fritt och obehindradt till räde af Kronans ombud en tillräcklig garantie mot ulla öfverträdelser? i UIvarföre skola Delägarne af en Solidarisk Bank aflemna 25 pCt i lätt renlisable papper Å. ÅC., om de, t ex. i sina ingångna Bolagsreglor, lemnat Direktion rättighet, att efter begagnandet af första kontanta insatsen, 25 pCt, insordra successift, tio pCt i sender, hela det tecknade kapitalet, och hvem vill utom denna rättighet åtaga sig Direktörskap för en PrivatBank, når icke med i förvar satte papper och hypoteker, de må vara så fått realisable som möjligt, utan blott med Rikets gångbara Mynt; Privat-Bankens Sedlar vid deras uppvisande kunna inlösas? Hvarföre skulle en Solidarisk Bank ej få ha mindre lottägare än femtio — når delägarnes förmögenhet, men ej antalet af deras hufvuden. i sinom tid blir föremålet för Kongl. ÅIaj:ts Nådiga pröfoing? Hvad mehn kan Allmänheten lida, om tjugo eller trettio kunna stifta en Bank? Eller bör man ej väuta, sig ett lifligare interesse och en större omvärdnad af personer för en sk i samma mån summan, hvilken de tecknat, äår större? Om Utskotten nöjaktigt kunna besvara dessa frågor, då må anmärkniugarna anses obehörige; men med den praktiska kännedom vi här hafva om saken, kunna vi med säkerhet förutspå, att. om betånkandet blir lag, ingen enda Privat-Bank härifrån till nästa Riksdag kommer till stånd. offentligheten är det bästa praservativ för missbruk och afvikelse från Stadgarne. Känner Allmänheten Delågarne af en Solidarisk Bank, och de förtjena förtroende, så stadgar sig allmänna opinionen derefter, Vinna sedlarne ej förtroende, så komma de hastigt tillbaka, och Banken måste då inlösa dem med Rikets gångbara mynt. Men huru kan en Bank-Direktion verkställa sådant, när den ej har mynt och l ett kritiskt ögonblick e kan få mynt för sina lätt realisabla papper eller inteckningar? Här i Götbeborg skulle t. ex. de betydligaste utlåningar ske mot hypotek af brandförsäkkrade varor, antagna till ett nedsatt pris. Dessa måste vål ock kunna anses såsom reella hypoteker, och Sedelemissionen äfvenledes utan ringaste åfveutyr kunna utsträckas Jemväl till det belopp, hvartill de af Direktionen som pant blifvit emottagne. Ouckligt bör ansvaret och kontrollen vara stränga. Vid en Solidarisk Bank ligger detta dock redan i sjelfva sammansättningens natur, och Direktionen År med sin heder så tillsågandes medelsman mellan Bolaget och Aumänheten. Inom de af lagen utstakade gränser bör den, utan att komna 1 kollision med andra personer, I följd af det moraliska och juridiska ansvar den iklätt sig, kunna handla fritt och icke besvåras med ; vidlyftigheter. Om Parlamentet i England ville föreslå, att en Bank-Direktör skulle gå till Sheriffen, hvar gång en delägare I Ortens Privat-Bank ville. göra ombyte af deponerade hypoteker, så skulle det väcka allmänt Åtlåje och ingen hederlig man någonsin åtaga sig en Ilank-Dircktöm befattning. En Solidarisk Bank bör af lagen anses såsom en enskild UIandlande blott med den skillnad, att det ständigt bör stå Regeringen öppet att taga kännedom om afkärernas ordentliga handhafvande. Så länge Banken, under en sådan jemn tillsyn, redligt uppfyller sina förbindelser, så länge bör den offentliga makten likalitet uppståtla restriktioner för beloppet af dess törbindelser eller sedlar, som den gör det för den enskilte Köpman: nen, beikers kredt, som man väl vet ej ensam beror på sörmäögenhkhetens storhet utan likaså mycket på drift och klokhet att rätt använda densamma: och då betänkandet innefialler det förslag, att en Solidarisk Bank hvarje manadl till klandehoch Fiuan--Expelitionen skall insända em kfullktändig Tablå, och denne Tablå hvarje ögonblick kan befordras til! pyyvket: så inses lätt, att eu Pirektions ringaste afvikelse från klokhetens. föreskrifter ofelbart skulle medöra Baukens upplösning , hvilket ingalunda kan vara den plan, för hvilkens ernående enskilte Medborgare sammanskjuta sin egendom och ikläda sig ett gemensamt ansvar. ——— —— — —ä—cL 5!— Z —— —— —k— — — ———— — ————— — — —— ———ä m —— -——— W——