägen, äger samma förhållande rum. Från Gamle Port till barrieren vid Casern-törget utdunstar Vallgrafsven om Sommaren sina mefitiska ångor. Invid omförmälte barrigre vidtager ett träsk, som följer Nya Allen intill Masthuggsvägen, så otäckt, att det knappast kan beskrifvas. Midt emot bryggan uti Nya Allken, och i fonden af en canal, befinnes en demonterad ba-tion, som nu är roceptakel för en osnyggbet, för hvilken ord saknas i ex stådad berättelse, Pi höngar om berörde brygga börjar ater ett stort staende vatten, som om Sema aren övergår till förruttnelse. Pustervikshamn har småningom börjat fyllas med gyttjan, som uppmuddrats dels. i Canalerne dels i Eliven, och, vid lagt vatten, ligger denna gyttja bar i fuktigt tilletand. — Vi få hår amnärka, att. från och wed Vester om Gamle Ports brygga, erhålla Canaler. triisk och Vallgrafvar intet annat vatten , än från Elfren. hvadan, när gaellenytan om Sommaren i Elfven är läg, förbläfrer. vid stäla luft, det då uti berörde Canaler och Svafvar till äfrentyrs befintliga vatten stående och ölvergår till förrutthelse. En hvar, som passerat dessa vågar om sommaraftiarnå, har haft dtillfälle att härom tillräckligt öfvertygas. Stadsbon kan icke, utan äventyr för sin Hälsa, njuta Sxalkan af em sommarafton, vid eller kort före solens nedanng. uti någon Staden närbelägen trädgard, emedan då framtränger sig tukstigpheten utur den endast nagra sot 4 öfver vattenspegeln höjda marken: deuna faletighet och kyla är starkast just efter de varmaste dagarne. Stadsbon kan ej väga nyusta svälkan af en sO:uiharafton under promenerandet omkring Staden. emedan den nyss beskritaa kytan och fuktigheten förenade med mefitiska utdunstuingar af stående vatten och träsk högst menligt inverka på menniskekroppen, som, under en starkare värme om dagen, allaredan blifvit ömtålig. Petta onda höjes ytterligare, vär en ihällande: värme med stillastående luft inträffar, och är, ganska naturligt, alldravårst under rötmånadstiden-. Häraf fione vi ock orsakerne, hvarför vi i Götheborg, under nyssnämnde körhallanden, alltid blifvit hemsökte af svåraree pidemiske sjukdomar, hvilka, äandor deras olika nan n. äro nogsamt kända. Allt detta lur oftast utgjort föremål för allfvarsamma samtal, men h ttills stodnat vid ett löst ordande; men nu, sedan Choleram kommit till Os5, OCI vi, ikhet med hvad erfarenheten visat öfverallt uti större sjöstäder, ganska säkert få behalla sjukdoms-fröet uti flere konsamanele år: Ph slene Artas lena