eriet på krigsfot. Då behösdes blott uppköpas i behofvets stund omkring 1500 Hästar, för att förse 24 Fältbatterier. Om nuvarande Indelta Curallerlet och allt Rusthåll i Riket lindrades, på det sätt, att två Rusthåll sammanslogos till ett med skyldighet att hålla sn karl och 2 hästar, funnos på fredsfot 2750 man Cavalleri och 5500 hästar. Om Bevåringsdistrieter med omkring 1500 mans Classer anslogos till Cavalleriöfning , hade man hästar till denna Bevärings årliga öfning och äfven le ofeannämnde 1080 hästar till Artilleriet. Då behöfdes för att i krigets ösonblick uppsätta 3000 man Caralleri, endast uppköpas omkring 2000 Ridoch Trossiästar. Det värvade Cavalleriet kunde försvinna; och det indelte kunde med sin Beväring få 30 dagars öfniteg. Om RInsantertet minskades så att Tre Rotar sammanslogos om tvenne karlar, Bel fredsivten omkring 15.000 man: Befälet blef lika, som nu, i alla vapen om det behöides; men jag anser att yugsta Officersgraden borde endast hållas halftalig, för att ej få inläcka för mänga i yrket. hBäeväringssystemet erbjuder så lätt dess complettering vid krigstillfället. Yngsta Beväringsclassen kunde då exercera tillsammans med Regementerne och upplärdes således hastigare och säkrare; 30 dagars möteu skulle göra att öfningen vore tillräcklig. Säkert är att efter några års förlopp vore hela nationen genom en sådan öfning nog bekant med vapnens bruk, för att vid krigstillfället kunna åter uppöfvas deri. Trosshästar ät Regementerne kunde till en del vinnas genom accorder och är i alla fall äfven en behöllig utgift. Huru stor lindring gjorde ej allt detta i Folkets årliga skattebördor? Kongl. Gardets nummerstyrka borde minskas till hvad vid den Kongl. vakthållningen behöfdes. Det borde ställas på frivillighet, med båtderhåll, och hvarje gardist borde hafva, rang lika med yngsta Under-Officern i Armeen. De borde vid krigstillfället då hela Armeen är Konungens Garde, utplaceras som Under-Officerare ötver hela AÄrmeen, hvaraf behofvet då är störst; och all deras öfning borde emellan tjenstgöringen rigtas på ett sådant mål. Huru mycket skulle ej derigenom Beväringsöfningen och Fälttjens!en vinna i krigets början? Deremot torde då alla Uader-Oskcerare med 2:ne Rotiöner kunna utgå från fredssoten. Garnizonen i Stockholm kan under fred icke erfordras. Flottan erbjuder en lika besparing och ändamålsenligare organisation, blott man öfvertygar sig, om onödigheten af sådane stora, ohandterliga skepp. som icke passa för våra farvatten. Som likväl man bör afse, att en del af det vi ega, bör begagnas, under det vi tillegna oss det bättre, vill jag beräkna på följande sätt (ty, jag är af dem , som anse Sverige och Norrige böra ega en Flotta äfven af större fartyg, så stor aft våra grannar icke med mindre Eskadrar kunna väga sig till vara kuster). Sx å Sju de bästa ar vara Linieskepp med 4 svära Fregatter böra underhållas, och nybyggnadsplanen bör upptaga 10 a 12 stycken snällseglande 60 Kti0:ers Fregatter, sasom var blifvande Hufvudflotta. Hela Flottan bör indelas i tre afdelningar: I:o Fsjon, til hvars utredning och bemanning fredsfoten bör vara lämpad; 2:0 I Dockor och SlÄjul, samt 3:0 färdig nuteriet och bestyckning etter hvars utreluing och bemanning kricsfoten bör beräknas. IStå Classon bör ungetär utgöras af: En 6O-canons Fregatt; Två lätta Fregatter: Fyra Corvetter eller Åriggar: Fyra SKonertar och Cuttrars Åtta däckade Kanonsiuopar el-er helare lat: Fartygi likhet med Engeiska Kuststivra Canonoch Mörsaresvemer; Nagre Transportsartyg och CnCL:KOAPp Mm. m. borde användas dels att göra var s:egia känd i aflägsnare hat under det att en större öfalug vanns får betet, dels att ölxa Sjöbeväring och dor delat Hå tsinans talet, som berörde Hibeltall :8. — Jag anser, att med UIt aÅ delr ertyg blott bör åsyftas det lägre beluctsolniag, men ej manskapets: ty ro lärer snart alla: höger och veuster nn m. kan läras på mindre kostsunt sitt: och jag tror säledes, att den mest Jövana skärgardarnes Sjöbeväring bör v vas på seglande fartyg. samt att den mindre sjövanda sjöb väringen på kusierna, bör Ö. vas i artillerieoch inntarle-exercis. Det befälsom ulgar på ariiga ölningar. mäste visserligen lönas väl under den tiden; och det na brukliga aflöningssättet vid fbttan, till principen bihehallas: men under öfning bör likväl äfven Flottans yngre Officerare bestrida Under-Offissknino derefter. nå det att en stor del