22 —ö På Handels-Societetens kallelse infunno sig i går. på det utsatta sammantrådet, ett ovanligt stort antal af Stadens H:rr Handlaude. — Sedan Ord föranden öppnat sammankomsten med att inför Handels-Corpsen alägga tack. sägelse, för det rundliga sammanskott af B:co R:dr 2025: 32, som bland enskildte Handlande uppgiorts och till Sundhets-Nämnden inom Carl Johans Församling blifvit aflemnadt, öfvergicks till afhandling af det ämne, hvilket dagens sammanträde. egentligen hade till föremål. nemligen: att inhämta opnionen såväl öfver ortens belägenhet som den af våra Riksdagsmän, med anledning af Cholerans härjande verkningar, för Ständerna framlagda motion, afseende att bereda penninge-tillgång och afböja en möjlig förlägenhet. II:r Hennig öppnade diskussionen med följande anförande : i -JILL RESPECTIVE HANDELS-SOCIETETEN I GÖTEBORG! Jag kan ej föreställa mig annat, än att denna sammankomst i synnerhet måtte vara egnad åt ett närmare betraktande af de förhallanden, i hvilka en nyss förfluten fasansfull tid, hvars like ingen af oss förut någonsin upplefvatförsatt oss. Redbare och kraftfulle män hafva fallit ikring oss, ofta, ja få ögonblick, få timmar efter vi sett dem i deras kalls nitfullaste verksamhet, och den förlust samhället dymedelst lidit kan blott mildras af den tröst, att deras minnen qvarlefva i deras hjertan. hvilka kände deras förtjenster. Oss, som Försynen förunnat öfverlefva detta, tillhör nu icke att med modfåldhet och inisströstan öka den allmänna sorgsenheten och förlägenheten. Nej! liksom Styrmannen i stormen, Hjelten i striden och den ädle, oförskräckte Medborgaren i samhällets faror visar höjden af sitt mod och sin kraft, så är det var pligt, att genom rådighet, beslutsamhet, enighet och medborgerlig samdrägt, anstränga all vår förmåga, att genom. vårt exempel mana de mindre sansade, som ännu äro intagne af förskräekelse, håglöshet och liknöjdhet för sysselsättning, till ny verksamhet och förtröstan till Gud, på det det onda, genom eget förvållande, ej må bli ännu värre. Utan att kunna se hvilka sår dödens härjande Engel skulle tillfoga Göteborg, hafva denna Stads Herrar Riksdagsmän, välmenande ansett för sin pligt att i tider framställa Ortens nöd och behof för Rikets församlade Ständer, och begärt leuteration med Låne-Reglementets betalnings-terminer; — belåning af publika papper före den termin Riks-Stånd. lära förut bestämt; anstånd för Sterbhus samt 200,000 R:dr till förstärkande af härvarande Handels-Diskont. Men jag hemställer till Eder, Mine Herrar, om något hopp till bifall närtin kan hysas, sedan Choleran, efter knapt en månads tid, spridt sina härjningar på ett afstand af öfver 50: mil från oss? Skola Riksens Ständer medgifva lenteration och anstaånd för Sterbkus Åe. så torde sådant, mätte Gud i nåde afrärja det! snart vara nödigt för hela Riket; och om Elloleran ej framtränger till alla orter, så lida de atminstone af all rörelses hämmande, så att de, likasåräl som de med farsoten hemsökte, behöfde skonsamhet, änskönt en värd Ledamot af Bondeständet ansett dem ej kunna komma under erabanda kategorie. Skulle Riksens Ständer bevilja leuteration med betalning ocha anstånd för Sterbhus åt alla de ortens Innevånare, der Choleran redan är, eller kommer, så torde hela den allmänna Lånerörelsen raka i en sådan villervalla, att det deraf uppkommande misstroende, sedan Choleran leznnat Provinsen eller landet, för den allmänna rörelsens fortgang vore vida menligare, än sjelfva farsoten. Hvad publika pappers belaningen angar, så är dem punkt för Göteborgs Innaranare af så föga vigt, att den aldrig vid ett sadant till— — — RA — sälle bordt framdragits. Men jag kommer nu till kardinal-punkten, neml.: de 200,000 R:dr B:co, och frågar: hvad summa skall Wermland, Stockholm, Östergöthnand. kanske snart nog Skåne och Blekinge begära, om vi begynna med 200.000 BR:dr? Den mäste gå till Millioner. Kan Banken afse en sådan summa. etan att öfverändakasta den beslutna realisation? Jag svarar bestämdt: Nej! Vore afsigten att begagna detta medel till sista försöket för dess tillintetgörande, så åro 999 af 1000 bestämdt emot all mellankomst, ty stadga i myntväsendet är nu nödigare, än allt annat. Vära Riksdagsmän kunde vid motionens väckande ännu icke bedömma olyckans vidd. Sedan det värsta är öfver, kunna vi sjelfve göra det bättre. Ingen Chef af vår Stads respectable Handels-hus bar, Gud ske lof! blifvit bortryckt. Om nägra enskilte dödsfall i financielt afseende till sine följder ånnu icke kunna bedömmas-, 0 g4 da 3 anh at filen hetvdenhet. j jemförelse till det stora hela, och ut