Rongl. Maj:ts Bref till QuarantaLrnea-Commissionen i Stockholm, angående landvåäga kommunikationer under Cholera-farsotens hårjande. (Forts, fr. föreg. Ner och slut.) Å andra sidan förekommer, att i de af choleran icke bemsökta landskap och städer mången öfvertygelse änna fäster ett visst förtroende vid inre spärrningsoch qunarantaines-anstalter; eu ösfvertygel-e, som visserligen förtjenar att tagas i allvarligt betragtande, och den Vi lifligen önske att tillfredsställa i allt hvad syftesenligt samt med säkerhet verkställas kan. Erfarenheten i alla de länder, som af Choleran varit hemsökta. har vä ädwnlagdt. att denna farsot, hvillken oftast faunits följa stränderuas läge och åå lecns lopp, uti denna rigtniug någongang kunnat bän mas i sin häårjande rmnftt; men att den, en gång inträngda i det iure af lan let, hrarken med Åandunts-Lordoner eller med Qnarantaines-austalter stått att utestänga. Flere ses ugranna iaktingelser bekräfta att äfveu de högst betydliga kostuader, see i andra länder till slike ålgårder användts, blifvit förgäfves uppoffradle, ock su längre misstyckad praktisk tillämpniung bar åndkligen aftvungit theoriskön allmänna öfvertygelse, att man fast heldre bör avstränga sin förmåga tl ten bekämpande, om ock när den kommer. ån förtidigt utnöta sina kralfer med vidtagauset af de slags anstalter, hvilkas verkan ej annat kan än lörkaas. Skulle ett alltför stort förtroende dervid fåstas, blefvo de dubbelt -ka siga dymedelst, att de undanträngt tillfärlitligare atgärder: och långt ifrån aft da lifsa modet och ingifva förtröstan, skulle de, så snart deras otillräcklighet beifv-t af utgangen uppdagad, leda till ökad misströstan och ytterlig nedslaA H:et. Pa dessa samfälta grunder, med synnerligen fästadt afseende ä den önskar Rikets ÅStänder under den 19 innevaravde, rörande spärrnings-anstalternes upphåfvande, till Oss framställt: samt efter att hafva i öfvervägande tagit, hvad så väl J, som Vare Commerceoch Sundhets-Collegier, uti infordrade underdaniga utlåtanden, tillstyrkt, hafve Vi i Nader beslutat vidtagande af atgärder till de ösverklagade olägenheternes undanrödjande, utan att dock störa den trygghet, som särskilta orter eller menigheter kunna tro sig cenom försigtighetsmått vinna. Och som Vi, med desto mera tillförsigt anse