— Såsom ledande til! industriens förkofran I allmänhet och till sörekommande af den skiljaktiga tillämpning nu gällande författningar, angående så väl Allmogens frihet att föryttra sin afvel och sina tillverkningar, som Städernes bandtyerkares rättighet att till salu hålla sina arbeten, hittills varit underkastade, har Kongl, Maj:t, under den 28 sistl. Ang., godtfunnit i Nåder förklara ; 1:o Att landtmän, till följd af gällande författningar, ej må förmenas hvar hetst på landet och i Städerne, äfven vid tillfällen, då frimarknad ej hålles, föryttra deras och grannars afvel och af dem åstadkomne tillverkningar af hvad slag som helst, mer eller mindre fulländade: dock utan rättighet fö Jandtiwän att för egen räkning idka handel med andra inköpta landtmannararor och tillverkningar, än sådane, med hvilka, genom särskikle författningar, fri bandel är medgifren. 2:o Att Sticlernes handtverkare jemväl äga, att i hvad stad som helst, ktvon utom marknader, sina arbeten töryttra; och Sw Alt landtmän äfvensom kandtverkare i Städerne, som sstunda att i Ööppna kodar i Stälerne hälla sina tillvarknängar till saku, skola datill vara berättigade på sätt och i den ordniug, som för fabriksidkare genom Kongl. Commaoreo-Coliegii Kungörelse af den Augusti IS03 är stullgadt. — Genom Cirkulär till samtlige Kongl. Maj:ts Besallningshafvande har. Reg, sorskilde befallt dem att verksamt vaka öfver tillämpningen af Kungörelsen angaemde Karantänsoch Spärrningsanstalternes apphäfvande 8 allmän landsväg, sa att Reg:s välviljande afsigter blifva rätt tattade och till åndamalsceulig rak gällighiet bragte. Sålunda skola Lamdshöfdingarne, genom resor inom Länen, till de orter och ställen, der deras närväro kan i detta fall anses nödig, inta sy angeläget vara att, likmätigt siu pligt, kraftigt medverka till det at Reg. jemväl asyftade ändamal, undanrödjande och utplanande af oro och fraktan för sjukdomen, hvilken sinnesstämning ganska väsendfligen bidrager til dot ondas ökande. Derjemte har Reg. tillatit Lundrhöfdingarne att, i de at Ciuolerasjukdomen hemsökta orter lemna vederbörande Sundhetsnämnder erforderliga förskott till bestridande af sädane, genom sjukdomen orsakade, ovvilkerligen nödvändiga utgifter, som, enligt 43 8s. i Kongl. Kungörelsen den 12 Nov, I831, böra af allmänna medel! ersättas och till hvilkas betäckande innevanarne för närvarande sakna utväg.