Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 september 1834, sida 2

kan kunde mildras: ty att sjelfve Ålägga händerna i kois och att vänta det kiksdagsmän och Riksens Ständer skola göra allt, tyckes vara för mycket begärdt, när Choleran sprider sig öfver hela landet. Tiden är dyrbar: vi nalkas mer och mer den period, då årstiden arbryter handel och rörelse; hvad som skall göras, bör göras snart om det skall medföra någon nytta. Emedlertid stadnar mänga i ovilkorlig förbindelse till den värde Ledamoten, som genom sin raska och omtänksunma handling, om icke våckt, åtminstone förekommit vederbörande, i handläggning af en allmän angelägenhet af denna vigt. Ett ej mindre angeläget diskussions-åmne torde vara: huruvida ej alla spå: rningar och inrikes karantän bör upphöra, och om ej derom borde afgå en underdånig anhallan till Kongl. Maj:t. — Vid de många, härstådes nyligen inträffade, dödsfall äfven bland förmögnare personer, hemställes till Resp. Borgerskapet och Högådle Rädbus-Råtten, om ej tiden nu vore inne, att med allvar patänka inrättande af en ordentlig Förmyndare-Kammare i Götheborg? Hvilka besvärligheter förmynderskap medföra för den enskildtes kreditförlållanden, känner hvar och en, ätvenledes hurn förluster för omyndige, med största omtanka hos öfverförmyndarne, stundom ej kunna undvikas. Sällan gär en tid af utomordentlig karakter förbi, utan att qvarlemna spår af något godt och nyttigt: och om Stadens Invanare erhöllo en sådan institution, så skulle man åtminstone kunna Kkga: Choleran har åstadkommit nagot godt. i — I Borgare-Standets Plenum, d. 28 sistl. ÅAngnsti, hafva Götheborgs Riksdagsmän väckt motion om upphåfvandetills vidare, af den omgang medförande form stt, vid belåning af Jern och andra vagbara efickter i Göthbeborgs Lane-Kontor, ingifva en reqvisition, som specificerar stämplar, dinwensioner, stångeller stveketal, och motiverat denna begäran på närvarande förhållande här, i anseende till svarighet att, vid minskad tillgang på arbetare å vågen, medhinna sortering och uppsättning. äfvensom till behofvet af resoursers anskaflande under den stagnation i rörelse och liqvider, som farsoten vällat; motionen erhöll remiss till Banko-Utskottet, utan diskussion. II:r Com. Råd. Santesson väckte likaledes motion om en serskild pension af B:co Radr 500 åt aflidne Kammerer Wallmos omyndige barn, som äfven remitterades. — Skånska Correspondenten för d. 27 sistl. Augusti innehåller en replik på ett svaromål i detta blad, i anledning af en föregående uppsats i förstnämnde tidning. Vi måste erkänna, att ifrågavarande replik är affattad i ett språk, värdigt Skånska Correspondenten, (denna föresyn för Landsortstidningarne: denna tidning, som i frisinthet och kraft täflar med Stockholms mest liberala tidningar); men då S. C., med anledning af vår lyckönskan öfver att Choleran ännu icke hemsökt Lund, emedan Red. af S. C. då otvifvelaktigt fallit bland de första offren, såsom till en mer än förlatlig grad uppskrämd af dess utbrott i Götheborg, yttrar: Till svar härå bedja vi Red. förfråga sig hos den Läkare, som d. 23 reste till Götheborg, då Red. torde få veta, att vi genast efter Cholerans utbrott derstädes besökte denne raske och skicklige Läkare, och anhöllo att han i sällskap med oss ville genast resa till den olyckliga Staden. emedan vi intet ögonblick tviflade att Choleran var den veritabla, Asiatiska. Men som han, oaktadt sin brinnande lust, icke kunde resa utan Förmäns samtycke, uppsköts färden tilldess detta -samtycke kunde utverkas. Om det gafs, veta vi icke, men att nämnde läkare hastigt afreste, veta vi så mycket säkrare, som vi träffade honom dagen förut. då resan ej beslöts, och fingo efterat veta att han i yttersta stunden sökt oss i samma ärende, i vär frånvaro. Posten från Götheborg hade troligtvis påskyndat hans färd 3? så torde det tillatas oss, som taga för afgjordt att Red. af S. C. med den till Götheborg afreste Läkaren förstar Doktor Sjöbeck, anföra, att nämnde Läkare visserligen ankom till Götheborg ena aftonen, men redan påföljande middagen lemnade ors: saledes lika hastigt som hans afresa från Lund, att döma af S. C:s yttrande, företogs. Vi förutsätta icke, att Doktor Sjöbeck storat på den i Götheborg tagna kännedomen af sjukdomen, vi beklaga endast anledningen, som sa bradstörtande beröfvade oss biträde af en vetenskapsman; på samma gång öfvertygade, att ett besök af Red. för Skånska Correspondenten varit till mera båtnad för ett Samhälle , i hvars lidande den , hvilket är oss kärt att finna, deltager på det högsta. I -— — ——