Oss kunna i dessa hänscenden förena både med allmän nytta och hvad enskild säkerhet kräfva, som farsoten redan äå de flesta orter dels upphört, dels i betydlig mon aftagit; alltså hafve Vi velat i Nåder stadga och förordna: I:o Att rörelsen på allmän landsväg lemnas obehindrad, och att quarantaine för vägsarande följaktligen skall, der den finnes, upphäfvas. 2:o Att Stad vål må, på egen bekostnad, hindra vägfarande, som ej i 10 dagar vistats på frisk ort, att sig i Staden uppehålla; dock att vägfarande äger så framt tillfälle saknas att utan betydlig omväg resa förbi Staden, sin väg derigenom under uppsigt fortsätta. År hästombytet i sådan Stad, bör anstalt fogas, att det utom densamma äger rum, 3:o Att åt vägfarande från smittade eller misstänkta orter icke må på Gästgifvaregårdar förvägras härherge, förplägning eller den vård, som åstadkommas kan, hvilket allt i verkställigheten väl må af tjenliga försigtighetsmätt heledsagas. men denna verkställighet dock icke under sådan förevändning uteblifva. För detta ändamål skola de Städer, som vilja resande från sig afnalla, utse, inrätta och under behörig uppsigt ställa dertill tjenliga hus. 40 Att enstaka gårdar, eller byar och orter, äfven må äga att på egen bekostnad, fran sig afhålla personer, som ej i 10 dagar vistats på frisk ort: dock att Läkare eller Prester, som skola besöka sjuka, samt, de, som äro på vägen till eller ifrån dessa tjen-temän; äfvenledes vägfarande till Kyrka, Qvarn, Ting, Uppbördsstämma eller annan af rederbörande påbjuden sammankomst, likasa de som resa i Vare och Kronans -ärender, ej må förhindras att äfven å Härads-, Sockneeller Byvägar framkomma5:0 Att, i händelse Choleran utbryter i Stad eller annan ort, hinder för gemenskap med de kringliggande, hvarifrån Staden eller orten med sina förnödenheter vanligen förses, ej må låggas, men att torgplatser utom Staden eller orten må kunna anvisas, hvarest försäljning af landtoch stadsmannavaror, under uppsigt samt med lämpliga försigtighetsmätt, må äga rum : kunnandes ock samma anstalt tillvägabringas i den händelse, att Staden eller orten vore frisk, men kringliggande trakt smittad, Om allt detta ägen J, att jemte åberopande och offentliggörande af denna Vär Nadiga skrifvelse, vederbörande genom allmän Kungörelse förständiga. Vi befalle Eder Gud allsmägtig nådeligen. Stockholms Slott den 22 September 1534, CARL JOHAN Th. von Baumgarten. Den anmärkning, hvilken man med största skäl hört framkastas, att ett stadgande saknas, huruvida Resande och Passagerare, å t. ex. Åugsartyg, må obehindradt fortsätta sin resa till lands, eller om de åro i sämre kategori än resande landvägen, är nu undanröjd genom en skrifvelse från Karantäns-Kommissionen till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, att person, som sjöväg ankommer tili något ställe, åger rättighet att lika med londväga resande sin väg till land fortsätta och säledes vara fri från den quarantaiue fartyget tilläfventyrs underkastas. Kongl. Maj:ts Befallningshafravde hafra öfven blifvit erinrade att för. ständiga vederbörande, det inga avdra varor eller efleter än de i kKgl. Kungörelsen den 22 Febr. detta ar nämnde, ueml.: kampor, gange och sängklåder begagnade af Cholera-sjuke, ma underkastas quarantainesbebandliug utan ovilkorligen mottagas. Man har således största skål att i allo godkänna Administrationeus åtgärder, hvad kommunikationerne till lands och sjös vader cholera-farsotens fort